Militärt försvar och civilförsvar

Motion 1985/86:Fö204 Kerstin Ekman m. fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Fö204

Kerstin Ekman m. fl. (fp)
Militärt försvar och civilförsvar

Innevarande försvarsbeslutsperiod håller på att gå mot sitt slut. 1986/87 är
det sista året i denna period som omfattas av 1982 års försvarsbeslut. Detta
beslut var ett bra beslut och borde ha genomförts på det sätt som avsågs när
det togs.

Sedan socialdemokraterna redan samma år övertagit regeringsmakten
har emellertid den fasta grund för försvarets utveckling som lades i 1982 års
försvarsbeslut på olika sätt rubbats. Till del har detta skett genom regeringens
eget agerande som präglats av en betydande ryckighet när det gällt
försvarets medelstilldelning. Omedelbart efter sitt tillträde, då de dramatiska
operationerna i Hårsfjärden pågick som bäst, beslöt regeringen exempelvis
att innehålla 100 milj. kr. i prisregleringsmedel för 1982/83 samt att
sänka den ekonomiska ramen för de efterföljande åren med 200 milj. kr.
räknat på årsbasis.

På mittenpartiernas tillskyndan förmådde sig emellertid regeringen till
att neutralisera denna sänkning för det närmaste året genom att tillskjuta
250 milj. kr. under 1983/84 så att en förbättring av vår ubåtsskyddsförmåga
kunde påbörjas. Strax därpå blev det så återigen dags för nya begränsningar
från regeringens sida genom den 4-procentsspärr som då infördes för försvarets
priskompensation och som innebar att försvaret förlorade ca 240
milj. kr. under 1983/84 och 1984/85 i form av innehållna prisregleringsmedel.

Genom den fyrpartiuppgörelse som träffades våren 1984 gick regeringen
efter segslitna förhandlingar till slut med på att höja den årliga försvarsramen
med 600 milj. kr. fr. o. m. 1984/85. Därefter har man återigen begränsat
medelstilldelningen till försvaret under 1985/86 genom att förbjuda
myndigheterna att utnyttja hela sina anslag. Av ett ursprungligt belopp om
150 milj. kr. som sålunda ställdes till regeringens disposition innehålls fortfarande
100 milj. kr. på detta omotiverade och märkliga sätt.

Det är emellertid inte bara regeringens ingripanden utan även en del
andra faktorer som inverkat negativt på försvarets utveckling efter 1982 års
försvarsbeslut. Hit hör bl. a. den kraftiga dollarkursuppgång som inträffade
i början av perioden och som medförde en märkbar urholkning av försvarets
köpkraft. Det finns beräkningar som visar att de sammanlagda effekterna
av regeringens åtgärder i form av minskad medelstilldelning och höjda
värnpliktsförmåner (utöver priskompensationen) i kombination med ökande
dollarkostnader inneburit ett realt ekonomiskt bortfall om 2 — 2,5 miljarder
kronor i nu aktuellt planeringsprisläge.

I folkpartiets försvarspolitiska motion för ett år sedan (1984/85:1711)
begärdes att försvaret skulle tilldelas 240 milj. kr. för att därmed få full
priskompensation för kalenderåret 1984. Folkpartiet hade också i motion
ett år tidigare (1983/84:86) motsatt sig införandet av en 4-procentsspärr för
priskompensationen till försvaret. I verkligheten blev inflationen 1984 över
8 %. Därmed blev läget väsentligt annorlunda än majoriteten i försvarsutskottet
utgått från.

Enligt folkpartiets mening är det av avgörande betydelse för vår säkerhetspolitik
att 1982 års försvarsbeslut fullföljs på det sätt som fyrpartiuppgörelsen
1984 skapade förutsättningar för. Uppgörelsen var enligt vår mening
grunden för beslut om försvarets ekonomi fram till utgången av innevarande
femåriga försvarsbeslutsperiod, alltså t. o. m. budgetåret 1986/87.
Det är folkpartiets uppfattning att indragningen av priskompensationsmedel
för 1984 innebar en allvarlig inskränkning i försvarets möjligheter att
åstadkomma den effekt som förutsågs i fyrpartiuppgörelsen 1984.

Vi upprepar därför vårt krav från i fjol om att försvaret i efterhand ges
kompensation för den indragning som gjordes 1984.1 årets budgetproposition
anges att effekterna av 4-procentsspärren under budgetåret 1984/85 nu
har kunnat beräknas till 207 milj. kr. i det budgetårets genomförandeprisläge.
Vi finner därför skäl att vidhålla beloppet 240 milj. kr. som tillägg till
försvaret utöver de 30 milj. kr. som tidigare beräknats för 1983/84.

Dessa medel bör enligt vår mening användas för att öka försvarseffekten
genom i första hand åtgärder som snabbt ger resultat. Vi vill särskilt peka på
behovet att särskilt i Norrland genomföra en förbättring av flygvapnets
bassystem i den takt som tidigare avsetts. Förseningar får allvarliga operativa
effekter.

Vi vill peka på behovet att snabbt åtgärda brister i förrådshållningen för
krigsförband. En milostabschef konstaterade nyligen att vi ”i dag hos repövande
värnpliktiga och hos många officerare kan notera, att förtroendet
för det egna förbandets status egentligen borde vara större. Detta förtroende
löper tydlig risk att urholkas om man vid inryckning ill krigsförbandsövning
(K.FÖ) märker att ingen har gjort något åt de brister som konstaterades
redan förra gången förbandet gjorde K FÖ.”

Delar av beloppet bör kunna användas för att ta igen brister som uppstått
genom tidigare inställda repövningar. 1 ÖB:s nyligen utgivna årsredovisning
för 1984/85 konstateras att repetitionsutbildningen har reducerats eller
inställts under flera år. Följden härav är att utbildningsnivån vid flera
förband, främst inom marinen, nu blivit så låg att de inte kan lösa sina
huvuduppgifter direkt efter mobilisering.

Vi anser det mycket angeläget att svenska försvaret inom kort kan påbörja
en anskaffning av splitterskydd till soldaterna. En sådan anskaffning
måste dock föregås av utveckling och försök för att finna en lämplig utformning
av skyddet. Det är angeläget att denna försöksverksamhet drivs
med kraft.

Förra året föreslog folkpartiet att anslaget till skyddsrumsbyggande skulle
reduceras med 100 milj. kr. i avvaktan på att kommunerna tar fram de
skyddsplaner som möjliggör att byggandet inriktas så att skyddsrum byggs
där hotet bedöms som störst. Vi konstaterar att dessa skyddsplaner ännu

Mot. 1985/86

FÖ204

10

inte finns, varför vi upprepar förslaget om indragning av 100 milj. kr.

Folkpartiet anser det mycket angeläget att civilförsvaret är användbart
direkt efter mobilisering, vilket kräver att hela organisationen är utbildad.
Vi har också i flera år krävt en föryngring av civilförsvarets organisation,
genom direktrekrytering av 20—25-åringar, både kvinnor och män.

Folkpartiets förslag på detta område skulle innebära att civilförsvarets
utbildningsvolym måste öka. Frågan kommer åter upp i 1987 års försvarsbeslut.
1 propositionen anges att regeringen finnér det tveksamt om civilförsvarsskolan
i Katrineholm behövs. Vi konstaterar att med den inriktning
folkpartiet önskar av civilförsvarets utbildning finns behov av större utbildningskapacitet
än den regeringen tycks utgå från. Sålunda ser vi möjlighet
att genom begränsningar i fråga om skyddsrumsbyggandet frigöra medel
att öka och förbättra civilförsvarets utbildningsverksamhet.

Hemställan

Mot bakgrund av ovanstående hemställer vi

1. att riksdagen beslutar öka den militära utgiftsramen för 1986/
87 med 240 milj. kr. och därmed fastställer den till 22 651 482 000 kr.
i prisläge februari 1985,

2. att riksdagen begär att regeringen snarast låter myndigheterna
förfoga över samtliga de medel som i regleringsbrevet för 1985/86
ställdes till regeringens disposition för senareläggning av anskaffningar,

3. att riksdagen hos regeringen begär att de tillförda medlen skall
användas på sätt som anges i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om angelägenheten av splitterskydd,

5. att riksdagen beslutar reducera anslaget till skyddsrumsbyggande
med 100 milj. kr.,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om civilförsvarets utbildning.

Stockholm den 27 januari 1986
Kerstin Ekman (fp)

Hans Lindblad (fp) Carl-Johan Wilson (fp)

Lars Sundin (fp)

Mot. 1985/86

FÖ204

11