med anledning av skr. 1995/96:194 Utvecklingen inom den kommunala sektorn

Motion 1995/96:Fi105 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m)

Uppföljning av det
tillväxtfientliga nya
inomkommunala
utjämningssystemet

Regeringens skrivelse beskriver utförligt utvecklingen på en
rad områden inom den kommunala verksamheten. Mycket
lite sägs dock om effekterna av det nya inomkommunala
utjämningssystem som riksdagen beslutade om hösten 1995.
Det nya utjämningssystemet är mycket betydelsefullt för
relationerna mellan staten och kommunerna. I några
kommuner innebar de nya reglerna radikala förändringar av
förutsättningarna för att fullgöra medborgarnas uppdrag. Det
är därför anmärkningsvärt att regeringen inte redan på detta
stadium kommenterar och följer upp effekterna av det nya
systemet.

Moderaterna påpekade under behandlingen av förslaget både i sin
partimotion och i en särskild motion väckt av de moderata ledamöterna från
Stockholms län att effekterna av det nya systemet både var principiellt
förkastliga och dessutom i enskilda fall direkt tillväxtfientliga. Det nya
systemet permanentade den tidigare från 1980-talet använda metoden att
grundlagsstridigt möjliggöra överförandet av resurser mellan kommuner.
Även om riksdagsmajoriteten ställde sig bakom en annan teknisk
konstruktion leder det nya systemet i effekt till att kommunala skattemedel
uttagna för verksamhet i en kommun nu kan komma att användas i en annan.

Pomperipossaeffekter

Systemet innehåller, precis som moderaterna varnade för,
Pomperipossaeffekter. Ökat skatteunderlag ger minskade
intäkter. Detta drabbar vissa kommuner mycket hårt, men
effekten syns hos alla kommuner som har en utdebitering
under riksgenomsnittet. Anledningen till att denna effekt
uppträder är att inbetalningarna till
inkomstutjämningssystemet beräknas utifrån en
genomsnittlig skattesats och inte kommunens egen skatt.
Systemet har därför inbyggt en press på vissa kommuner att
höja sin skatt. Detta står i skarp kontrast till medborgarnas
önskemål. Regeringen har dessutom i andra sammanhang
föreslagit att åtgärder skall vidtas för att hejda försök till
kommunala skattehöjningar.

Försöker statsmakten på detta sätt tvinga fram skattehöjningar i vissa
kommuner får det även andra konsekvenser. Kommunalskatten är propor-
tionellt en tyngre skatt för låg- och medelinkomsthushåll att bära. Effekten
av att höja kommunalskatten i kommuner där medborgarna har högre
bostadskostnader än i andra delar av landet kan leda till att de med de lägsta
inkomsterna tvingas flytta. Regeringens politik leder till segregation.

Pomperipossaeffekten uppträder i många kommuner. Vi vill dock särskilt
peka på exemplen från de tre kommuner, Täby, Danderyd och Lidingö, som
av regeringen särskilt utpekades när förslaget genomfördes. Här blir de
negativa effekterna som störst.

Täby kommun

Täby kommun tjänar 10 000 kronor på varje invånare som
blir arbetslös. Omvänt gäller att för varje extra 10 000 kronor
som kommunen får in i skatt får den betala 13 000 kronor till
systemet.

Reglerna innebär att en del av den negativa effekten fördröjs. Täby
kommun får under en övergångsperiod ett s k införandetillägg. För Täbys del
avtrappas detta tillägg på 7,5 år. I riksdagsbeslutet hävdades att ingen
kommun skulle drabbas med mer än motsvarande 250 kronor/invånare och år
i förlorade intäkter. För Täby, Danderyd och Lidingö sattes motsvarande
gräns till 500 kronor/invånare och år. Detta är dock inte med sanningen
överensstämmande. Täby kommun drabbas redan första året av en
inkomstminskning på 2 200 kronor/invånare, dvs mer än fyra gånger större
än vad som angavs som maxgräns. I skattekronor räknat motsvarar bortfallet
1:50 skattekronor för Täby kommun 1996. Fullt utbyggt innebär systemet ett
avtapp på motsvarande 5:62 skattekronor.

Danderyds kommun

Danderyds kommun förlorar redan under 1996 motsvarande
2:44 på skatten till följd av det nya systemet. Det motsvarar
ett bortfall på 127 miljoner kronor för kommunen.

Fullt utbyggt efter åtta år blir det totala skattebortfallet 296,6 miljoner
kronor motsvarande 5:69 skattekronor. Pomperipossaeffekten medför att
kommunens intäkter (netto) minskar med 3 700 kronor om en
kommuninvånare ökar sin beskattningsbara inkomst med 100 000 kronor.
Pomperipossaeffekten följer av att inkomstutjämningssystemet har beräknats
utifrån en genomsnittlig skattesats på 18:11 och inte efter kommunens egen
skattesats på 15:11.

Danderyds kommun har landets högsta skattekraft. För att illustrera hur det
nya systemet i effekt får tillväxtfientliga följder kan en intressant jämförelse
göras med Borgholms kommun, som har landets lägsta skattekraft.

Exemplet bygger på att systemet är fullt utbyggt och baseras på 1995 års
taxeringsutfall. Om Danderyds kommun skulle sänka sin skattekraft ner till
Borgholms nivå, via kraftigt stegrad arbetslöshet eller som en följd av att
höginkomsttagare flyttat utomlands, tjänar kommunen 113 miljoner kronor.
En förändring som alltså från alla samhällsekonomiska aspekter är av ondo
blir för kommunen en förstärkning av kassan. Kommuninvånarnas
inbetalningar av kommunalskatt skulle minska med 463 miljoner kronor men
kommunens inbetalning till inkomstutjämningssystemet med 424 miljoner
kronor skulle ersättas av ett bidrag på 152 miljoner kronor. Systemet är
tillväxtfientligt.

Lidingö kommun

Lidingö kommun förlorar 69,9 miljoner kronor 1996 till följd
av det nya systemet. Fullt utbyggt förlorar kommunen 227,4
miljoner kronor motsvarande 3:70 skattekronor.

Liknande Pomperipossaeffekter som beskrivits ovan uppträder även för
Lidingös del.

Borttagen
Pomperipossaeffekt

I regeringens skrivelse anges att förslag till förändringar av
det nya utjämningssystemet som skall gälla från 1998 skall
läggas fram av den parlamentariska kommitté som har till
uppgift att följa upp och utveckla det nya utjämningssystemet
för kommuner och landsting. Dessa förslag skall föreligga
senast den 15 oktober 1996. Vi menar att den i motionen
beskrivna Pomperipossaeffekten som ger upphov till en
tillväxtfientlig politik inte kan anses vara en rimlig eller
önskad effekt av det nya systemet och bör därför skyndsamt
arbetas bort. Den ovan nämnda kommittén bör få i uppgift att
lägga förslag till hur detta kan ske.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i < CR >
motionen anförts om vidgad arbetsuppgift för kommittén som < CR >
utvärderar det nya utjämningssystemet mellan kommuner och landsting.

Stockholm den 14 maj 1996

Fredrik Reinfeldt (m)

Chris Heister (m)
Inger Koch (m)
Stig Rindborg (m)