med anledning av prop. 2000/01:76 Från anstalt till frihet

Motion 2000/01:Ju9 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen - med avslag på propositionen i
berörd del - som sin mening vad i motionen anförs om ytterligare
beredningsarbete kring användningen av intensivövervakning med
elektronisk kontroll för intagna som avtjänar långa fängelsestraff.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen - med avslag på propositionen i
berörd del - som sin mening vad i motionen anförs om avgift enligt 5 §
lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen - med avslag på propositionen i
berörd del - som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att
stödja det tekniska utvecklingsarbetet beträffande förfinad
intensivövervakning med elektronisk kontroll i samband med villkorade
permissioner.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen - med avslag på propositionen i
berörd del - som sin mening vad i motionen anförs om att nu aktuella
förslag bör inarbetas i en särskild försöksverksamhetslagstiftning.

Regeringens förslag

I propositionen föreslår regeringen en treårig
försöksverksamhet med bland annat möjlighet för intagna
som avtjänar långa fängelsestraff (lägst två år) att under
vissa förutsättningar avtjäna den sista tiden av straffet
genom intensivövervakning med elektronisk kontroll. I
övrigt innehåller berörda lagförslag ett förslag till samlad
lagreglering av kriminalvårdens och samhällets
förberedelsearbete för den intagnes frigivning.

Dessutom föreslår regeringen att beslut om verkställighet med
intensivövervakning som ersättning för korta fängelsestraff skall kunna
delegeras från Kriminalvårdsstyrelsen till de lokala
kriminalvårdsmyndigheterna.

Slutligen tillkännager regeringen att den inte vill lagreglera möjligheten
att använda intensivövervakning i samband med permissioner.

Ytterligare utredning
behövs

Det är min uppfattning att ytterligare utredning behövs innan
intensivövervakning med elektronisk kontroll kan användas
på det sätt som föreslås för intagna som avtjänar långa
fängelsestraff.

En betydelsefull invändning som bland andra Riksåklagaren har framfört
är att det finns stora risker att trovärdigheten i verkställighetsformen
påverkas
negativt. Det finns flera viktiga skillnader mellan den grupp lagöverträdare
som dömts till korta fängelsestraff och den grupp som avtjänar långa straff till
största delen i anstalt. Dessa skillnader måste särskilt uppmärksammas och
bedömas ytterligare.

En annan invändning är att jag anser det nödvändigt att kriterierna för att
komma i fråga för denna tid av "utslussningsåtgärd" till friheten måste
analyseras ytterligare och konkretiseras på ett tydligt sätt i lagstiftningen.
Jag
anser inte att det till exempel räcker med att konstatera att verkställighet
genom intensivövervakning under slutskedet av ett straff inte bör komma i
fråga "om det kan befaras att den intagne kommer att avvika, återfalla i brott
eller ägna sig åt missbruk". Hittillsvarande erfarenhet vid permissioner och
rymningar antyder inte att trovärdigheten hos allmänheten för psykiatrisk
vård och kriminalvård har ökat - snarare tvärtom.

Behovet av ytterligare beredning av ärendet i enlighet med vad ovan
anförts är stort och bör ges regeringen till känna.

Avgift bör tas ut

Jag anser - i motsats till regeringen - att sådan avgift som
avses i 5 § lagen (1994:451) om intensivövervakning med
elektronisk kontroll självfallet skall tas ut om sådan
försöksverksamhet som regeringen nu föreslår kommer till
stånd. Det är inte rimligt att den som verkställer sista delen
av sitt straff utanför anstalt utan motprestationer skall kunna
få stora ekonomiska fördelar jämfört med den som avtjänar
straffet i anstalt och alltså inte kan behålla sin vanliga
inkomst.

Avgiften för den dömde som i dag verkställer sitt straff genom
intensivövervakning med elektronisk kontroll är 50 kronor per
verkställighetsdag - om det är motiverat med hänsyn till hans eller hennes
möjligheter att erhålla inkomst under verkställighetstiden. Samma
förutsättningar bör - om det blir aktuellt - gälla för de långtidsdömda som
verkställer sista delen av sitt straff genom intensivövervakning med
elektronisk kontroll.

Intensivövervakning i
samband med
permissioner

En åtgärd som jag är övertygad om har större folklig
förankring än regeringens nu aktuella förslag är att överväga
frågan om intensivövervakning i samband med permissioner.
En särskild utredning inom kriminalvården har granskat de
långtidsdömdas utevistelser och bland annat funnit att
tillämpningen av gällande regelverk varit mycket generös
och att planeringen och kontrollen av utevistelser varit
bristfällig.

Jag anser - i likhet med Brottsoffermyndigheten och Sveriges
Domareförbund - att de tekniska möjligheterna att använda elektronisk
kontroll vid permissioner bör utredas vidare. Självfallet måste permissionerna
dessutom förenas med villkor av typen anmälningsplikt, vistelseadress m.m.
Inga helt villkorsfria permissioner skall beviljas.

Behovet av att stödja det tekniska utvecklingsarbetet beträffande förfinad
intensivövervakning med elektronisk kontroll i samband med villkorade
permissioner är stort och bör ges regeringen till känna.

Särskild försökslag

Det är min uppfattning att lagregleringen av den treåriga
försöksverksamheten bör ske i form av en särskild
försökslag i stället för - som nu föreslås - ändringar i
befintliga lagar om kriminalvård i anstalt respektive om
intensivövervakning med elektronisk kontroll. Problemen
med den föreslagna lagregleringen har berörts av såväl
Sveriges Domareförbund som Lagrådet.

Det förefaller mera logiskt att man - vid en utvärdering av en
försöksverksamhet - tar ställning till vad i en försökslag som skall överföras
till befintlig lagstiftning i stället för att redan vid försökstidens inledning
införa ändringar i den befintliga lagstiftningen - ändringar som dessutom i
enlighet med Lagrådets yttrande inte bör tidsbegränsas.

Att aktuella förslag bör inarbetas i en särskild
försöksverksamhetslagstiftning bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 20 mars 2001

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)