Medborgarkontor

Motion 2001/02:K335 av Lars Wegendal och Carina Adolfsson Elgestam (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stimulera utbyggnaden av medborgarkontor i hela landet.

Motivering

Med syfte att följa och stödja utvecklingsarbetet med medborgarkontor och andra kontakter mellan medborgare och myndigheter inrättades en arbetsgrupp av dåvarande Inrikesdepartementet 1996. Arbetsgruppen avlämnade i maj 1999 rapporten ”Medborgarkontor i utveckling”. Av rapporten framgår att arbetsgruppens bedömning var att konceptet med medborgarkontor hade blivit etablerat i medborgarnas och myndigheternas medvetande och att utvecklingsarbetet kunde gå in i en fördjupningsfas. Sedan dess har dock inte arbetet fördjupats enligt de intentioner och förslag som beskrevs i den strategi för det fortsatta utvecklingsarbetet som presenterades i rapporten. Orsaken till detta är delvis ett ointresse från statliga myndigheter men också från de flesta kommunala politiska ledningarna. Antalet medborgarkontor har inte ökat utan kan fortfarande uppskattas till endast ett hundratal. Den ovan nämnda arbetsgruppen är numera nedlagd.

I senare studier som gjorts kan man konstatera att det ofta dåliga intresset från de politiska ledningarna i kommunerna och från myndigheterna har lett till att målet att medborgarkontor skulle kunna utveckla den lokala demokratin inte har uppfyllts. Förvisso kan man hävda att andra insatser med målet att göra samhällsinformation så tillgänglig som möjligt till viss del har uppfyllts. Inte minst genom myndigheters och kommuners arbete för att utveckla användningen av Internet.

Enligt min mening vore det rimligt att i en framtid se att kommuner och myndigheter organiserade sig på ett sådant sätt att tillgängligheten för den enskilde medborgaren blev maximal. Detta skulle bidra inte bara till att människor enklare kunde bo kvar i alla delar av landet utan också till en förbättring av människors möjlighet till delaktighet i den demokratiska vardagen.

Det borde också vara möjligt att den organisatoriska strukturen utvecklades på ett sådant sätt att medborgarkontor inte enbart blev en verklighet i kommunernas centralorter utan även i de mindre tätorterna. Naturligt vore att bygga upp dessa mötesplatser kring befintliga skolor och deras bibliotek eller vid ortens folkbibliotek.

Jag är också övertygad om att om en etablering av medborgarkontor sker i mindre orter innebär det att naturliga mötesplatser bildas. Mötesplatser där offentlig service samverkar med föreningsverksamhet och kommersiell verksamhet. Mötesplatser där lokala entreprenörer kan finna den kreativa miljö som krävs för ett framgångsrikt företagande.

Stockholm den 2 oktober 2001
Lars Wegendal (s)	Carina Adolfsson Elgestam (s)