Miljö- och naturvård

Motion 1998/99:MJ747 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)

Miljöproblemen inte lösta

Akrylamiden i Hallandsåsen kom för många som en chock
och ett uppvaknande. Många hade invaggats i en falsk
säkerhet och tro att miljöproblemen var lösta. Det hade man
hört företrädare för flera partier bedyra. I kommunerna läggs
miljö- och hälsoskyddsnämnderna ner och det påstås att det
är av omsorg om miljöfrågorna man vill begrava frågorna i
byggnadsnämnden eller någon annan nämnd. Det är lika
befängt som det skulle vara att lägga ner Miljödepartementet
och ta bort miljöministerposten och så påstå att frågorna kan
skötas - och kan skötas bättre - om de finns "integrerat" i
något annat departement.

I sann Agenda 21-anda föreslår Miljöpartiet de gröna att kommuners
miljö- och hälsoskyddsnämnder åter bör göras obligatoriska. Detta bör ges
regeringen till känna.

De gamla problemen inte lösta och
nya har kommit till

I verkligheten finns de gamla miljöproblemen som
försurning, övergödning och klimatförändringen kvar och
nya har kommit till, alla kemikalier. De åtgärder som
vidtagits har inte varit tillräckliga. Så var också slutsatsen på
uppföljningsmötet till Rio, som hölls i New York 1997.
Agenda 21 - det stolta flaggskeppet för ett nytt
miljötänkande - har inte fått vind i seglen. Än.

Sverige har många allergiker

Sverige anses ofta som ett rent land. Ändå har vi, paradoxalt
nog, en av världens högsta förekomster av allergier hos barn.
Att den är en god indikator på miljötillståndet är alla överens
om.

Miljöpartiet har på alla sätt lyft allergikernas situation och menar att detta
är en politisk fråga som måste prioriteras. Under hösten 1994 gjorde vi en
uppgörelse med regeringen som innebar att 2 miljarder kronor ställdes till
kommunernas förfogande för allergisanering av daghem och skolor. Det är
inte acceptabelt att många barn med besvär tvingas vistas i lokaler som
förvärrar deras sjukdom. Fortfarande finns dock många lokaler med fukt i
bjälklag och bottenplatta, fukt som i kombination med vissa material ger
farliga emissioner.

Vi ser det därför som mycket positivt att anslaget för Investeringar för
ekologisk hållbar samhällsutveckling nu kommer att kunna användas för
allergisanering och hoppas att detta utnyttjas av kommuner i ansökningar.
Inget kan ju vara viktigare än att ge den kommande generationen en frisk
framtid.

Kemikaliernas tidsålder

Vi lever i kemikaliernas tidsålder. De ämnen som naturligt
omger oss har cellerna i olika djur- och växtarter haft
årmiljoner på sig att anpassa sig till. Det senaste seklet har
det spridits en mängd nya kemikalier i miljön, kemikalier
som ingen från början kunde tro skulle vara farliga.

Idag vet vi bättre. Vi vet att många kemikalier har hög giftverkan, att de
anrikas i näringskedjor, bildar nedbrytningsprodukter vars egenskaper inte är
kända och kan härma enzymer och hormoner. Många ämnen är cancerogena
eller mutagena och många lagras i det levande. Även tungmetaller orsakar
miljöproblem och anrikas i näringskedjor. Att allting sprider sig och att
ingenting försvinner är sanningar som leder till eftertanke.

Listan på kemikalier som spritts av människan och som lett till omfattande
miljöproblem kan göras lång. Den omfattar bl.a. DDT, PCB, freoner,
nonylfenol, klorerade lösningsmedel, flamskyddsmedel och tungmetaller.
Det finns idag ungefär 15 000 kemiska ämnen på den svenska marknaden,
och över 100 000 internationellt. Strömmen av nya kemiska ämnen och
produkter som kommer in på marknaden är så strid att det är omöjligt att
granska ens en bråkdel av dem. Många kemikalier används i ett överflöd och
i onödan trots att man vet att de är farliga. Har konsumtionssamhället blivit
fartblint?

Även maten innehåller kemikalier. Den konventionellt framtagna maten är
inte kemikaliefri, utan mat där restsubstanser av olika påsprutade gifter klarar
gränsvärden för vad man tror är ofarligt. Tror? Oroande rapporter visar att
för barn finns inga säkra gränsvärden. Skadorna hos barnen finns där trots att
gränsvärdena inte överskrids.

Den sammansatta effekten av alla spridda kemikalier i fauna, flora och oss
själva är naturligtvis oerhört svårt, ja omöjligt att överblicka. Den misstanken
som en del forskare har att såväl koncentrationssvårigheter som vålds-
tendenser hos barn beror på kemikaliestress är skrämmande. Samhället måste
avgiftas! Det går inte att vänta. Sverige måste våga gå före och förbjuda
kemikalier vi vet är skadliga - även om Sverige hamnar i konflikt med EU:s
regel om fri rörlighet av varor. Den får till konsekvens att det land med de
lägsta kemikaliekraven blir norm. Det är helt oacceptabelt och innebär att vi
lämnar över en så kemikalieförgiftad värld till kommande generationer att en
välfärd blir omöjlig.

Kemikaliepolitiken och enskilda ämnen tas upp i särskilda motioner.

Den biologiska mångfalden
trängd

Enligt ArtDatabanken, som övervakar arterna i landet,
framför allt de hotade, har den biologiska mångfalden aldrig
varit så trängd som nu. En tredjedel, 3501 stycken, av alla
arter är på något vis hotade och nu minskar inte bara de
hotade arterna utan också de som vi brukar anse vanliga.

För Miljöpartiet de gröna är frågor om den biologiska mångfalden viktiga
och vi har därför agerat starkt under förra mandatperioden för att uppmärk-
samma regeringen på det som sker.

Skogen

Framför allt har hotet mot den biologiska mångfalden gällt
skogsmarker där avverkningshot hänger över många skogar
med hotade arter och höga biologiska värden. Så har till
exempel endast 600 av 80 000 nyckelbiotoper skydd idag.
Förhoppningsvis kan många av hoten undanröjas i och med
budget 99 och den överenskommelse som Miljöpartiet slutit
med regeringen. Äntligen pengar till skydd av skog! För år
1999 förstärks anslaget för inköp med 150 miljoner kronor,
för år 2000 med ytterligare 50 Mkr och för 2001 med
ytterligare 110 Mkr. Totalt under 3 år tillförs alltså 660
miljoner kronor utöver den nivå, 292 Mkr, som regeringen
tidigare föreslagit. Det är mycket glädjande och vi kommer
att följa hur medlen används på olika håll i landet.

Idag återfinns medlen för biotopskydd under utgiftsområde 23 Jordbruk
m.m. och förvaltas av Skogsstyrelsen. Även här har förstärkning skett och
anslaget H 2 uppgår till 75,7 miljoner kronor för 1999, en förstärkning med
15 miljoner kr.

I det bevarandearbete som nu kommer att ske är det viktigt att medlen inte
låses administrativt utan att det finns möjlighet att föra över medel för skydd
av nyckelbiotoper, om det skulle visa sig att medel saknas där för att kunna
skydda viktiga marker, som hotas av avverkning. Detta bör ges regeringen
till känna.

Vatten

Sverige är ett land rikt på vatten med sina 104 876 sjöar och
ca 120 000 km vattendrag. För oss är tillgången till vatten en
självklarhet, både som dricksvatten och för rekreation.
Många vatten hotas dock av övergödning, försurning eller
utsläpp. För många är kalkningen nödvändig för att livet inte
skall trivialiseras och i många fall försvinna. Även
grundvattnet hotas av mänsklig aktivitet.

Vatten - en global bristvara

Rent vatten, vårt viktigaste livsmedel, är redan idag en
bristvara på många håll i världen. Bristen orsakar inte bara
sjukdomar utan även konflikter mellan människor och
länder. Inom en generation beräknas rent vatten vara en akut
bristvara på många håll. Redan nu är 21 % av det vatten i
USA som används för konstbevattning fossilt vatten.
Aralsjön har kollapsat ekologiskt, något många talare
uppehöll sig vid på UNGASS-mötet. Grundvattennivån
under Peking har sedan 1950 sjunkit från en nivå 5 meter
under jordytan till drygt 50 meter. Gula floden når inte
längre havet under stora delar av året. Redan under senvåren
1996 var floden fullständigt torrlagd innan den nådde
mynningen. Allt detta är naturligtvis inte långsiktigt hållbart.

Har vi då en trygg situation i Sverige? Det vanvettiga i att använda friskt
rent vatten för transport av urin och fekalier börjar gå upp för allt fler. Här
måste bra tekniska lösningar fram. Ett hot är jordbrukskemikalier som
bekämpningsmedel. Allt mer hittas i såväl brunnar som grundvatten i takt
med att analysmetoder tas fram. En forskare menar att man hittar allt man
kan leta efter. Många av medlen, t.ex. Atrazin, är inte längre tillåtet i
landet,
men nu börjar man finna det i grundvatten i Skåne. I Danmark har
upptäckten av nedbrytningsprodukter av Roundup, ett höggiftigt så kallat
lågdospreparat (det behövs bara några droppar för att nå önskad gifteffekt)
orsakat rabalder. Roundup är för övrigt det bekämpningsmedel som ägaren
Monsanto skräddarsyr sina genmanipulerade grödor till.

I Östersjön har sommaren visat en kraftig algblomning. Orsaken till
laxsjukdomen M74 har inte lösts och torsken tycks minska i antal. Kvoten
för uttag minskades på senaste Warszawa-mötet.

Situationen för vildlaxen i Östersjön är fortfarande mycket oroande så
länge fiske på blandade bestånd fortgår.

Strömmande vatten

Strömmande vatten är den naturtyp som exploaterats hårdast
på norra halvklotet. I vissa län t ex Västernorrland är 95 %
av den ekonomiskt utbyggbara vattenkraften redan utbyggd.
De arter som är beroende av strömmande vatten har trängts
tillbaka kraftigt. I Naturvårdsverkets aktionsplan
Aktionsplan för biologisk mångfald slås fast:
"Vattenkraftutbyggnaden har påverkat en mycket stor del av
Sveriges vattendrag vilket har fått starkt negativa
konsekvenser för biodiversiteten." (sid 12 i rapporten)

I kommentaren till det beslutade åtgärdsmålet står: "De outbyggda vatten-
dragens betydelse för biologisk mångfald är sådan att bevarandeintressena i
fortsättningen måste sättas före exploatering av vattendragen. Kvarvarande
opåverkade forsar och strömsträckor ska inte exploateras." (sid 41 i
rapporten)

Trots detta har Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet enats
i energiuppgörelsen att anslå medel till utbyggnad av små vattenkraftverk,
trots att det beslutet hotar precis de kvarvarande vattendrag som måste
sparas. Det införs ett investeringsbidrag om 15 % till utbyggnad av småska-
lig vattenkraft. Stödet uppgår till 150 miljoner kronor under en 5-årsperiod.

Miljöpartiet de gröna anser att vattenkraften i Sverige är färdigutbyggd.
Det går inte att både bygga ut och behålla de arter som behöver rinnande
vatten, vilket flera forskare har visat. Den biologiska mångfalden måste ges
företräde. Det handlar såväl om hotade som mer vanliga arter. De biologiska
livet förstörs när vattnet inte längre får strömma fritt, när de naturliga
variationerna i vattenståndet försvinner och gödningen av strandzonerna
upphör, när havsöringen inte längre kan vandra upp som tidigare och när
utter och strömstare inte längre har någon fors att vistas i. Riksrevisions-
verket har riktat kritik mot statsbidraget till minikraftverk just med hänvis-
ning till biologisk mångfald.

Riksdagen har fastlagt taket för vattenkraftens utbyggnad till 66 TWh. Idag
levereras 70,1 TWh. Även av detta skäl måste vattenkraften anses färdig-
utbyggd.

I en separat motion under denna motionstid belyser vi detta utförligare och
visar också att anslaget redan är ett hot mot många små strömmande vatten-
drag trots försäkran från förra miljöministern att så inte skulle ske.

I valrörelsen har såväl Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Center-
partiet sagt sig inte alls värna om detta stöd. Något hot mot skyddsvärda
vattendrag säger man sig inte stå bakom. Det borde alltså vara möjligt att ta
bort stödet alternativt omvandla det till stöd för att förbättra och teknik-
utveckla redan befintlig vattenkraft.

Miljöpartiet de gröna yrkar att ingen ytterligare utbyggnad av vattenkraft
ska ske i Sverige utan att de rinnande vattendrag som finns kvar, oavsett
storlek, skall bevaras.

Myrar

Efter ett långvarigt utrednings- och beredningsarbete kom till
slut ett beslut om "Myrskyddsplan för Sverige" våren 1994.
Planen var inte komplett. Myrrika Norrbottens län saknades,
information om omgivande fastmarksskog var bristfällig
eller inaktuell. Fortfarande saknas konkreta åtgärdsprogram
och skyddsplaner om rikkärr, sumpskogar, mader och
slättsjöar.

I proposition 1996/97:75 Skydd av hotade arter mm. ägs att "sumpskogar,
mader och rikkärr bör särskilt uppmärksammas i naturvårdsarbetet med
våtmarker". Trots detta är regeringens ambition i proposition 1997/98:145
Svenska miljömål att endast 50 % av Myrskyddsplanens objekt skall vara
skyddade om en generation. Det är en för dålig ambition. Enligt Naturvårds-
verkets rapport 4765 Ren luft och gröna skogar kostar detta vad avser själva
myrmarken ca 10 miljoner kr/år. Kostnaden för kringmarken, oftast skog, är
svår att beräkna.

Enligt internationella naturvårdsunionen IUCN skall varje land skydda
10 % av alla naturtyper för att säkerställa den biologiska mångfalden.
Myrskyddsplanen upptar endast 6 % av totala myrarealen. Det är hög tid att
skydda de myrar som finns i Myrskyddsplanen. Sverige har ett stort ansvar
internationellt att skydda dessa biotoper.

I Naturvårdsverkets rapport 4765 Ren luft och gröna skogar föreslås att
ytterligare ett tiotal våtmarker i Sverige senast 1999 bör upptas på Ramsar-
listan över våtmarker av internationell betydelse. Miljöpartiet anser det vara
en god målsättning.

Miljöpartiet yrkar att de myrar som finns upptagna i Myrskyddsplanen
skall beaktas vid skydd av biologisk mångfald i det nu utökade anslaget A 3.

Torvbrytning

Många myrar hotas av torvbrytning, trots att våra myrmarker
är unika naturtyper för Europa. Torv är numera klassat som
fossilt bränsle. Torvbrytningen i vårt land har minskat under
senare år. Bryter man torv på myrvidder så förstörs den
biologiska mångfalden till totalt. Miljöpartiet anser att torven
är ett fossilt bränsle som inte hör hemma i ett uthålligt
energisystem. Däremot kan biobränslen från grenar och
toppar (GROT) tas tillvara i ökad omfattning och med de
restriktioner som bl a Naturvårdsverket pekat på.

Torv som bränsle hör inte hemma i ett ekologiskt hållbart samhälle varför
torvbrytning i nya myrar inte får ske. Detta bör ges regeringen till känna.

Hav, levande kust och skärgård

Sverige är ett land med mycket kust och hav. I separata
motioner under denna motionstid behandlas såväl Skagerrak,
som Kattegatt och Östersjön.

En förutsättning för att behålla hav och levande kust och skärgård i balans
är att havsforskningen får oförminskat stöd. Kunskap är en förutsättning både
för att uppmärksamma att något sker och för att kunna bedöma vilka åtgärder
som måste till.

I Naturvårdsverkets rapport 4765 Ren luft och gröna skogar föreslås mål
för fosfor i kretsloppet. Mycket av fosforn hamnar i vatten och orsakar
övergödning och rubbad ekologisk balans. Kväve har tidigare ansetts som det
ämne som orsakat störst problem i havet, men nya rön tyder på att fosfor kan
ha större betydelse än man tidigare trott. Fosfor bryts idag av lagrade resurser
och dagens användning är inte långsiktigt hållbar.

Miljöpartiet yrkar att regeringen skall ges i uppdrag att ta fram en
handlingsplan för fosfor där målet skall var att förluster inte får vara större
än
att miljön inte skadas.

Marina reservat

Under senare år har ett antal naturreservat avsatts i rent
marin miljö, s.k. marina reservat, som syftar till att skydda
livet under havsytan, speciellt den biologiska mångfalden.
Till de områden som fredats på detta sätt hör
Gullmarsfjorden och Stigfjorden i Bohuslän samt vattnen
kring Gotska Sandön och Holmöarna i Västerbotten.

Arbetet med inrättandet av marina reservat har pågått länge, men har
hittills inte lett till tillräckliga bevarandeinsatser. Detta arbete måste
fördjupas, konkretiseras och påskyndas. Planen "Marina reservat i Sverige"
måste skyndsamt realiseras men också kompletteras, speciellt beträffande
skyddet av grunda kustområden med exempelvis mjukbottnar, ålgräsängar
och musselbankar. Dessa områden utsätts i dag för en omfattande
exploatering i form av fiske.

Miljöpartiet yrkar att planen "Marina reservat i Sverige" kompletteras
skyndsamt, speciellt beträffande skyddet av grunda kustområden med
exempelvis mjukbottnar, ålgräsängar och musselbankar.

Arterna i jordbrukslandskapet
minskar

Dagens jordbruk är inte ekologiskt långsiktigt hållbart. Det
ger heller inte en långsiktig säker livsmedelsförsörjning.
Miljöpartiets syn på jordbruket har utvecklats i flera
motioner.

Vi anser att jordbruket blir långsiktigt hållbart enbart om det bedrivs enligt
ekologiska principer. Bekämpningsmedel och konstgödsel hör inte hemma i
ett ekologiskt hållbart samhälle. Dagens konventionella jordbruk är också ett
hot mot biologisk mångfald. De arter som är knutna till framför allt
åkerlandskapet minskar dramatiskt i antal. I Sverige har varannan tofsvipa
och stare, var fjärde sånglärka och var tredje ladusvala försvunnit under de
senaste 20 åren. Även insekter och örter minskar dramatiskt. En miljö-
debattör jämför en konventionellt odlad åker med en asfalterad parkerings-
plats vad avser biologisk mångfald. Det är skrämmande att en så stor
påverkan som det konventionella jordbruket har på miljön godtas. Under-
sökningar visar att såväl arter som individer av insekter, örter och fåglar ökar
vid omläggning till ekologisk odling.

Kalkning

Kalkningen av sjöar och vattendrag är en tyvärr fortfarande
en nödvändig verksamhet, som garanterar att biologiskt liv
kan finnas kvar. Det biologiska behovet har beräknats till
600 miljoner kronor om året. En återförsurning med
åtföljande metallutsläpp kan innebära ekologisk kollaps för
de tidigare räddade vatten. Idag kalkas endast 45 % av de
vatten som är i behov.

Kalkningen är nödvändig för att bibehålla de arter i sjöar och vattendrag
som är känsliga för sjunkande pH-värden. Många av dessa känsliga arter är
sådana som ArtDatabanken tagit upp som hotade.

Genom kalkningsverksamheten har en hel del giftiga metaller som
aluminium bundits i sediment och inte kommit in i det levande. Om
kalkningen upphör kan dessa sediment släppa sina lager av metaller och en
metallchock för växter och djur kan bli följden.

I den översyn av behovet som nu sker måste risker vid återförsurning
särskilt belysas. De anslagsnivåer som nu finns i budgeten är enligt
Miljöpartiets uppfattning för små och en ökning kommande år anser vi
nödvändig för att säkerställa biologiskt liv i många vatten.

Miljöpartiet yrkar att regeringen ges i uppdrag att ta fram konkreta och
tidsbestämda mål för kalkningsverksamheten för beslut i riksdagen.

Miljö- och
kretsloppsforskning

Från och med 1998 upphör Statens Naturvårdsverks
forskningsbudget. Ändå är det Naturvårdsverket som har
huvudansvaret för att samhällsviktig forskning blir gjord, att
forskningen samordnas och resultaten kommer ut.

Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning), som tar över en del av
Naturvårdsverkets forskningsprojekt och är tänkt som ersättare vad gäller
stöden, är en stiftelse och inte en myndighet och har inte heller förbundit sig
att ta på sig hela ansvaret. Miljöpartiet anser att det är viktigt att riksdag
och
regering behåller greppet om miljöforskningen. När larmen tidigare har gått
så har SNV genast kunnat starta utredande forskning. Idag fattas ca 50
miljoner kr till miljöövervakning och akuta insatser. Mistra skall, enligt sina
stadgar, stödja "långsiktigt strategiskt inriktad och problemlösande forsk-
ning", men inget sägs om stöd till akuta och snabba forskningsinsatser.

Det finns alltså inga garantier för att Mistra i ett längre perspektiv tar
ansvar för miljöforskningen. Stödet till forskningen kommer att vara
avhängigt av situationen på börsen. Idag finns forsknings- och utbildnings-
avdelningar vid universitetet, som har tillkommit tack vare Naturvårds-
verkets anslag. Naturvårdsverket kan inte med regeringens neddragningar
upprätthålla ansvaret för miljöövervakning och akuta insatser.

Miljöpartiet anser att det är mycket viktigt att miljö- och kretslopps-
forskningen stärks.

Sanering och återställning
av miljöskadade områden

Det finns många miljöskadade områden i Sverige, där gifter
läcker till naturen, ca 2 000 platser enligt Naturvårdsverkets
lista. Det finns kvicksilver och andra tungmetaller, kreosot
och stabila organiska kemikalier som vi vet kommer att
läcka ut och påverka det levande och även oss själva om
inget görs. En förutsättning för att vara på väg mot ett
ekologiskt hållbart samhälle måste vara att eliminera de
"miljöbomber", som i dag läcker gifter. Räknar man in alla
nedlagda bensinstationer m.m. tror man att siffran kan vara
så hög som 7 000 objekt, som behöver saneras. Industrins
uppbyggnad i Sverige har satt spår, spår som vi, den
generation som kunnat leva gott på framsteg, måste åtgärda.
Det kanske inte är så glamouröst att städa, men mp anser att
den vilja till ekologiska satsningar som regeringen säger sig
ha måste manifesteras i satsningar för att åtgärda de
miljöskadade områdena. Antingen tar denna generation hand
om försyndelserna eller så överlåter vi det till kommande
generationer. Då riskerar dessutom många av de gifter, som
borde tas om hand, att spridas och ta sig in i näringskedjorna
och situationen kan förvärras och saneringen fördyras.

En beräknad kostnad för att klara av saneringarna av "miljöbomberna" är
minst 20 miljarder kronor. De objekt där man har startat saneringen, t.ex.
Turingeån och sjön Turingen i Södertälje kommun, som är förorenade av
kvicksilver, visar att kostnaden ofta blir större än beräknat. Under mandat-
perioden 1988-1991 anslogs 150 miljoner kronor, vilka beräknades räcka till
5 objekt. De räckte till två, däribland Järnsjön i Emåns vattensystem, där en
sanering av PCB genomfördes.

Det nya investeringsanslaget för Investeringar för ekologisk hållbar
samhällsutveckling öppnade 1997 för sanering av förorenade områden, något
Miljöpartiet föreslagit och hälsade med glädje. Flera objekt bl a ovan
nämnda sjö Turingen i Södertälje kommun har också erhållit medel.

Inom det nya investeringsanslaget får medel dock inte gå till inventeringar
och förundersökningar. Det har inneburit att det angelägna arbete som
Naturvårdsverket och länsstyrelserna, i samarbete med kommuner naturligt-
vis, har bedrivit under många år inte kunnat bedrivas fullt ut.

Vi i Miljöpartiet de gröna är mycket glada över att detta nu har åtgärdats i
och med det nya anslaget A 4 Sanering och återställning av förorenade
områden. Det kompletterar på ett bra och nödvändigt sätt möjligheten för
kommuner att söka medel ur investeringsanslaget.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kommuners miljö- och hälsoskyddsnämnder åter bör göras
obligatoriska,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det investeringsbidrag som införts enbart skall gå till
teknikförbättring i befintliga vattenkraftverk,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ingen ytterligare utbyggnad av vattenkraft skall ske i Sverige
utan att de rinnande vattendrag, oavsett storlek, som finns kvar skall
bevaras,2

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av skydd av arter som behöver strömmande vatten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skyddet av de myrar som finns upptagna i Myrskyddsplanen
skall beaktas vid skydd av biologisk mångfald i det nu utökade anslaget A 3,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att torv som bränsle inte hör hemma i ett ekologiskt hållbart
samhälle varför torvbrytning i nya myrar inte får ske,

7. att riksdagen hos regeringen begär en handlingsplan för fosfor där målet
skall vara att förluster inte får vara större än att miljön inte skadas,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att planen "Marina reservat i Sverige" bör kompletteras
skyndsamt, speciellt beträffande skyddet av grunda kustområden med
exempelvis mjukbottnar, ålgräsängar och musselbankar,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till konkreta och tidsbestämda
mål för kalkningsverksamheten för beslut i riksdagen.

Stockholm den 26 oktober 1998

Marianne Samuelsson (mp)

Birger Schlaug (mp)

Gudrun Lindvall (mp)

Kia Andreasson (mp)

Peter Eriksson (mp)

Gunnar Goude (mp)

Matz Hammarström (mp)

Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Barbro Johansson (mp)

Mikael Johansson (mp)

Thomas Julin (mp)

Per Lager (mp)

Ewa Larsson (mp)

Yvonne Ruwaida (mp)

Kerstin-Maria Stalín (mp)

Lars Ångström (mp)

1 Yrkande 2 hänvisat till NU.

2 Yrkande 3 hänvisat till BoU.