Miljöavgifter och miljöskatter

Motion 1991/92:Jo685 av Lennart Fremling (fp)

En av vårt samhälles viktigaste ödesfrågor är att
förändra livsstilen hos människorna över hela världen så att
mänskligheten inte utnyttjar naturen mer än vad naturen
långsiktigt tål. Den troligen mest värdefulla insatsen vi kan
göra för att uppnå detta är att utveckla och börja tillämpa
ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Därför måste man
med största tillfredsställelse hälsa regeringens initiativ att i
finansplanen införa en särskild bilaga om sådana styrmedel
(prop 1991/92:100, bil. 1.5).

En grundläggande princip måste vara att det är storleken
av miljökonsekvensen som ensam avgör storleken av
skatten eller avgiften. Denna värdering är naturligtvis inte
enkel att göra på ett opartiskt sätt. Icke desto mindre måste
den göras. Då måste man ta hänsyn till nu kända faktorer,
men man kan vara övertygad om att nya miljökonsekvenser
successivt kommer att bli utforskade och de nu kända
kommer att bli omvärderade. Därför måste man ha en
beredskap att fastställa nya belopp. I och för sig är det
önskvärt med stabila regler så att berörda intressenter,
d.v.s. industri, hushåll, m.fl. vet vad man långsiktigt har att
rätta sig efter, men tyvärr är det inte möjligt att under den
närmaste överskådliga framtiden -- kanske en
tioårsperiod -- skaffa så mycket kunskap och erfarenhet att
dessa värden kan hållas stabila.

Det finns många olika intressenter som agerar för att
undantag från denna grundläggande princip skall gälla i
vissa situationer. För att miljöskatter skall få rimlig
styreffekt på det man vill påverka måste vi dock vara
mycket restriktiva med sådana undantag. Där undantag är
nödvändiga bör man pröva möjligheten att göra dem
tidsbegränsade så att berörda parter får möjlighet att hinna
anpassa sig till de förändrade förhållandena. Det är lätt att
överskatta de negativa ekonomiska konsekvenserna för en
storkonsument eftersom man ofta bara räknar med utgiften
för miljöskatten och inte beaktar att denna skatt möjliggör
för staten att sänka skattetrycket i övrigt.

Även andra former av ekonomiska styrmedel än
miljöavgifter och miljöskatter bör övervägas.
Möjligheterna till samarbete inom EG och inom Förenta
Nationernas många olika organ måste beaktas. Sverige har
goda förutsättningar för att vara pådrivande i dessa frågor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om angelägenheten av att kraftfullt
utveckla olika ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.

Stockholm den 27 januari 1992

Lennart Fremling (fp)