med anledning av proposition 1980/81:49 om stöd för åtgärder för att ersätta olja, m. m.
Motion 1980/81:142 av Ivar Franzén m. fl.
11
Motion
1980/81:142
av Ivar Franzén m. fl.
med anledning av proposition 1980/81:49 om stöd för åtgärder för att
ersätta olja, m. m.
I proposition 1980/81:49 lägger regeringen förslag om stöd för åtgärder
för att ersätta olja.
Sveriges energistruktur karaktäriseras å ena sidan av ett mycket stort
oljeberoende och å andra sidan av ett växande elöverskott på grund av den
kraftiga utbyggnaden av kärnkraften. Mot denna bakgrund är det mycket
viktigt att elöverskottet utnyttjas så effektivt som möjligt för att minska
oljeberoendet. Detta måste dock ske så att vi bevarar den energipolitiska
handlingsfriheten och inte bygger fast oss i ett elberoende och därmed i
kränkraftssamhället. Folkomröstningen gav ju klart besked om att kärnkraften
successivt skall avvecklas.
En möjlighet att förena dessa syften är att använda elströmmen, som har
hög energikvalitet, till att via värmepumpar förädla de stora mängder billig
energi med låg kvalitet som finns i naturen och i form av spillvärme. Som
exempel på energi av låg kvalitet (låg temperatur) i naturen kan nämnas
värmen i luft, havs- och grundvatten samt jorden. Spillvärme förekommer
t. ex. i form av renat avloppsvatten och olika typer av industriell spillvärme.
Med hjälp av värmepumpar skulle det med i dag väl känd teknik vara
möjligt att ersätta 45—50 TWh med 1/3 elström och 2/3 energi av låg
kvalitet. Detta skulle innebära en minskad oljeförbrukning med 4-5 miljoner
m3 olja, vilket med dagens oljepriser motsvarar 4-5 miljarder kronor
i förbättrad bytesbalans.
Tekniken att förädla energi av låg kvalitet skulle innebära att elöverskottet
utnyttjades tre gånger så effektivt jämfört med direktel för uppvärmning.
Samtidigt bevaras den energipolitiska handlingsfriheten, eftersom
större värmepumpar med mycket god ekonomi även kan drivas med bränsle-
eller gasmotor samt ångturbin. Som energikälla kan därför förutom el
användas t. ex. torv, flis, metangas, etanol osv. En värmepumpanläggning
förbrukar f. ö. bara ca 1/3 så mycket bränsle som om motsvarande värmemängd
skulle produceras i en vanlig värmepanna. Det blir därigenom mer
rimliga kvantiteter alternativt bränsle som skall till i framtiden.
Skall vi rätt utnyttja värmepumpar måste vi emellertid sänka temperaturerna
i våra värmesystem. Gjorda utredningar visar att detta är full möjligt.
De lägre drifttemperaturerna ger väsentligt lägre värmeförluster i fjärrvärmens
kulvertsystem. Med dagens energipriser betalar detta på sikt hela
eller huvuddelen av anpassningskostnaden.
Mot. 1980/81:142
12
Vid kallare väderlek än några få minusgrader måste emellertid t. v.
traditionell eldning komplettera värmeförsörjningen.
En kraftig satsning på en utbyggnad av ett system med värmepumpar
skulle ge många nya arbetstillfällen och medföra en teknisk utveckling och
ett kunnande som kan bli en spjutspets för svensk exportindustri. En
mycket översiktlig bedömning tyder på att tillverkning och installation av
det antal värmepumpar som krävs för att ersätta ovannämnda 45—50 TWh
kostar i storleksordningen 3 miljarder kronor. Detta motsvarar ca 15000
årsarbeten. Enligt vår uppfattning bör målsättningen vara att genomföra en
sådan satsning som härföreslagits redan under 1980-talet.
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
att riksdagen beslutar
1. att som femte grupp i förteckningen över objekt som kan få stöd
från oljeersättningsfonden införa anläggningar och förändringar
av anläggningar som syftar till att ta till vara och kvalitetsförbättra
energi av låg kvalitet.
2. att hemställa att regeringen skyndsamt låter utreda hur befintliga
värmesystem bäst och billigast skall anpassas till lägre temperaturer.
Stockholm den 19 november 1980
IVAR FRANZÉN (c)
BIRGITTA HAMBRAEUS (c) BENGT SJÖNELL (c)
INGEGÄRD OSKARSSON (c)
