med anledning av prop. 2025/26:195 Förbättrat stöd i skolan

Motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av tidigt stöd och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av hög kvalitet på stödinsatser och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bristande finansiering som en risk för regeringens reformer och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet att stöd anpassas efter elevernas behov ur ett barnrätts- och funktionsrättsperperspektiv och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av kontinuerlig uppföljning av arbetet med standardiserade tester och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Miljöpartiet har i flera år drivit för att relevant stöd ska sättas in tidigt i skolgången för de elever som behöver extra stöd och välkomnar reformer som underlättar för elever att få stöd så snart behov identifieras. Det är viktigt att reformen leder till att fler får det stöd de har rätt till, och inte minskar rätten till stöd i skolan.

Miljöpartiet betonar vikten av att elever med särskilt stödbehov får den hjälp de behöver av behöriga lärare som har tid för eleverna. En grundförutsättning för att alla elever ska få det stöd de behöver är att lärare har möjlighet att bedriva god undervisning med tid för planering och uppföljning. För att genomföra det som föreslås krävs det investeringar i utbildningen för bland annat lärare, speciallärare och specialpedagoger. Miljöpartiet delar den oro som många remissinstanser uttrycker för att bristande finansiering är en risk för att regeringens reformer inte ska ge avsedd effekt.

Vikten av behöriga lärare, speciallärare och specialpedagoger

En grundförutsättning för hög kvalitet på undervisningen i klassrummet är att den bedrivs av behöriga och legitimerade lärare baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är viktigt att den undervisning som bedrivs i särskilda undervisningsgrupper eller enskilt behöver också håller hög kvalitet. En oro för reformens genomförande är att kvalitén på undervisningen för de som behöver mer stöd inte blir tillräckligt hög. Skolinspektionens granskning av särskild undervisning idag visar att viktiga delar av undervisningen som är centrala för elevers lärande inte genomförs, utan att det i hög grad består av ensamarbete med skriftliga uppgifter. Vi ser risk för att den typen av undervisning kommer att öka med den nya läroplanens syn på kunskap, som signalerar att elever är passiva mottagare av kunskap, snarare att de är aktiva att bearbeta och behandla kunskap. Risken att elever i särskilda undervisningsgrupper inte undervisas av kvalificerade lärare är särskilt stor i kommuner som redan har lärarbrist. Det är viktigt att skolhuvudmän har möjlighet att organisera stödundervisning, särskilda undervisningsgrupper och anpassad studiegång på bästa sätt utifrån lokala möjligheter med bemanning. I det sammanhanget är det viktigt som Sveriges Elevkårer framför att stödet måste anpassas efter elevens behov och skolan behöver parallellt arbeta med de negativa effekter som finns av att få undervisning enskilt eller i särskild grupp. Att elevernas behov tas i beaktning på bästa sätt är särskilt viktigt med hänsyn till funktionsrättskonventionen och barnkonventionen.

Utvärdering av arbetet med standardiserade tester som garanti för stöd i rätt tid

Läsa-skriva-räkna-garantin och nationella prov i årskurs 3 ersätts med standardiserade tester som genomförs på höstterminen för att identifiera elever som har behov av stöd i läs-, skriv- och matematikutveckling. Det är viktigt att följa utvecklingen av den här reformen och snabbt göra de justeringar som krävs för att svensk skola verkligen ska ge tidigt stöd. Det finns en oro att det här blir ännu en reform som lever några år och faller på att det stöd som man identifierar behov av inte verkställs av olika skäl, bland annat brist på medarbetare med rätt kompetens eller brist på ekonomiska resurser. Om resultat från ett test visar att eleven har behov av stödundervisning eller särskilt stöd så måste resurserna för stödet garanteras.

Camilla Hansén (MP)
Mats Berglund (MP)	Annika Hirvonen (MP)
Jan Riise (MP)	Nils Seye Larsen (MP)
Ulrika Westerlund (MP)