med anledning av proposition 1987/88:23 om ändring i rättegångsbalken (resning i brottmål vid jäv)

Motion 1987/88:Ju4 av Karin Ahrland m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Ju4

av Karin Ahrland m.fl. (fp)

med anledning av proposition 1987/88:23 om ändring
i rättegångsbalken (resning i brottmål vid jäv)

En grundförutsättning för ett rättssamhälle är att rättskipningen utövas
objektivt och opartiskt samt omfattas av allmänhetens förtroende. Jävsreglerna,
särskilt beträffande rättsprocessens nyckelpersoner, dvs. domare
och åklagare, utgör en viktig garanti för sådan rättskipning. Utgångspunkten
måste vara att jäv aldrig kan tolereras. Vidare skall - om jäv förelegat i
ett mål - resning beviljas och ny rättegång genomföras.

Under hösten 1985 ställdes gällande rätt beträffande jäv och resning i
blixtbelysning genom målet med den s. k. bombmannen där jäv förelåg för
åklagaren till följd av kärleksförhållande med den tilltalades sambo. I detta
mål ansåg såväl riksåklagaren som justitiekanslern att lagen uteslöt möjligheten
till resning, och högsta domstolen vägrade också sådan. Detta beslut
föranledde stark kritik mot gällande rätt, och vid upprepade tillfällen har i
riksdagen framförts krav på lagändring, se t. ex. motion 1985/86: Ju708.

Den nu framlagda propositionen innebär att resning får beviljas vid
domar- eller åklagarjäv under förutsättning att ”det inte är uppenbart att
jävet har saknat betydelse för målets utgång”. Detta innebär att förutsättningarna
för att bli beviljad resning blir beroende av jävets betydelse för
målets utgång. Detta är en otillfredsställande konstruktion ur rättssäkerhetssynpunkt.

Den föreslagna ordningen innebär att en och samma jävssituation får helt
olika rättsliga konsekvenser. I det fall jäv mot exempelvis en domare blir
känt före dom i målet utbyts domaren direkt, och en pågående rättegång tas
om från början. Så sker oavsett om domarens fortsatta handläggning av
målet kan förväntas påverka utgången av detsamma. Om däremot jävet blir
känt först efter laga kraftägandedom kommer resning att beviljas först efter
en prövning av jävets eventuella betydelse för målets utgång. Vidare är det
motsägelsefullt att i konkreta fall fastslå att jävet visserligen är ägnat att
rubba förtroendet till domarens eller åklagarens opartiskhet men ändå avslå
en resningsansökan med motivering att jävet uppenbart saknat betydelse för
målets utgång. Dessutom är det närmast omöjligt att bevismässigt fullständigt
klarlägga eller utesluta jävets betydelse för målet och särskilt dess
utgång. Dessa svårigheter demonstrerades också med stor tydlighet i högsta
domstolens behandling av fallet med bombmannen.

Mot denna bakgrund föreslår vi att den nu aktuella särskilda resningsgrunden
utformas så att lagen generellt medger resning om jäv förelegat hos
domare eller åklagare och detta oavsett jävets betydelse för målets utgång.
Ett rättssamhälle kännetecknas av en generös inställning till den enskilde

individens möjlighet till ny rättegång i jävsfallen. Detta är ett självklart Mot. 1987/88

rättssäkerhetskrav och en garanti för rättskipningens säkerhet. Ju4

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi

att riksdagen beslutar att 58 kap. 2 § rättegångsbalken skall ha
följande lydelse:

Propositionens förslag

Motionärernas förslag

58 Kap.

2 §

Sedan en dom i brottmål vunnit
laga kraft, får resning beviljas till
förmån för den tilltalade,

1. om någon ledamot av rätten
där anställd tjänsteman eller åklagaren
med avseende på målet har gjort
sig skyldig till brottsligt förfarande
eller tjänsteförseelse eller om något
brott som har avseende på målet ligger
ombud, ställföreträdare eller
försvarare till last, samt brottet eller
tjänsteförseelsen kan antas ha inverkat
på målets utgång,

2. om någon lagfaren domare eller
åklagare har varit jävig och det
inte är uppenbart att jävet har saknat
betydelse för målets utgång,

3. om någon skriftlig handling,
som åberopats till bevis, har varit
falsk eller om ett vittne, en sakkunnig
eller en tolk har avgett falsk utsaga
samt handlingen eller utsagan
kan antas ha inverkat på utgången,

4. om någon omständighet eller
något bevis, som inte tidigare har
förebringats, åberopas och dess förebringande
sannolikt skulle ha lett
till att den tilltalade frikänts eller till
att brottet hänförts under en mildare
straffbestämmelse än den som
tillämpats eller om det, med hänsyn
till vad sålunda åberopas och i övrigt
förekommer, finns synnerliga skäl

Sedan en dom i brottmål vunnit
laga kraft, får resning beviljas till
förmån för den tilltalade,

1. om någon ledamot av rätten
där anställd tjänsteman eller åklagaren
med avseende på målet har gjort
sig skyldig till brottsligt förfarande
eller tjänsteförseelse eller om något
brott som har avseende på målet ligger
ombud, ställföreträdare eller
försvarare till last, samt brottet eller
tjänsteförseelsen kan antas ha inverkat
på målets utgång,

2. om någon lagfaren domare eller
åklagaren har varit jävig.

3. om någon skriftlig handling,
som åberopats till bevis, har varit
falsk eller om ett vittne, en sakkunnig
eller en tolk har avgett falsk utsaga
samt handlingen eller utsagan
kan antas ha inverkat på utgången,

4. om någon omständighet eller
något bevis, som inte tidigare har
förebringats, åberopas och dess förebringande
sannolikt skulle ha lett
till att den tilltalade frikänts eller till
att brottet hänförts under en mildare
straffbestämmelse än den som
tillämpats eller om det, med hänsyn
till vad sålunda åberopas och i övrigt
förekommer, finns synnerliga skäl

Propositionens förslag

att på nytt pröva frågan om den tilltalade
har förövat det brott, för vilket
han dömts, eller

5. om den rättstillämpning som
ligger till grund för domen uppenbart
strider mot lag.

Stockholm den 27 oktober 1987

Karin Ahrland (fp)

Lars Sundin (fp)

Bengt Harding Olson (fp)

Hans Petersson (fp)
i Röstånga

Motionärernas förslag Mot. 1987/88

Ju4

att på nytt pröva frågan om den tilltalade
har förövat det brott, för vilket
han dömts, eller

5. om den rättstillämpning, som
ligger till grund för domen, uppenbart
strider mot lag.

Bengt Rosén (fp)
Karl-Göran Biörsmark (fp)

Graphic Systems, Göteborg 1987