med anledning av skr. 1995/96:93 Organisationen av den periodiska fordonskontrollen

Motion 1995/96:T39 av Per Westerberg (m) och Mats Odell (kds)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Regeringsskrivelse 1995/96:93
Motionskategori
-
Tilldelat
Trafikutskottet

Händelser

Inlämning
1996-01-26
Bordläggning
1996-01-30
Hänvisning
1996-01-31

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Sammanfattning
Regeringen redovisar i sin skrivelse att den tidigare
beslutade, och därefter uppskjutna, avregleringen av AB
Svensk Bilprovnings ensamrätt på att utföra
kontrollbesiktningar nu ej kommer att genomföras. Motivet
sägs vara att man vill ha ytterligare underlag vad avser
avregleringens effekt på servicen i glesbygd.
I motionen påvisas det omfattande utredningsarbete som redan företagits i
syfte att belysa problemen, föreslagna och beslutade åtgärder för
garanterad
service även i glesbygden samt att omfattningen av de eventuella problem
som kan uppkomma är begränsade. Slutsatsen är att regeringens motiv till
att
stoppa avregleringen inte är tillräckligt, utan förmodligen ett svepskäl
för att
hindra genomförandet av ett förslag som ej överensstämmer med
regeringens
ideologiska övertygelse.
De utredningar som företagits visar att en avreglering kan förväntas leda
till minskade kostnader och ett bättre serviceutbud som gagnar den
enskilde
besiktningskunden och samhällsekonomin. Vår uppfattning är därför att
avregleringen bör fortgå, med justerad tidsplan, men i övrigt enligt
riksdagens
tidigare beslut.
Genom att stoppa avregleringen låter regeringen traditionellt
socialdemokratiskt tänkande styra istället för att se till vad som är
bäst för
medborgarna i allmänhet och bilinnehavarna i synnerhet. Bevarandet av
det
stelbenta monopolet betalas genom höjda kostnader för bilisterna.
Bakgrund
Den utredning (SOU 1992:115 Kontroll i konkurrens -
avveckling av AB Svensk Bilprovnings monopol på
kontrollbesiktning) som föregick den förra regeringens
proposition (1993/94:167) och riksdagsbeslut (rskr.
1993/94:433) hade i uppdrag att belysa en avreglerings
konsekvenser för glesbygden och att föreslå åtgärder i syfte
att bevara en god servicenivå.
De eventuella problem som kan uppkomma vid en avreglering rör de orter
där AB Svensk Bilprovnings stationer drivs med förlust. Fakta kring
aktuella
förluststationer redovisas i tabellen nedan.
AB Svensk Bilprovning har 157 stationer i Sverige. Av dessa bar 19 inte
sina egna kostnader 1994, de två centralbokningskontoren i Stockholm
respektive Göteborg undantagna (dessa tar endast emot bokningar och
företar
inga egna besiktningar). Det totala underskottet vid stationerna var 8,6
miljoner kronor 1994.
Förluststationerna kan delas in i tre grupper; i den första gruppen
återfinns
9 stationer där förlustbidragets andel av intäkterna uppgår till högst
11
procent, i den andra gruppen finns ytterligare 9 stationer i intervallet
21-33
procent,  samt slutligen en station som har ett exceptionellt underskott
på 59
procent.
Tabell
Källa:Riksdagens utredningstjänst, uppgifterna gäller för 1994.
Den tidigare nämnda utredningen pekade på att man kunde
säkerställa servicen i glesbygden genom att vidta följande
åtgärder:
- förlänga perioden för inställelse av personbilar att gälla inom ett år
från
föregående besiktning
-
- tillåta etablering av mobila besiktningsanläggningar
-
- tillåta fri prissättning för besiktningsföretag etablerade inom givet
geografiskt område
-
- i undantagsfall möjliggöra för Vägverket att lämna dispenser för att
finna
en adekvat lösning
-
Regeringens proposition och riksdagsbeslutet resulterade
sammanfattningsvis i följande beslut för att garantera
servicen i glesbygd:
  Fri prissättning på alla typer av besiktningsuppdrag. Riktlinjer för
ASB:s prispolitik bör fastställas inom bolaget eller i avtal med staten.
  I områden med mycket långa avstånd till en besiktningsstation skall
det
finnas möjlighet till dispens från kravet på fristående ställning Efter
ett
särskilt medgivande från Vägverket skall t.ex. ett bilverkstadsföretag
kunna överta  en ASB-anläggning för att genomföra besiktningar i
kombination med service och reparation.
  Möjligheterna att samutnyttja resurserna inom de civila och militära
besiktningsorganisationerna bör utredas.
  Vägverket skall följa upp avregleringens effekter vad gäller bl a
kostnaderna för besiktningar i glesbygd.
Efter en hemställan under hösten 1994 från AB Svensk
Bilprovning om en senareläggning av ikraftträdandet av den
nya organisationen, med behovet av ytterligare tid för
omställning som enda motivering, föreslog regeringen (prop.
1994/95:69) att en senareläggning från den 1 januari till den
1 juli 1995 borde ske. Riksdagen beslöt dock (rskr.
1994/95:137) att regeringen skulle få fatta beslut om en
avreglering gällande från tidigast den 1 januari 1996. Som
motiv angavs att regeringen skulle få rådrum att försäkra sig
om att en avreglering inte skulle leda till att trafiksäkerheten,
miljön eller servicen försämras eller till att kostnaderna ökar.
Regeringen tillsatte därefter två särskilda utredare som i rapporten
"Bilbesiktning i konkurrens - effekter på trafiksäkerheten, miljön,
servicen
och kostnaderna" kommit till slutsatsen att det inte finns några skäl
som talar
för att en avreglering skulle innebära några negativa konsekvenser för
miljön
och trafiksäkerheten. Vidare konstateras i rapporten att en avreglering
kan
förväntas nedbringa de samhällsekonomiska kostnaderna, kostnaderna för
kunden samt leda till en bättre kundanpasssning av servicen. Vad
beträffar
servicen i glesbygden drar man den slutsatsen att den kan komma att
hotas i
de fall stationerna inte kan bära sina egna kostnader. Som en
ytterligare
åtgärd, utöver de som tidigare föreslagits och riksdagen beslutat om,
anger
man möjligheten att staten utger ett etableringsbidrag för att uppnå en
rimlig
servicenivå.
Slutsats
Frågan om en avreglering av AB Svensk Bilprovnings
monopol på fordonsbesiktningar har utretts väl. Frågan om
eventuella konsekvenser för servicen i glesbygden är väl
genomlyst och en uppsättning åtgärder står till buds för att
kunna garantera en rimlig servicenivå.
Utan att förringa de eventuella konsekvenser som kan uppstå för servicen
i
glesbygden kan konstateras att riskerna är tämligen begränsade. Det rör
sig
om ett tjugotal stationer med en total förlust 1994 på 8,6 miljoner
kronor.
Med rationaliseringar och måttliga prishöjningar bör gruppen av stationer
med de minsta underskotten kunna klara av fortsatt verksamhet. Lägger
man
därtill att konkurrensen öppnar för nya och mer kostnadseffektiva
lösningar
samt möjligheten till dispens för verkstäder att utföra besiktningar bör
även
servicen på merparten av de orter som återfinns i mellangruppen kunna
bibehållas på en acceptabel nivå. Ingen av de i tabellen återfunna
orterna
saknar t ex bilverkstad (antalet varierar mellan 2  och 34), som kan
vara
aktuell för dispens. Slutligen, som en sista utväg, har den nu senast
gjorda
utredningen pekat på möjligheten till en direkt statlig subvention för
att
garantera en rimlig servicenivå på de aktuella orterna.
Mot bakgrund av detta kan vi inte annat än konstatera att de farhågor
regeringen framför i sin skrivelse är kraftigt överdrivna och att det
motiv som
regeringen anger för att stoppa avregleringen inte är övertygande. Vår
slutsats
är att regeringens motivering endast är ett svepskäl för att av
ideologiska skäl
motsätta sig en avreglering.
Samtliga de utredningar som gjorts visar att en avreglering bör kunna
medföra positiva samhällsekonomiska konsekvenser, i allmänhet minskade
kostnader för bilisterna och en bättre service. Att regeringen nu väljer
att inte
genomföra den tidigare beslutade avregleringen är mot denna bakgrund
djupt
beklagligt.
Regeringen låter nu traditionell socialdemokratisk politik gå före vad
som
är bäst för medborgarna i allmänhet och bilinnehavarna i synnerhet.
Istället
för att bidra till sänkta bilbesiktningskostnader väljer man att slå
vakt om
monopolet. Bilisterna får betala priset för den socialdemokratiska
politiken,
men även samhället i stort förlorar på att socialdemokraterna vill
bevara en
föråldrad ordning - ännu en oansvarig återställare av en regering som
backar
in i framtiden.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett genomförande av det tidigare riksdagsbeslutet
om en ny organisation av den periodiska fordonskontrollen.

Stockholm den 26 januari 1996
Per Westerberg (m)

Mats Odell (kds)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett genomförande av det tidigare riksdagsbeslutet om en en ny organisation av den periodiska fordonskontrollen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett genomförande av det tidigare riksdagsbeslutet om en en ny organisation av den periodiska fordonskontrollen.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.