med anledning av propositionen 1975:26 om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken m. m.

Motion 1975:1962 av herr Strömberg i Botkyrka m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1975:1962

5

Nr 1962

av herr Strömberg i Botkyrka m. fl.

med anledning av propositionen 1975:26 om riktlinjer för invandrar- och
minoritetspolitiken m. m.

Inledning

Propositionen innehåller mycket litet i form av förslag till anslag eller
konkreta åtgärder. Den ekonomiska ram som propositionen rör sig inom
är inte högre än ca 5 milj. kr. 1 stället hänvisas till ett antal pågående
utredningar och arbetsgrupper. Totalt kommer cirka tio olika offentliga
utredningar och lika många delegationer och arbetsgrupper att fortsätta
att bereda invandrarfrågor. Önskvärt hade varit att riksdagen nu i större
utsträckning fått konkreta förslag att ta ställning till.

I propositionen preciseras dock en lång rad mål för invandrarpolitiken.
De baseras i stort sett på de riktlinjer som dragits upp av invandrarutredningen.
Vi har ingen invändning mot dessa principiella mål. De måste nu
fogas upp av reellt reformarbete.

Invandringens storlek

Antalet invandrare i Sverige är f. n. ca 650 000. Av dessa har omkring
250 000 blivit svenska medborgare. Invandrarna utgör också en betydande
del av rikets befolkning (ca 8 %). Regionalt är bilden mycket splittrad.
1 vissa industrisamhällen och förortskommuner är andelen mycket hög,
under det att den på landsbygden ofta är låg.

Under efterkrigstiden har invandringen från övriga nordiska länder,
främst finland, dominerat. Efter 1965 har invandringen från Sydeuropa
ökat, och denna utveckling har förstärkts under de sista åren. Genom
ökningen från utomeuropeiska länder har religiösa, sociala och kulturella
problem aktualiserats på ett helt annat sätt än tidigare.

Av statistiska uppgifter framgår att de i Sverige bosatta utländska
medborgarna genomsnittligt är betydligt yngre än den svenska befolkningen.
Ungefär 30 % av invandrarna är barn och ungdom.

Arbetsmarknadsfrågor

1 invandrarutredningens uppdrag ingick inte att pröva problem om
invandringens omfattning och riktning samt reglerna för invandring i
Sverige. Vi anser att de riktlinjer som statsmakterna tidigare slagit fast
skall fullföljas. De invandrare som kommer till Sverige skall ha möjlighet
att leva på samma standard som den inhemska befolkningen.

I proposition 1975:45 angående riktlinjer för arbetsmarknadsutbild

Mot. 1975:1962

6

ningen föreslås att den undervisning i svenska som anordnas i samband
med arbetsmarknadsutbildning också skall inrymma svenska fackuttryck,
innebörden av skyddsföreskrifter m. m. Vi finner detta förslag angeläget.

I samma proposition har också föreslagits möjligheter till individuell
förlängning av svensk undervisning vid arbetsmarknadsutbildning. Dessa
förslag överensstämmer med motionen 1975:1736 från folkpartiet till
innevarande riksmöte.

1 den nu aktuella propositionen anmäls att 1974 års utredning om en
allmän arbetslöshetsförsäkring fått tilläggsdirektiv med uppdrag att
undersöka invandrarnas särskilda problem i vad avser arbetslöshetsförsäkringarna.
Riksdagen har tidigare uttalat att arbetslöshetsförsäkringen
skall vara allmän, dvs. gälla för alla som vill ha ett arbete.

Vi förutsätter att denna princip också kommer att gälla invandrarna.
Riksdagen bör understryka denna önskan i ett särskilt uttalande.

Sociala frågor

Rätten till folkpension är förbehållen svenska medborgare och i
princip beroende av bosättning i landet. Enligt särskild överenskommelse
kan nordiska medborgare under vissa förhållanden få folkpension.
Konventioner finns också med några andra länder. En del invandrare
saknar dock folkpension. Invandrarna saknar också möjlighet att få
behålla folkpensionen när de återvänder till hemlandet.

Invandrarna upplever ofta dessa förhållanden som en stor orättvisa. Vi
vill understryka att vi finner det angeläget att de förhandlingar och
överväganden som f. n. sker leder till att dessa frågor får en för
invandrarna positiv lösning.

Bosättningslåneutredningens betänkande remissbehandlas f. n. För att
underlätta invandrarnas anpassning under den första tiden i landet är det
önskvärt att de får en bra bostad och möjligheter att skaffa lämpligt
bohag. Vi anser det därför angeläget att invandrarna får möjlighet att få
bosättningslån redan vid bosättningen i Sverige.

Invandrarna kommer under den första tiden i Sverige ofta i kontakt
med olika myndigheter. Språksvårigheter och bristande kännedom om
svenska förhållanden kan lätt orsaka svårigheter och missförstånd. Även
om det finns möjligheter att anlita tolk är det önskvärt att myndigheter
som kommer i kontakt med invandrarna söker skaffa personal som
behärskar de vanligaste invandrarspråken.

Lika angeläget är att kommunala och landstingskominunala institutioner,
som t. ex. socialnämnder och sjukvårdsinrättningar, söker öka
tillgången på språkkunnig personal.

Kulturfrågor

Många invandrare har en helt annan kulturell bakgrund än den
svenska. Särskilt stora blir skillnaderna för dem som kommer från

Mot. 1975:1962

7

avlägsna länder med annan religion. Den anpassning som fordras för ett
varaktigt boende i Sverige utgör intet hinder för att invandrarnas
kulturella avvikelser skall ses som ett berikande och välkommet inslag i
vårt samhälle. Samhället måste anse det som en angelägen uppgift att ge
invandrarna möjligheter att bevara och utveckla det egna kulturarvet.

De särskilda insatser som föreslås för en upprustning av bibliotekens
bestånd av litteratur på minoritetsspråk är välkomna. Anslagets storlek,
1,7 milj. kr., måste dock ses mot bakgrunden av det stora behovet och
prisstegringen på böcker. En förutsättning att denna låga summa kan
accepteras är att den återkommer årligen.

1 särskild proposition 1975:13 har förslag lagts att inrätta lokalradio.
Föredraganden anför att sändningar på invandrarspråk bör ingå i
verksamheten. Vi finner detta angeläget. Sändningar på olika invandrarspråk
bör kunna ske över de stationer som når större grupper av lyssnare.
Enligt vår uppfattning blir denna särskilda uppgift så arbetskrävande att
den kräver en extra personalinsats. Berörda redaktioner bör därför
förstärkas med språkkunniga journalister. Riksdagen bör ge regeringen
detta till känna. På grund av det stora antal människor som nås via radio
och TV är dessa medier särskilt viktiga. Sändningarna på invandrarspråk
har ökat under senare år. De positiva erfarenheterna av dessa program bör
vara av stort värde för radioulredningen som skall behandla program på
minoritetsspråk i ljudradions rikssändningar och i televisionen.

Vissa dagliga tidningar, som utges i regioner med hög procent
invandrare, inför dagligen eller varannan dag nyhetssammanfattningar
m. m. på främmande språk.

De extra kostnader som detta medför kan för redan ekonomiskt
ansträngda tidningar utgöra en stor belastning.

Svenska kulturtidskrifter kan få ett särskilt stöd för att säkerställa
utgivningen. Någon motsvarande ekonomisk hjälp ges ej till kulturtidskrifter
utgivna på invandrarspråk.

Folkpartiet har länge försökt få bort den orättvisa som ligger i att
dagstidningar utgivna på invandrarspråk ej får presstöd. Vi anser det helt
nödvändigt att denna orättvisa avskaffas.

Mot bakgrund av ovan redovisade skäl föreslår vi att riksdagen uttalar
att tidningar och tidskrifter utgivna på invandrarspråk skall erhålla
samma stöd som om de utkommit på svenska språket.

Utbildningsfrågor

De för invandrarna mest aktuella utbildningsfrågorna finns i grundskolan
och gymnasieskolan. Ca 63 000 barn med utländskt medborgarskap
är i skolpliktig ålder. Dessutom har ett okänt antal barn blivit
svenska medborgare. Genom den ökade invandringen från mera avlägsna
länder har elevvården i skolor med stor andel invandrare kommit alltmer i
blickpunkten. Brytningen mellan olika kulturer och religioner skapar lätt
svåra anpassningsproblem.

Mot. 1975:1962

8

Genom ett tidigare beslut har alla frågor som rör undervisningen av
invandrarbarn överlämnats till en särskild arbetsgrupp. Skäl finns för en
sådan beredning, men vi finner det angeläget att gruppen arbetar
skyndsamt.

I folkpartimotionen nr 1418 till innevarande riksmöte har behandlats
frågor i samband med undervisning av invandrare som är analfabeter. Vi
förutsätter att regeringen, så snart den inom SÖ verksamma arbetsgruppen
kommit med underlag, lägger förslag för riksdagens prövning.

I samband med behandlingen av utbildningsutskottets betänkande
1975:14 begärde riksdagen för andra gången att regeringen skall lägga ett
samlat förslag till åtgärder för att förbättra svenskundervisningen för icke
anställda invandrare. Större delen av denna grupp utgöres av hemarbetande
kvinnor. Vi utgår ifrån att regeringen nu snarast vidtar de av riksdagen
för andra gången begärda åtgärderna.

Riksdagen har i år bifallit en motion från bl. a. folkpartiet om ändrad
poängberäkning i grundskolan i vad avser invandrare. Dock återstår inom
skolområdet fortfarande ett antal områden där frågan om statsbidrag till
kommunala invandrarfunktioner måste lösas. Detta gäller också en rad
andra kommunala områden, t. ex. invandrarbyråer. Den i propositionen
aviserade översynen av statsbidrag till kommunerna för verksamhet bland
invandrare bör snarast komma till stånd. Riksdagen bör ge regeringen
detta till känna.

Föreningar och trossamfund

Propositionen förordar att bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationer
skall kunna utgå efter vissa regler. Vi vill understryka att
eventuella gränser för medlemstal ej bör sättas. Många invandrargrupper
är små. Under förutsättning att organisationer är att anse som riksorganisation
bör bidrag utgå.

I propositionen föreslås att invandrar- och minoritetsorganisationer,
trossamfund och svenska organisationer skall kunna få statsbidrag för
avgränsade projekt som främjar invandrarnas sociala och kulturella
situation. Kommunerna föreslås vidare kunna få bidrag till projektverksamhet
av försökskaraktär.

Dessa anslag bör kunna fylla angelägna behov. Det är viktigt att dessa
medel ej detaljregleras utan ger de organisationer och kommuner som får
projektbidrag möjlighet att låta lokala initiativ och idéer komma till
uttryck. På så sätt kan värdefulla erfarenheter vinnas och projektverksamheten
få en vidare utformning.

Medborgarskap

Kn särskild utredning arbetar f. n. med frågor om rösträtt och
valbarhet för invandrare vid kommunala val. Det är angeläget att denna
fråga löses i god tid före nästa val.

Mot. 1975:1962

9

Folkpartiet har i flera motioner tidigare år begärt en översyn av
reglerna för svenskt medborgarskap. Enligt vår uppfattning är det
önskvärt att avkorta den vistelsetid i landet som fordras för svenskt
medborgarskap.

Riksdagen bör hos regeringen begära ett sådant förslag.

Information

Invandrartidningen spelar en stor roll vid förmedling av samhällsinformation
till invandrare. Stiftelsen Invandrartidningen föreslås för budgetåret
1975/76 få ett anslag på 1,5 Mkr. Beloppets storlek överensstämmer
med invandrarutredningens förslag. Sedan utredningen lade sitt betänkande
har emellertid kostnadsökningen för pressen varit betydande. Anslaget
bör därför höjas i takt med kostnadsstegringen för att möjliggöra en
utgivning i avsedd omfattning. Vi föreslår därför att anslaget till
Stiftelsen Invandrartidningen höjs till 2 Mkr.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställes

1. att riksdagen uttalar att principen om att en kommande
arbetslöshetsförsäkring skall vara allmän också skall avse
invandrare,

2. att riksdagen uttalar att de lokalradioredaktioner som skall
sända på invandrarspråken erhåller särskild personell förstärkning,

3. att riksdagen uttalar att tidningar och tidskrifter utgivna på
invandrarspråk skall erhålla samma stöd som om de utkommit
på svenska språket,

4. att riksdagen ger regeringen till känna att en översyn bör
göras i vad avser statsbidrag till kommunala invandrarfunktioner,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avkortning av
vistelsetiden i riket för att erhålla svenskt medborgarskap,

6. att Stiftelsen Invandrartidningen får ett anslag av 2 Mkr.

Stockholm den 1 april 1975

K.-E. STRÖMBERG (fp)
i Botkyrka

ELVER JONSSON (fp)
i Alingsås

VALDO CARLSTRÖM (fp)