med anledning av prop. 2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension

Motion 2000/01:Sf35 av Kerstin-Maria Stalin och Barbro Feltzing (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om arbetslinjen och vad som skall prioriteras.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att man ibland kan man slippa aktiveringen och få ersättning
ändå.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om försäkringskassorna.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nivån på ersättning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om levnadsomkostnader för funktionshindrade personer.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om funktionshindrade invandrare.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om snäva regler för aktivitetsersättning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om studieavbrott.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om högskolestudier.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nivån på sjukersättning.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om garantiersättningen och försäkringstid.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om helhetssynen.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om centreringen på det medicinska.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av utvärdering i stället för kontroll.

Inledning

Förslagen i propositionen som avses träda i kraft 1 januari 2003 är till stor
del en konsekvens av att ett nytt ålderspensionssystem har införts. Det
som idag är förtidspension och sjukbidrag skall inte längre vara en del av
det allmänna pensionssystemet utan kommer i stället att tillhöra
sjukförsäkringssystemet. Av detta följer att begreppet förtidspension tas
bort och att ersättning vid långvarig eller varaktig medicinskt grundad
arbetsoförmåga benämns sjukersättning. Ersättningen till den vars
arbetsoförmåga är nedsatt minst ett år men inte varaktigt benämns
tidsbegränsad sjukersättning. Beroende på arbetsoförmågans nedsättning
lämnas hel, tre fjärdedels, halv eller fjärdedels sjukersättning.

Försäkrade som är yngre än 30 år föreslås få aktivitetsersättning som skall
kunna utges tidigast från den 1 juli det år den försäkrade fyller 19 år och
kunna beviljas för längst tre år i taget. Hel, tre fjärdedels, halv eller en
fjärdedels aktivitetsersättning lämnas beroende på arbetsförmågans
nedsättning.

Aktivitetsersättningen

Just aktivitetsdelen hälsas med stor glädje av bl. a. många
handikapporganisationer. Det har varit stort missnöje angående att mycket
unga människor slentrianmässigt har kunnat bli förtidspensionerade för
resten av livet.

Arbetsmarknaden

Personer med funktionshinder har ofta problem när de ska etablera sig på
arbetsmarknaden. Den öppna arbetslösheten är inte det stora problemet,
utan snarare den höga andel som förtidspensionerats och den låga
sysselsättningsgraden. Många personer med funktionshinder kommer
aldrig in på arbetsmarknaden, vilket i sin tur får konsekvenser av många
slag.

Alla har rätt till ett arbete. Funktionshindret är ytterst sällan något problem,
utan problemet ligger i omgivningens ovilja och negativa attityder. Med
stimulans på olika sätt kan funktionshindrade människor i många fall hitta
vägar in i arbetslivet eller till nya intresseområden och en ökad livskvalitet.

Därför menar Miljöpartiet att det inte är arbetslinjen i sig som är det
viktigaste, utan det är rätten till ett arbete som passar varje persons
möjligheter och förmågor, som är det primära. Det kan också finnas personer
som lider så av att pressas till ett förvärvsarbete att ersättning utan
aktivitet är
fullt berättigad.

Försäkringskassorna

I propositionsförslaget framgår att planer för den enskilde ska utformas
tillsammans med försäkringskassan, och det är försäkringskassan som
beslutar vilken aktivitet det blir. Om en person inte vill deltaga i det som
försäkringskassan tycker är lämpligt avstängs hon eller han från
ersättning. Med kunniga handläggare, som har gott om tid, behöver inte
regeln vara så farlig, men tyvärr ser inte verkligheten riktigt ut så.

För att Miljöpartiet ska kunna acceptera aktivitetsgarantin behöver den,
likt LSS, utformas som en rättighet till hjälp från försäkringskassan till
aktivitet utifrån egna behov, kunskaper och intresse. Rätt att erbjudas
praktikplats är en viktig del. Om en arbetsgivare lär känna en person har han
eller hon lättare att kunna erbjuda möjlig plats senare, inse vilka hjälpmedel
som behövs och går att få tillgång till o.s.v.

Vi vill alltså vända på perspektivet. Försäkringskassan skall vara skyldig
att hjälpa den enskilde, när den enskilde vill detta. Skyldigheten skall alltså
ligga hos försäkringskassan, inte hos den enskilde personen.

Tilläggas bör att försäkringskassan också måste få resurser och utbildning
för detta.

Ersättningsnivåer

För den som aldrig arbetat finns ett grundskydd i form av
garantiersättning för både de som får sjukersättning och
aktivitetsersättning. I övrigt finns en inkomstrelaterad sjukersättning eller
aktivitetsersättning för personer under 30 år.

Storleken på den inkomstrelaterade aktivitetsersättningen beräknas med
utgångspunkt från de inkomster under de tre år som föregår det år då rätten
till ersättning uppkommer. Ersättningen föreslås utgöra 64 % av genomsnittet
av de två inkomstmässigt sett bästa av dessa tre år. 64 % är alldeles för lågt.
Flera remissvar (svar på departementspromemorian, som föregick
propositionen) anser också detta. De Neurologiskt Handikappades
Riksförbund har föreslagit att det borde vara 80 % (liksom i vanliga
sjukförsäkringen). Miljöpartiet anser också att 80 % är mera rimligt. Varför
skall funktionshindrade ha en lägre nivå och därmed sämre möjlighet till en
rimlig levnadsstandard jämfört med andra medborgare?

Ofta är det dyrare att leva för en funktionshindrad person. Man kan inte
välja på samma sätt som andra. Om en försäkrad saknar eller har låg inkomst-
relaterad aktivitetsersättning utges ett fyllnadsbelopp upp till en
åldersrelaterad garantinivå. För att garantiersättning skall kunna utges måste
den försäkrade ha tillgodoräknats försäkringstid (i Sverige) under minst tre år.

Denna regel utesluter invandrade funktionshindrade människor från
ersättning innan de varit försäkrade i Sverige i tre år. Detta förhållande är
mycket otillfredsställande, faktiskt diskriminerande.

Snäva regler för ersättning

Det finns ytterligare regler för aktivitetsersättningen som gör den krånglig
och kränkande för den funktionshindrade medborgaren:1)
Aktivitetsersättning skall kunna lämnas ut under längst tre år i taget (upp
till 30 år). 2) Garantiersättning ger inte pensionspoäng. 3) Studieavbrott
godkänns endast om avbrottet går direkt att härleda till själva
funktionshindret. Sociala eller psykologiska pålagringar räknas inte. 4)
Aktivitetsersättning för högskolestudier gäller inte.

När det gäller högskolestudier har det i olika sammanhang konstaterats att
ungdomar med funktionshinder är mindre benägna att gå vidare till
högskolestudier. Att det är så kan ha flera orsaker. En förklaring kan vara att
man tvekar eftersom man är osäker på om man klarar att genomföra en
flerårig högskoleutbildning. En annan orsak kan vara oro över att man inte
klarar normal studietakt och att man av det skälet får högre studielån. Man
kan också känna sig osäker på om man verkligen får ett arbete efter avslutade
studier. Arbetslösheten bland ungdomar med funktionshinder är avsevärt
högre än för dem som lever utan funktionshinder. Det här gör sammantaget
att det finns goda skäl för att kunna ha aktivitetsersättning medan man
studerar på högskola.

Sjukersättning i stället för förtidspension

Det nya systemet föreslås träda i kraft den 1 januari 2003. Systemet
kommer att innefatta inkomstrelaterad sjukersättning som utgör en
arbetsbaserad förmån och sjukersättning i form av garantiersättning som
utgör bosättningsbaserad förmån. Sjukersättning skall kunna utges till
försäkrade i åldern 30-64 år (för yngre personer se aktivitetsersättningen
ovan). Även här finns det snäva regler, som Miljöpartiet kritiserar. Den
inkomstrelaterade sjukersättningen föreslås bli beräknad till 64 % av
antagandeinkomsten, vilket vi liksom flera remissinstanser tycker är
alldeles för lite. Garantiersättningen är en bosättningsbaserad förmån och
beroende av försäkringstid. För att garantiersättning skall kunna betalas ut
krävs sammanlagt minst tre års försäkringstid. För rätt till oavkortad
garantiersättning krävs att försäkringstiden uppgår till minst 40 år!!

Övergripande

På det stora hela saknas i propositionen resonemang om helhetssynen på
funktionsnedsättningens art, hjälpmedel som behövs, svårigheter i och
med handikappet, andra försörjningsmöjligheter o.s.v. Hela
problematiken är mycket medicinskt centrerad. Det finns många
funktionsnedsättningar som inte är medicinska - de kan vara
psykologiska eller sociala. Slutligen anser vi att varje omprövning borde -
i stället för kontroll - vara en utvärdering av såväl försäkringstagande
som myndighet.

Stockholm den 6 april 2001

Kerstin-Maria Stalin (mp)

Barbro Feltzing (mp)