Meritvärderingen av genomgången lanthushållsskola

Motion 1981/82:416 Ulla Ekelund

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

3

Motion
1981/82:416
Ulla Ekelund

Meritvärderingen av genomgången lanthushållsskola

Lanthushållsskoloma har haft och har stor betydelse både som kunskapsförmedlare
och som kulturbärare. De har i likhet med exempelvis
folkhögskolorna under årens lopp anpassat sig efter nya behov. Men deras
huvudinriktning att förmedla kunskap och kultur åt såväl landsbygds- som
stadsungdomar har inte förändrats.

Kostens sammansättning har stor betydelse för hälsa och välbefinnande
och därmed också för en begränsning av vårdbehovet och en ökning av
produktionsförmågan hos den enskilde. Rätt råvarubehandling, kvalitetsmedvetenhet
och välplanerade inköp stärker den enskildes ekonomi och
därmed även samhällets. Bevarande och förnyande av olika landsdelars
kulturtraditioner utvecklar sinnet för skönhet och bidrar till rotfasthet och
trygghet i tillvaron. Lanthushållsskoloma påtar sig som en självklarhet dessa
och många andra utbildningsmoment. Därtill skall läggas det stora värde som
finns i att under en tid leva i ett internat, med allt vad det innebär av social
utveckling, gemensamma fritidsaktiviteter och personlighetsutveckling.

Läsåret 1976/77 fanns 35 lanthushållsskolor. Vid innevarande läsårs
utgång beräknas 27 finnas kvar. Det är en minskning med 20-25 % på fem år
och en helt oacceptabel utveckling som inte kan få fortsätta.

En anledning till nedläggningarna torde vara att utbildningen varken ger
arbetslivspoäng eller möjlighet att direkt gå över till annan gymnasieutbildning,
t. ex. konsumtions- eller vårdyrkeslinje. Detta i sin tur har under några
år medfört ett vikande elevunderlag. I och med innevarande läsår har
emellertid en omsvängning skett, och en del elever har måst avvisas på grund
av platsbrist. På den ettåriga konsumtionslinjen sökte 755 personer till 636
platser.

Lanthushållsskolornas terminskurser och kortare kurser, vilka samtliga är
av stor betydelse för dem som endast har behov av vissa moment inom
hemtekniskt kunnande eller som av annan anledning vill gå en kortare kurs,
minskar givetvis med varje nedlagd skola.

Inom landstingen, som i de flesta fall är huvudmän för lanthushållsskolorna,
är man oroad över skolornas framtid. Skolornas betydelse är välkänd,
och elevunderlag finns. Men avsaknaden av möjligheter att i fortsatt
utbildning räkna genomgången lanthushållsskola som en merit är till stor
nackdel för verksamheten. Det är därför av stor vikt att med det snaraste få
klarhet i vilken/vilka gymnasielinjer som kan direktöppnas för lanthushållsskolornas
elever samt huruvida genomgången lanthushållsskola kan räknas
som arbetslivserfarenhet vid fortsatt utbildning.

Mot. 1981/82:416

4

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att översyn av gällande
bestämmelser görs så att genomgången lanthushållsskola berättigar
till inträde vid gymnasiets tvååriga konsumtionslinje och
dess tvååriga vårdlinje,

2. att riksdagen hos regeringen begär att översyn av gällande
bestämmelser görs så att genomgången lanthushållsskola får
jämställas med annan arbetslivserfarenhet vid ansökan till
fortsatt utbildning.

Stockholm den 19 januari 1982

ULLA EKELUND (c)