med anledning av propositionen 1976/77:139 om vissa varvsfrågor Sammanfattning (Motion 1976/77:1628 av herr Hugosson m. fl.)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1976/77:1628

av herr Hugosson m. fl.

med anledning av propositionen 1976/77:139 om vissa varvsfrågor
Sammanfattning

I rapporten från analysgruppen för vissa varvsfrågor föreslås att Lindholmenprojektet
skall genomföras och att nödvändiga medel skall ställas till
förfogande. Analysgruppen anser att Lindholmenprojektet kan bidra till att
lösa den besvärliga sysselsättningssituation som uppstår inom Götaverken i
samband med bl. a. nedläggningen av Eriksberg. Vi motionärer bedömer
Lindholmenprojektet som samhällsekonomiskt lönsamt och beklagar starkt
att regeringen i propositionen inte har anslagit pengar till detta projekt. I
denna motion kräver vi att riksdagen under våren 1977 beslutar om
Lindholmenprojektets genomförande.

Bakgrund

Sverige har haft en position som en av de ledande varvsnationerna med en
marknadsandel på närmare tio procent. De senaste fem åren har de svenska
storvarven till 95 procent producerat stora tank- och bulktonnage. Det
ensidiga beroendet av denna marknad har skapat en sårbarhet inom
varvsindustrin som nu får allvarliga effekter för de anställda vid varven.
Statsmakterna har i förra varvspropositionen beslutat om en nedskärning av
varvsindustrin med 30 procent. Strukturförändringen har inneburit att
Sveriges konkurrensfördelar minskat när det gäller traditionellt tonnage.

I Göteborg har varven expanderat kraftigt i högkonjunkturer och i sämre
tider avskedat arbetskraft. Varvsnäringen har varit oplanerad i en utsträckning
som innebär att löntagarnas trygghet inte kan garanteras. Erfarenheterna
visar att en mera långsiktig och planerad utveckling hade inneburit
mindre problem i dag.

Svensk varvspolitik har i ett historiskt perspektiv således kännetecknats av
akuta insatser från samhället, men ägarförhållanden och andra orsaker har
förhindrat en planmässig styrning och samordning av resurserna.

Den föreliggande varvspropositionen har inte behandlat den långsiktiga
utvecklingen för varven. Det finns i propositionen inte någon diskussion om
alternativ sysselsättning och utveckling av produktionen. De nödvändiga
men kortsiktiga åtgärderna tillåts i alltför stor omfattning dominera propositionen.

I Göteborgsregionen är 20 % av de industrisysselsatta verksamma inom
varven. En betydande del av underleverantörerna till varven finns koncen

1* Riksdagen 1976/77. 3 sami. Nr 1627-1628

Mot. 1976/77:1628

trerade till Göteborg. Minskningen får därför betydande effekter för övriga
delar av Göteborgs industri.

Övriga delar av Västsverige har också många sysselsatta hos underleverantörer
till varven. Åtgärder för varvsindustrin har därmed betydelse för
hela Västsverige.

Varvens andeI av industrisysselsättningen i varvsregionerna dr 1974

Kommun, region	Varvs syssel satta	Totalt industrisysselsatta	Andel varvssysselsatta av totalt industrisysselsatta (Procent)
Göteborg	14 261	56 834	25
Göteborgsregionen		71 721	20
Malmö	5 628	28 946	19
Malmöregionen		46 198	12
Landskrona	2 795	7 221	39
Landskronaregionen		18 754	15
Uddevalla	3 043	5 859	52
Uddevallaregionen		7 530	40

Källa: SCB, Statistiska Meddelanden i 1976:6.

Även övriga delar av Göteborgs näringsliv har allvarliga problem.
8 000-10 000 industriarbetstillfallen beräknas upphöra fram till 1980. De
viktiga tillväxtmotorerna i det regionala produktionssystemet minskar
sysselsättningen. Volvo minskar med ca 1 500 arbetstillfällen fram till 1980.
SKF minskade enbart förra året med 450 anställda. Nedläggningen av Facit i
Göteborg innebär att ca 450 arbetstillfällen upphör. Genom nedläggningen av
Turitz huvudkontor har 450 anställda varslats om uppsägning. Utflyttningen
av huvudkontor från Göteborg har inneburit att 5 000-10 000 arbetstillfällen
inom tjänstesektorn har upphört. Göteborg har redan tidigare i förhållande till
Stockholms- och Malmöregionerna en svagt utvecklad tjänstesektor.
Nedskärningen av varven innebär därför att tjänstemännens arbetsmarknad i
Göteborg får vidkännas en betydande försämring.

Göteborgs arbetsmarknad har under de senaste åren försämrats. Det har
sin grund i betydande näringslivs- och strukturproblem och kommer därför
inte att avgörande förbättras i samband med konjunkturuppgången. Göteborgs
industri är till 2/3 dominerad av verkstadsindustri (inkl. varven). Den
består till 2/3 av bil- och varvsindustri. Den strukturella obalansen inom
regionens näringsliv innebär därför risk för fortlöpande problem. Betydande
åtgärder är nödvändiga för att åstadkomma en differentiering av näringslivet
och den dominerande verkstadsindustrin. Statsmakternas varvspolitik måste
ses i det sammanhanget.

I Göteborgsdistriktet var i mars månad 1977 6 000 arbetslösa, varav 2 000
ungdomar. Arbetslösheten har kunnat hållas nere genom att beredskapsar

Mot. 1976/77:1628

beten och arbetsmarknadsutbildning ökat med 65 % mot rikets 50 % under
det senaste året. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i länet omfattar nu
3-4 % av arbetskraften eller ca 17 000 personer. Den kraftiga minskningen av
arbetstillfällen kommer att drabba ungdomar och kvinnor.

Enligt beräkningar kommer 4 000-5 000 färre kvinnor att arbeta inom
Göteborgsregionen under den kommande 5-årsperioden jämfört med en
”normal” utveckling av den kvinnliga förvärvsfrekvensen. Förvärvsfrekvensen
för kvinnor som tidigare var något högre i Göteborgsregionen än i
riket ligger nu under rikets nivå.

Mot den ovan beskrivna bakgrunden framstår det tydligt att den planerade
minskningen av varvssysselsättningen kommer att få allvarliga konsekvenser
för arbete och trygghet för människorna inom Göteborgsregionen.
Många av dem som är beroende av arbete vid varven kommer att drabbas av
arbetslöshet.

Minskningen av varvsindustrin i Göteborg är en av de största strukturförändringarna
som ägt rum i nationen under så kort period inom en region.
Ytterligare nedskärning utöver den som planerats i samband med sammanläggningen
av Eriksberg och Götaverken skulle leda till utomordentligt stora
svårigheter. Arbetsmarknaden kan inte ge arbete åt dem som nu mister sitt
arbete. Ytterligare nedskärningar innebär stor arbetslöshet.

Varvsindustrin utgör tillsammans med bilindustrin basen för Göteborgsregionens
industri. Det leder till helt oacceptabla konsekvenser att ta bort ena
benet för Göteborgsregionens näringslivsutveckling. Därför bör staten
planera för att utveckla produktionen och långsiktigt trygga sysselsättningen
inom Götaverken. Redan nu måste således produktionen efter 1980 planeras.

Traditionell fartygsproduktion har visat sig medföra betydande påfrestningar
för Sveriges ekonomi. Den stora osäkerhet som präglar marknaden för
tanktonnage visar att en diversifiering av varvens produktion är nödvändig.
Sverige har inte längre konkurrensfördelar vid produktion av stort traditionellt
tanktonnage. Staten måste därför utforma en planmässig förändring av
varvsindustrin mot mer tekniskt avancerad produktion och mot produktion
av andra produkter än fartyg.

I varvspropositionen saknas en genomtänkt grundsyn för hur sysselsättningen
vid Götaverken i Göteborg skall tryggas efter 1980. Propositionens
oklara punkter har därför skapat oro för framtiden hos de anställda.

I propositionen föreslås att de statliga varven skall sammanföras till en
gemensam koncern - Statsvarv. Det är en nödvändig samordning som
därigenom sker. Med tanke på underleverantörssystemets stora omfattning
och betydelse från sysselsättningssynpunkt är det angeläget att varven
utvecklar sitt samarbete med de svenska underleverantörerna.

Mot. 1976/77:1628

Lindholmenprojektet

Analysgruppen har föreslagit att det s. k. Projekt Lindholmen genomföres.

Bakgrunden till projektet är kortfattat att Eriksberg år 1975 beslöt att
avveckla varvsrörelsen vid Lindholmens varv och att personalen därefter
successivt överfördes till Eriksberg. Efter sammanslagningen av Götaverken
och Eriksberg vid halvårsskiftet 1976 övervägdes inom Götaverken olika
användningar av Lindholmen. Dessa överväganden resulterade i april 1976 i
bildandet av en referensgrupp med representanter för bland annat fackliga
organisationer och arbetsmarknads- och skolmyndigheter i Göteborg. Referensgruppen
fick i uppdrag att undersöka möjligheterna för skapandet av en
gemensam anläggning för produktion, utbildning och arbetsmiljöforskning. I
ett första skede beräknas cirka 900 personer sysselsättas inom Lindholmsprojektet.
Kostnaderna för investeringarna, som beräknas genomföras under
åren 1977 och 1978 har beräknats till cirka 50 miljoner kronor.

Beredning av Lindholmenprojektet har skett inom departementen och av
en lokal referensgrupp. Som intressenter i projektet ingår bl. a. Götaverken,
länsarbetsnämnden, Göteborgs skolstyrelse, Chalmers tekniska högskola,
Institutet för verkstadsteknisk forskning samt Yrkesmedicinskt centrum.

Lindholmenprojektet innehåller ca 600 elevplatser, 116 kollektivanställda,
116 forskare samt 60 lärare och 40 inom gruppen administrativ personal.
Projektet kommer att innehålla utbildning, forskning och utveckling.

Projektet inrymmer forskning och utveckling av verkstadsteknik, miljöteknik,
svetsforskning, ergonomi och kemisk miljö. Vidare kommer Lindholmenprojektet
att innebära möjligheter till kemiskt, mekaniskt, metallurgiskt
och miljötekniskt laboratorium. Institutet för verkstadsteknisk forskning
kommer således att ingå som en del i Lindholmenprojektet. Vidare
kommer produktion och utveckling av ytbehandling att ske.

Forskning och utvecklingsarbete vid projektet kan förväntas att gynnsamt
bidra till att stärka konkurrenskraft och teknisk kompetens hos varvs- och
verkstadsindustrin. Det underlättar därmed också möjligheterna till en mer
diversifierad produktion.

Arbetsmarknadsutbildningen kommer genom Lindholmenprojektet att ge
utbildning i rostskyddsarbete, grovplåtslageri och grovplåtsvets. Vidare
kommer utbildning att ges i skydds- och reparationsteknik. Dessa kurser är
väsentliga för att trygga tillgången på väl utbildad arbetskraft för såväl
varvsindustrin som för övrig verkstadsindustri.

Inom gymnasieskolans regi kommer vid Lindholmen utbildning att ske i
fordonsteknik, maskinmekanik, transportteknik, verkstadsteknik samt
utbildning för plåt- och svetsmekaniker.

Utbildningen får stor betydelse för en stor grupp ungdomar och innebär
pedagogiska vinster genom att den sker i närhet av produktionen. Yrkesutbildningen
i Göteborg är i dag starkt eftersatt. 1 000 ungdomar avvisas från
gymnasieskolans yrkesinriktade linjer. Det är allvarligt med hänsyn till de

Mot. 1976/77:1628

aktuella arbetsmarknadsproblemen med 2 000 arbetslösa ungdomar. Yrkesutbildningen
är, som nämnts, en av de effektivaste vägarna att stärka
näringslivets konkurrenskraft. Men undersökningar visar att yrkesutbildningsnivån
inom Göteborgs verkstadsindustri är jämförelsevis låg.

Snara åtgärder behövs mot denna bakgrund för att öka yrkesutbildningen i
Göteborg. Det ärav största vikt att man vid planeringen av yrkesutbildningen
söker bryta invanda könsrollsmönster. Särskilda insatser behövs för att stödja
kvinnorna på Göteborgs arbetsmarknad.

På lokal nivå har projektet beretts av länsarbetsnämnden, skolstyrelsen,
Götaverken och de fackliga organisationerna. Projektering och planering är
långt framskridna. Skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsverket är liksom
deras lokala och regionala organisationer positiva till projektet. Länsarbetsnämnden
och skolstyrelsen måste under våren få ett beslut om statsmakternas
inställning till projektet. Inom arbetsmarknadsutbildningens rostskydds-
och reparationsteknik samt gymnasieskolans fordonsförar- och
fordonstekniska utbildning måste lokaliseringsbeslut fattas före sommaren.
Det är inom dessa utbildningslinjer som de mest akuta utbildningsbehoven
finns. Fordonsförarutbildningen tvingas lämna sina nuvarande lokaler den 1
juli 1977. En fördröjning av beslutet betyder att dessa utbildningslinjer måste
söka andra permanenta lösningar. Också Institutet för verkstadsteknisk
forskning har kontrakt som innebär att beslut om förändrad lokalisering
måste ske under våren.

Göteborgs kommun och Göteborgsregionens kommunalförbund har i
politisk enighet i skrivelse till berörda departementschefer påpekat att
Lindholmenprojektet är angeläget och att beslut måste ske före sommaren.
Om beslut inte fattas före sommaren är risken stor för att projektet ej kan
genomföras.

De lokala fackliga organisationerna som deltagit i projektarbetet tillmäter
det stor betydelse. Det kommer bl. a. att få en viktig funktion vid omskolning
av varvsarbetare och underlätta omplacering av personal vid sammanläggningen
av Götaverken och Eriksberg. LO-distriktet och TCO-kommittén har
uttalat sitt stöd för projektet.

Investeringskostnaderna för Lindholmenprojektet uppgår till 50 milj. kr.
och måste tillföras av staten. Inga ytterligare driftskostnader tillkommer,
utan de ingående intressenterna kommer att finansiera projektets driftskostnader.

I särskild Bilaga till motionen lämnas en utförligare beskrivning av
projektet.

Vi bedömer att Lindholmenprojektet är samhällsekonomiskt lönsamt och
beklagar mycket starkt att regeringen inte har anslagit pengar till detta
projekt. I det läge som nu uppkommit är det nödvändigt att beslut fattas
under vårriksdagen.

Mot. 1976/77:1628

Med stöd av vad som ovan anförts hemställer vi

att riksdagen i samband med behandlingen av propositionen 1976/
77:139 beslutar om Lindholmenprojektets genomförande.

Stockholm den 4 maj 1977

KURT HUGOSSON (s)

VALTER KRISTENSSON (s)

LARS-INGVAR SÖRENSON (s)

LISA MATTSON (s)

JAN BERGQVIST (s)
i Göteborg

TYRA JOHANSSON (s)
i Uddevalla

LENNART NILSSON (s)
i Uddevalla

KARL-ERIK SVARTBERG (s)

DORIS HÅVIK (s)

WIVI-ANNE RADESJÖ (s)

EVERT SVENSSON (s)
i Kungälv

RUNE JOHANSSON (s)
i Åmål

Mot. 1976/77:1628

Bilaga

LÄGESBESKRIVNING FÖR PROJEKT LINDHOLMEN

(av projektledaren Rolf Zetterström den 14 december 1976)

Sammanfattning

Projektet

Sedan februari 1976 pågår ingen reguljär verksamhet på Lindholmsområdet.
Initiativ till Projekt Lindholmen togs under våren av Götaverken och
presenterades för berörda departementschefer 1976-08-23. Härvid bildades en
inter-departemental arbetsgrupp. Samtliga intressenter har förankrat sina
engagemang hos sina huvudmän. Intresset för projektet har sedan dess
ytterligare stärkts.

Lindholmsidén

Projektet riktar sig till den tunga industrin och skall utgöra en plats, där
utbildning och utveckling förenas med produktionsuppgifter.

Intressenter

Göteborgsvarven, Svenska Alucrom AB, övrig tung industri och dess
leverantörer, Länsarbetsnämnden och AMU-Centret i Göteborg, Svenska
Metallindustriarbetareförbundet, Avd. 41, Svenska Industritjänstemannaförbundet.
Avd. 10, Göteborg, Sveriges Verkstadsförening, Göteborg, Arbetarskyddsfonden
och STU, Stockholm, Chalmers Tekniska Högskola, Institutet
för Verkstadsteknisk Forskning, Sahlgrenska Sjukhuset, Göteborg,
samt Göteborgs kommun och skolförvaltning.

Etapp 1

AMU

- Grovplåtslageri och svetsning 75 elevplatser 75 elever per år

- Rostskyddsanläggning 15 elevplatser 45 elever per år

- Reparationsteknik 135 elevplatser 90 elever per år

- Skyddsteknikerutbildning 25 elevplatser 50 elever per år

Gymnasieskola

384 elever per år
192 elever per år
64 elever per år
120 elever per år

- Fordonsförare (provisorium) 84 elevplatser

- Fordonsteknik 192 elevplatser

- Verkstadsteknik och svetsning 48 elevplatser

- Yrkesteknisk introduktion 60 elevplatser

IVF’s samlade verksamhet med produktionstekniskt laboratorium
Utvecklingsprojekt inom miljöteknik,svetsforskning,ergonomi,kemisk
miljö, etc.

Kemiskt, mekaniskt, metallurgiskt och miljötekniskt laboratorium.

Mot. 1976/77:1628

Sysselsättning

Sysselsättning för 959 personer, varav 634 elever, 116 kollektivanställda,
116 forskare, 57 lärare samt 36 administrativa personer.

Tidplan

Från projektering till start 6 månader för plåtutbildning, 8 månader för
rostskyddsanläggning och 1 år för plåtproduktion samt reparationsteknikerutbildning.

Investeringar
Investeringsbehov: C:a 50 miljoner kronor.

Utveckling

Projektet ger möjligheter att inom de flesta områden expandera och
vidareutvecklas. 1 400 personer kan komma att sysselsättas på området.

Bakgrund

Varvsverksamhet har bedrivits på Lindholmsområdet sedan 1570. Lindholmens
varv räknar sina anor från 1845 och sista sjösättningen skedde 197602-12.
Detta fartyg levererades från Eriksberg 1976-06-30.

Området

Området omfattar en komplett varvsanläggning för fartyg och motorer.
Vid full kapacitet sysselsattes här 1 600 kollektivanställda och 500 tjänstemän.
Götaverken Cityvarvet disponerar Lindholmens torrdocka samt 11 000
m2 för sin reparationsverksamhet. Den för Projekt Lindholmen aktuella ytan
är 150 000 m2.

Lindholmsidén

- Lindholmsprojektets uppgift är främst att producera utbildning och

utveckling för den tunga industrins behov.

- Lindholmen skall vara en plats, där utbildning och utveckling förenas

med produktionsuppgifter.

- Utbildningen skall genomföras i en realistisk produktion i full

skala.

- Lindholmen skall vara en utvecklingsverkstad för forskning, försöks

Mot. 1976/77:1628

verksamhet och experiment inom miljö- och produktionsteknik.
- Lindholmen skall kunna utgöra modellanläggning för vissa specifika
frågor.

Intressenter

På initiativ av Götaverken har bildats en referensgrupp, som är sammansatt
av representanter för

Göteborgsvarven
Svenska Alucrom AB

Länsarbetsnämnden i Göteborgs och Bohus län
AMU-Centret, Göteborg

Svenska Metallindustriarbetareförbundet, Avd. 41, Göteborg

Svenska Industritjänstemannaförbundet, Avd. 10, Göteborg

Sveriges Verkstadsförening, Göteborg

Arbetarskyddsfonden, Stockholm

Styrelsen för Teknisk Utveckling, Stockholm

Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg

Institutet för Verkstadsteknisk Forskning, Göteborg

Sahlgrenska Sjukhuset, Göteborg

Göteborgs kommun

Göteborgs Skolförvaltning

Samtliga intressenter har förankrat sina engagemang i projektet hos sina
huvudmän. Styrelsebeslut har tagits i Götaverken, Svenska Alucrom och
IVF.

Etapp 1 - Omfattning

Etapp 1 innehåller de aktiviteter, som bedöms kunna starta 1978. Dessa är
Svenska Alucrom AB:s rostskyddsanläggning, grovplåtslageri och -svetsning,
skyddsteknikerutbildning, utbildning i reparationsteknik, gymnasieskola
samt vissa aktuella utvecklingsprojekt, IVF’s samlade verksamhet och
Götaverkens laboratorium jämte mät- och reglergrupp.

Utbildning

För all AMU-utbildning svarar en gemensam kursnämnd med fastställd
sammansättning och för gymnasieutbildningen Göteborgs Skolförvaltning.
Förde delar av utbildningen,som inte köpes av produktionsenheterna,svarar
skolan för utrustning och material samt hyr lokaler och tjänster av
Lindholmen. Vid urval av elever för AMU kommer man att ta skälig, allmän
samhällelig syn men också stor hänsyn till lämpligheten för det aktuella
yrket.

Mot. 1976/77:1628

Mellan beslut och utbildningsstart måste schema och kursplaner utarbetas,
utrustning anskaffas samt lärare och elever rekryteras. Den totala utbildningen
för Etapp 1 skall teoretiskt omfatta 260 AMU-elever och 640
gymnasieelever per år. Därtill kommer Yrkesteknisk Introduktionskurs, c:a
120 elever per år.

(R ostskyddsarbete)

Utbildningen i rostskyddsarbete kommer att följa av Skolöverstyrelsen
godkänt kursprogram, omfattande 14 veckor, varav 4 veckor teori. Utbildningen
förlägges till Svenska Alucroms rostskyddsanläggning samt till
gemensamma teorilokaler. Varje omgång omfattar 15 elever, vilket
motsvarar c:a 45 elever per år. Utbildningen kan starta 8 månader efter beslut.
Utbildningen kommer helt eller delvis att köpas från Svenska Alucrom.

(Grovplätslagare och grovplätsvetsare)

Utbildningen av grovplätslagare och grovplätsvetsare följer kursprogram,
där Skolöverstyrelsens godkännande har begärts. Kursprogrammen omfattar
en grundkurs på 23 veckor och specialkurser på 25 veckor. Preliminärt
bedöms, att 35 veckor kommer att köpas av AMU från Lindholmens
produktionsfunktion, men under ledning av lärare från AMU. Resterande 13
veckor svarar AMU själva för. 5-10 veckor sker utbildningen på svetsplanar
utomhus medan resten av utbildningen helt förlägges till plåthallen. Från
starten kommer utbildningen att trappas upp med 15 elever i taget till
sammanlagt 75 elever. Detta motsvarar också 75 elever per år.

Förden del av utbildningen i grovplåtslageri och -svetsning,som förlägges
till produktionen, kommer-förutom en AMU-lärare på 15 elever-att finnas
två yrkeserfarna per 5 elever. Dessa yrkeserfarna behövs av skyddshänsyn,
men skall också fungera som instruktörer, skapa en realistisk produktionsmiljö,
övervaka kvalitet samt samverka med forskarna. Dessa yrkeserfarna
kan också ingå i en fortbildning från industrin och behöver i så fall en kortare
introduktions- och utbildningsperiod. Gymnasieelevernas medverkan skall
prövas.

(Skyddstekniker)

Utbildning av skyddstekniker följer fastställda kursplaner, omfattande 24
veckor. Preliminärt bedöms varje omgång omfatta 25 elever, vilket motsvarar
50 elever per år. AMU svarar helt för utbildningen. Därtill kan genomföras
andra angelägna kurser inom ämnesområdet. Göteborgs kommun har
tillsammans med storföretagen i Göteborg särskilt begärt att få förlägga olika

Mot. 1976/77:1628

block av skyddsteknisk utbildning till Lindholmen. Utbildningen är betjänt
av tillgången på de olika produktionsmiljöerna på Lindholmen samt
Götaverkens laboratorium. AMU’s kursplaner godkända av SÖ och KAS.

(Reparationsteknik)

Länsarbetsnämnden i Göteborg väntas föreslå uppställning av utbildning i
reparationsteknik. Kurserna är tänkta att omfatta en grundutbildning på 20
veckor samt specialistutbildning för byggarbetsmaskiner, anläggningsmaskiner
och truckar. Totala utbildningstiden bedöms till 68 veckor. Utbildningen
beräknas omfatta 135 elever, vilket motsvarar 90 elever per år, och
beräknas starta 1978. Utbildningen förutsätter en aktiv reparationsverkstad.
Denna kan endera drivas i AMU:s eller i en specialistfirmas regi. Även här
skall samarbetsformer med gymnasieskolan utvecklas.

(Gymnasieskola)

Lindholmens resurser bör göras tillgängliga även för gymnasieskolan.
Speciellt värdefullt är en försöksverksamhet och pedagogiskt utvecklingsblock
i anslutning till gymnasieutredningen. Däremot är det viktigt att starta i
liten skala med tanke på att Lindholmsprojektet skall byggas upp och
trimmas in. Dock bör utbildningen vid starten vara sådan, att den kan utgöra
en bas för försöksverksamheten och dessutom ansluta sig till de övriga
Lindholmsaktiviteterna. Detta projektförslag bygger på fordonsteknisk linje
Åk 1,6 x 16 elever, samt Åk 2 transportteknisk gren, 5 x 16 elever, och gren för
maskinmekaniker, 1 x 16 elever, i anslutning till reparationsverkstaden.
Dessutom ingår i plåthallen verkstadsteknisk linje Åk 1,1 x 16 elever, och Åk
2 gren för plåt- och svetsmekaniker, 1 x 16 elever, samt en 20 veckors
svetskurs, omfattande 16 elever. Av speciella skäl har som ett 2-årigt
provisorium från sommaren -77 tagits med fordonsförareutbildning, 84
elevplatser. Slutligen ingår den yrkestekniska introduktionskursen med plats
för 60 elever samtidigt, vilka även skall kunna deltaga i de övriga Lindholmsaktivitema.

Utveckling

De forskningsorgan, bidragsgivande myndigheter, personalorganisationer
och industrier, som kontaktats, har visat stort intresse för Lindholmsidén.

Det ärnödvändigt att i Etapp 1 bygga upp generella basresurser. Viktiga
basresurser utgör anläggningens utformning såsom produktionslokalernas
dimensionering, möjligheter til! långa omloppstider i produktionen, experimentverkstad,
forskarrum och service. Vidare överföres Götaverkens laboratorium
samt en grupp för mät- och reglerteknik till Lindholmen. Laboratoriets
breda kompetens utgör en särskild tillgång för forskning och

Mot. 1976/77:1628

utveckling, avseende arbetsmiljöfrågor.

Institutet för Verkstadsteknisk Forskning (IVF) är den svenska verkstadsindustrins
branschforskningsinstitut med STU och Mekanförbundet som
huvudmän. Vid dess styrelsemöte den 28 september 1976 uttalades ett
intresse att flytta hela IVF:s samlade verksamhet till Lindholmen, förutsatt
projektet får den utformning, som har beskrivits, att IVF bibehåller sin
identitet, att inga större investeringar erfordras samt att kostnadsnivån blir
acceptabel. IVF:s stab bedöms komma att omfatta 80 personer och forskningsbudgeten
ca 12 mkr. Detta beslut innebär utvecklingsmöjligheter och
resursförstärkningar för såväl IVF som för Projekt Lindholmen. Ett internt
tekniskt råd kommer att bildas med uppgift att koordinera projekt och
resurser. För detta kommer att inom Projekt Lindholmen finnas 4 personer i
en teknisk stab för koordinering, projektadministration och miljöteknik.

För att förmedla de resultat, som uppnås på Lindholmen, skall finnas
möjligheter att bygga upp modellanläggningar, genomföra demonstrationer
och hålla konferenser med upp till 80 deltagare.

Basresurser i form av generellt användbar utrustning har bedömts till
följande:

Medicinsk/teknisk mätutrustning 1,0 milj. kr.

Tillgång till datorkapacitet 1,5 milj. kr.

Laboratorieutrustning 0,8 milj. kr.

Balkautomater, svetsning 0,7 milj. kr.

Summa 4,0 milj. kr.

Därtill finns angelägna projekt, som kräver speciella utrustningar såsom
anläggning för elektronstrålesvetsning och friktionssvetsning (Bilaga 11),
anläggningar för numerisk styrning, industrirobot, etc. Bidrag för dessa
kommer att sökas separat i samverkan med berörda företag. Lindholmen
kommer att innebära en värdefull tillgång för dessa projekt, men eventuellt
behöver en speciell experimentlokal byggas. Från 1979 bör LMAB:s nuvarande
monteringshall kunna användas för denna typ av modellanläggningar.

Produktion

Svenska Alucrom räknar med en växande marknad och anläggningen har
en kapacitet av 300 000 m2 målad yta per år.

Plåtslageri- och svetsproduktionen har vid starten en volym av 3 500
årston. Verkstadens produktionskapacitet är ca 10 000 årston.

Även reparationstekniska utbildningen förväntas ge vissa nyttigheter.
Eventuellt kommer även en professionell verkstadsdel att ingå.

Mot. 1976/77:1628

Framtid

Utbildning

Utbildningen i grovplåtslageri och -svetsning kan expandera till ca 200
elever per år och efter investeringar i svetsplanar till 300 elever per år. Vidare
kan, efter investering i materialhanteringsutrustning, allt större konstruktioner
produceras på området. Även ett eventuellt fortbildningssystem kan
expandera motsvarande och eventuellt omfatta delar av den yrkestekniska
högskolan.

Speciellt i samverkan med forskningen kan elevkategorier med speciella
handikapp utvecklas och utbildas.

Övriga aktuella utbildningsområden är svetsning i speciella material,
rörarbeten, maskinplåtslageri, elektriker, kran- och traversförare, skyddsoch
miljö- samt konstruktörsteknikerutbildning.

Produktion

Projektet är utformat med vissa utvecklingspotentialer för produktionsområdena
rostskyddsbehandling samt grovplåtslageri och -svetsning.
Därutöver finns reservytor för tillkommande verksamheter.

Organisation

För att möjliggöra ett optimalt utnyttjande i framtiden bör Lindholmen
vara en samlad juridisk enhet med hyresgäster.

Avgörande för Lindholmens framgång är vilka intressenter, som knyts till
och har ett inflytande över Lindholmsaktiviteterna. Exempel härpå är den
tunga industrin, facken, arbetsmarknads- och skolmyndigheter, övriga
myndigheter och institutioner, som bedriver forskning inom olika områden,
samt Göteborgs kommun.

Speciellt vid starten blir Projekt Lindholmen beroende av Götaverken,
avseende tillgång till området, beläggningsansvar för plåtproduktionen,
know-how- och servicefunktioner, samt problemdefinitioner och forskningsprojekt.

Med tanke på de parter, som är inblandade, och med utgångspunkt från
dessa grupperingars olika intressen måste organisationsfrågorna ägnas
särskild uppmärksamhet.

Bemanning

- Lindholmens plåtproduktion med AMU och GS

- Svenska Alucrom AB och AMU

- Skyddsteknikerutbildning

- Reparationsteknik, fordonsteknik AMU och GS

179

366

Mot. 1976/77:1628

- Gymnasieskola, yrkesförareutbildning	94
- Gymnasieskola, expedition och YTI	74
- Utveckling - forskning, IVF, Lab	116
- Gemensam service	16
- Lindholmens Motor AB	50
- Lindholmens ledning	959
varav:
Elever AMU	250
gymnasie	384
Instruktörer, kollektivanställda	30
Övriga kollektivanställda	86
Utvecklingspersonal	116
Övrig personal	36
AMU-personal	15
Gymnasiepersonal	42
	959

Situationsplan

Bifogade situationsplan anger rostskyddsanläggningen med tillhörande
lageryta samt kontor, klädrum och teorisalar. Vidare anges plåthall och en
svetsplan för Etapp 1 jämte expansionsmöjligheter på svetsplanarna.

Maskinverkstaden byggs om till reparationsverkstad samt laboratorium
och forskarkontor. I förrådsbyggnaden inreds experimentlokaler och laboratorier
samt ett våningsplan för gymnasieskolan.

I driftsbyggnaden inreds teorilokaler. Cityvarvet disponerar större delen av
plåtgården jämte klädrum under stapel 1. Därtill anges verkstäder och ytor för
tillkommande verksamheter. Anläggningarna utformas för män, kvinnor
samt handikappade.

Mot. 1976/77:1628

Investeringsplan

Lindholmen representerar i dag 1940-talets arbetsmiljö, som skall
förändras till ”årsmodell 1980”. Investeringsbedömningen nedan är baserad
på 1977 års kostnadsnivå inklusive 15 % för projektering och oförutsett.

	Ge	Prod.	AMU	Gym	Forsk	Sum
	men			na	ning	ma
	samt			sium		mkr.
Plåthall 9 000 m2		2,8	6,9	1,4	0,8	11,9
Rostskyddsanläggning		0,3	0,3			0,6
(invest. Svenska Alucrom)
Pråmterminal		2,7				2,7
Maskinverkstad 7 200 m2	0,2		2,5	1,9	4,9	9,5
Förrådsbyggnad 4 400 m2				1,0	4,6	5,6
Verkstadskontor 1 500 m2	0,4	0.4	0,4	0,3	0,6	2,1
Driftskontor 2 600 m2	0,2		1,4	1,9		3,5
Matsal + elevlokal	0,2	0,6	2,1	2,9	0,6	6,4
Värmeanläggning	3,4					3,4
Område	2,7	0,9		1,0		4,6
Startkostnad
Summa Etapp 1	7,1	7,7	13,6	10,4	11,5	50,3
Experimentlokal 1 800 m2					2,5	2,5
Primär basutrustning					4,0	4,0
Summa Etapp 2	7,1	7.7	13,6	10,4	18,0	56,8

Etapp 1

Ekonomi

Ekonomin redovisar ett tänkt år av kontinuitet, dvs. efter upptrappning.
Kostnadsnivån för år 1977. För forskningen har endast en teknisk chef tagits
med. AMU svarar för kostnaderna, avseende teoridelarna i utbildningen.

Kostnader

mkr

Lön och lönebikostnader för den direkta plåtproduktionen 3,7

Driftskostnader plåtproduktion 1,1

Lön och lönebikostnader för gemensamma funktioner 2,6
Drifts- och underhållskostnader 2,2

Summa 9,6

Härtill kommer avkastningsvärde på området och kapitalkostnader för
investeringar.

Mot. 1976/77:1628

Intäkter

Utbildningsformen är unik och därför är det svårt att bedöma produktiviteten
hos eleverna och de yrkesverksamma instruktörerna. Dessutom har
avtalsförhandlingar med hyresgäster och AMU inte kunnat slutföras i
avvaktan på finansieringsform, etc. Detta gör, att intäktssidan är svår att
bedöma.

Hyresintäkter 7,8 - 6,4 mkr

Produktionsintäkter 6,8 - 5,6 mkr

Summa 14,6 - 12,0 mkr
Kostnads- och intäktsanalys

Intäkt minus kostnad = 5,0 - 2,4 mkr

Då formerna för finansiering av investeringarna är okända, har det varit
omöjligt att göra en djupgående kostnads- och intäktsanalys.

Det är emellertid uppenbart, att projektet vid starten ej förmår bära
kostnaderna för normala, affärsmässiga kapitalavkastningsprinciper. Däremot
måste kostnaden för anläggningsförslitningen kunna täckas. Anläggningens
värde efter investering kan bedömas till 100 mkr. där den ursprungliga
anläggningen är 40 år gammal. Livslängden kommer därför att variera
starkt, men med 20årerhålles ett årligt kapitalbehov av 5 mkr. Detta kan inte
täckas under de första åren, men med fullt kapicitetsutnyttjande och
sparsamhet bör Lindholmen klara sig utan subventioner i framtiden. En
viktig ekonomisk faktor är tillgången på elever och tillverkningsobjekt till
rimliga priser. Detta måste uppnås genom avtal med de industriföretag, som
är intresserade av Lindholmens resultat.

Rörelsekapitalet (2 mkr) förutses täckt genom förskotts hy ror och lån.
Lindholmen måste vidareutvecklas och anpassas till nya uppgifter.
Merparten därå blir för hyresgästernas räkning och skall betalas genom hyror.
Däremot måste Lindholmen kunna låna till finansieringen. För större, nya
projekt kommer att äskas om särskilda bidrag.

Tidplan för genomförande

Rostskyddsanläggningen bedöms startklar 8 månader efter beslut. Utbildningsstart
för plåt och svets 6 månader efter beslut med de första utbildningsomgångarna
förlagda till AMU. Plåtproduktionen bedöms startklar ett
år efter projekteringsstart. Skyddsteknikerutbildning, utbildning i reparationsteknik
är startklar ett år efter beslut.

med anledning av propositionen 1976/77:139 om vissa varvsfrågor Sammanfattning

Motioner

Intressenter

Motioner