med anledning av prop. 2022/23:132 Utökad rätt för elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan att läsa nationella minoritetsspråk

Motion 2023/24:219 av Camilla Hansén m.fl. (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp tidigare reformer för språkrevitalisering i skolan och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp att den utökade rätten att läsa nationella minoritetsspråk även på gymnasiet får avsedd effekt och tillkännager detta för regeringen.

Inrätta nationellt minoritetsspråk som skolämne

Utredningen Nationella minoritetsspråk i skolan – förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering (SOU 2017:91) hade som huvudförslag att nationellt minoritetsspråk ska inrättas som ett nytt skolämne och att förbättra tvåspråkig undervisning. För gymnasieskolan lämnades också förslag att man ska kunna läsa nationellt minoritetsspråk på nybörjarnivå, vilket behandlas i föreliggande proposition.

Det är, som framgår av utredningen, viktigt att fler läser nationella minoritetsspråk inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Miljöpartiet står bakom att delen om att läsa nationellt minoritetsspråk på nybörjarnivå nu läggs fram, men vill understryka att det endast är en del av utredningen. För att stärka språkrevitaliseringen behövs alla krafter och vi ser att det är viktigt att stärka de nationella minoritetsspråken genom att ett ämne inrättas i enlighet med utredningens förslag.

Uppföljning av tidigare reformer

Arbetet med språkrevitalisering har pågått under en längre tid och det är viktigt att lära sig av tidigare reformer för att undanröja fler hinder för att lära sig minoritetsspråk, exempelvis bristande förkunskaper eller om språket inte pratas i familjen. Det i propositionen framlagda förslaget om att kunna läsa nationellt minoritetsspråk utan krav på förkunskaper på gymnasiet ligger i linje med det slopade kravet på förkunskaper för rätt till modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk i grundskolan som gäller sedan den 1 juli 2015. Miljöpartiet vill att den och övriga reformer följs upp i ett samlat grepp.

Uppföljning av föreliggande reform

Det kommer att krävas tid för att följa upp effekterna av att det nu blir lättare att lära sig nationella minoritetsspråk som nybörjare även på gymnasiet. Det krävs både arbete med att skapa kurser och informationsinsatser. Miljöpartiet vill redan nu säkerställa uppföljning av reformen vad gäller implementering och utfall.

Camilla Hansén (MP)
Amanda Lind (MP)	Jan Riise (MP)
Ulrika Westerlund (MP)	Annika Hirvonen (MP)