med anledning av prop. 2000/01:50 Kreditupplysningslagen och dataskyddsdirektivet

Motion 2000/01:Fi12 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att regeringen noggrant följer vad som blir följderna
från integritetssynpunkt av att förbud mot behandling av uppgifter om att
någon varit föremål för åtgärder enligt socialtjänstlagen m.m. inte längre
kommer att råda.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att uppgift om att ansökan om
betalningsföreläggande lämnats in skall kompletteras med uppgift om
svarandens inställning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att det även för juridisk person bör anges varifrån
uppgift som används vid kreditupplysning hämtats.

Motivering

Propositionen innehåller förslag till ändringar i kreditupplysningslagen
och innebär främst anpassningar till EG:s dataskyddsdirektiv och
personuppgiftslagen.

Folkpartiet liberalerna hade redan från början stora invändningar mot
personuppgiftslagen och reserverade sig i kammaren vid lagens tillkomst.
Folkpartiet fick sedermera riksdagens stöd för att regeringen borde arbeta för
en ändring av direktivet så att inga tveksamheter skulle råda vad gäller
förenligheten mellan direktivet och den svenska offentlighetsprincipen.
Regeringen bör, enligt vår uppfattning, göra en översyn av
personuppgiftslagen för att noga analysera om lagen innebär mera
långtgående begränsningar än vad direktivet anger.

De förändringar i kreditupplysningslagen som regeringen nu föreslår, och
där det finns kopplingar till personuppgiftslagen, är dock i allmänhet
acceptabla och innebär i vissa fall förbättringar. Vissa viktiga åtgärder saknas
dock.

Det är viktigt att de grundläggande kraven på behandlingen av
personuppgifter uppfylls. Personuppgifter ska behandlas med stöd av lag och
får samlas in och behandlas endast för särskilda, uttryckligt angivna och
berättigade ändamål. Uppgifterna får inte behandlas för något ändamål som är
oförenligt med det för vilket de samlades in. Uppgifterna måste vara relevanta
för ändamålet. Fler uppgifter får inte behandlas än som är nödvändigt och inte
heller bevaras längre än vad som är nödvändigt för syftet. Alla rimliga
åtgärder ska vidtas för att rätta eller ta bort felaktiga eller ofullständiga
uppgifter.

Vi accepterar regeringens förslag, baserat på EG-direktivet, att uppgifter
om hälsa och medlemskap i fackförening inte får behandlas. En annan viktig
fråga gäller behandlingen av vissa andra känsliga uppgifter. Enligt
regeringens tolkning är det nu gällande förbudet mot behandling av uppgifter
om att någon varit föremål för åtgärder enligt socialtjänstlagen och vissa
andra lagar inte förenligt med det aktuella EG-direktivet. Regeringen anför att
de aktuella uppgifterna i stor utsträckning ändå är sekretessbelagda hos de
sociala myndigheterna. Det torde dock t.ex. vara möjligt för ett
kreditupplysningsföretag att få tillgång till förvaltningsdomstolarnas
avgöranden i de fall socialnämndens beslut överklagas.

Regeringen hävdar att sådana uppgifter sannolikt inte har någon
självständig betydelse i kreditupplysningssammanhang och att uppgifterna
därför inte skulle uppfylla kraven på att vara nödvändiga, adekvata och
relevanta. Regeringen hänvisar vidare till att vissa uppgifter, t.ex. om
omhändertagande enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga
eller uppgift om förvar enligt utlänningslagen, inte får behandlas utan
Datainspektionens medgivande.

Åtgärder enligt den sociala lagstiftningen kan ibland anses utgöra uppgift
om hälsa och får därför inte behandlas, enligt det nya förslaget. Att regeringen
inte känner sig övertygad om att ändringen inte kan leda till
integritetsproblem framgår av att man säger sig vilja på lämpligt sätt följa
utvecklingen. Vi anser det mycket angeläget att integritetsaspekterna bevakas
och vill därför ytterligare poängtera vikten av att regeringen mycket noga
följer utvecklingen i dessa avseenden.

Ett förhållande som regeringen tidigare via motioner uppmärksammats på
av bl.a. företrädare för Folkpartiet är de problem som kan uppkomma för
seriösa näringsidkare vad gäller uppgifter om betalningsförelägganden.
Uppgifter om ansökningar om betalningsförelägganden förekommer ofta i
kreditupplysningar om företag och näringsidkare. En ansökan om
betalningsföreläggande kan mot en mindre kostnad lämnas in utan att det
finns någon rättslig grund. Detta utnyttjas inte minst av s.k. annonsskojare
som tilltvingar sig betalning med hot om att "kundföretaget" annars kommer
att hamna i tidningen Justitia med en anmärkning om att ansökan om
betalningsföreläggande har inlämnats. Någon uppgift om svarandens
inställning anges ofta inte i kreditupplysningen.

Det säger sig självt att detta kan ge en felaktig bild av det utsatta företaget
i
fråga. Det bör göras en sådan ändring i bestämmelserna att den som lämnar en
kreditupplysning med uppgift om att mål om betalningsföreläggande har
inletts även ska ange om huruvida svaranden har bestritt ansökan eller ej.

Förändringarna när det gäller den enskildes rätt till information är
acceptabla. Fysiska personer får rätt att en gång per år få ett registerbesked
gratis. Vidare kommer, för att motverka att registerbesked begärs av annan än
den som avses med uppgifterna, sådan begäran att få lov att vara skriftlig och
egenhändigt undertecknad. I informationsskyldigheten till den enskilde ingår
att det ska anges varifrån uppgifterna hämtats. Regeringen vill dock inte
heller i fortsättningen ge juridiska personer sådan rätt. Det är dock uppenbart
att om det anges även i informationen till juridisk person varifrån uppgift
hämtats kan felaktigheter lättare upptäckas och rättas, något som ger en
effektivare kreditupplysning. Kreditupplysningslagen bör ändras i detta
avseende.

Stockholm den 16 januari 2001

Karin Pilsäter (fp)

Lars Leijonborg (fp)

Bo Könberg (fp)