med anledning av prop. 2000/01:135 Handlingsplan för konsumentpolitiken 2001-2005

Motion 2001/02:L1 av Anita Johansson och Christina Axelsson (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av stöd till konsumentorganisationer.

Motivering

Konsumentpolitik innefattar numera många olika områden, allt ifrån nödvändiga livsmedel, rent vatten, en god bostad m.m. till kläder, tjänster, service, el, kollektivtrafik, post och tele etc.

Att vara konsument ställer stora krav på kunskap. Som konsument behöver man veta vilka frågor man ska ställa för att aktivt kunna göra rätt val av produkt eller tjänst. Ytterst handlar det om vilket pris som konsumenten anser att han vill betala för varan, men konsumenten behöver även ta ställning till många etiska frågor som hur varor och tjänster produceras, av vem/vilka de produceras, av vad de produceras och inte minst varför!

Konsumentfrågor är viktiga ur flera perspektiv, bland annat med tanke på ett uthålligt samhälle, och de berör också vår välfärd, hälsa och solidaritet. Genom att odla ekologiskt värnar vi om våra gemensamma naturresurser och får ett mer uthålligt samhälle. Genom att upplysas mer om hur varor produceras ges konsumenterna möjligheter till aktiva val, inte bara det som har lägst pris till högsta kvalitet, utan också de producentmetoder som tär minst på jord, vatten, luft etc.

Saklig information om produkter och tillverkningssätt behövs som motvikt till den kommersiella reklamen, som mer och mer tenderar att spela på konsumenternas känslosträngar.

Genom att informera sig om vem/vilka som är tillverkare av produkterna ges konsumenterna möjligheter att debattera frågor om arbetsförhållanden för dem som producerar, såsom barnarbete och rätten att organisera sig. Konsumenterna kan då ställa krav på producenterna och handla därefter = konsumentmakt.

Säkra livsmedel diskuteras brett idag med anledning av BSE och mul- och klövsjukan. Krav på att livsmedel skall vara ursprungslands- och datummärkta tycker vi är självklart. Det är dock inte lika självklart att kräva god tillgång och närhet till varu- utbud. För att kunna välja och utöva konsumentmakt behöver konsumenterna inte bara kunskap utan också tillförsäkras en god tillgång på och närhet till service som butiker, banker, kommunikationer. Också tillgång är en konsumentfråga!

Konsumentfrågor intresserar många, de ligger nära var och en och berör. Ett av huvudmålen är ju också att konsumenternas ställning och inflytande på marknaden skall stärkas, inflytandemålet. För att konsumenterna ska bli starka behöver de naturligtvis få information men också möjligheter till att debattera och påverka i konsumentfrågor.

Jordbruksverket och Konsumentverket i all ära, men det behövs en balans mellan statliga verk och folkrörelser (NGO) med aktiva och kunniga konsumenter för att påverka utbud och produktionssätt av varor. Det visar inte minst omställningen vid tillverkningen av papper, som numera inte är klorblekt. De folkrörelser som arbetar inom konsumentområdet måste därför uppmuntras och ges ökat stöd.

Staten bör ha ett ansvar för att ideella organisationer kan arbeta med att ta fram och sprida information till konsumenterna så att de får underlag till debatt för att kunna påverka. I propositionen föreslås att de båda paraplyorganisationerna Sveriges konsumentråd och Sveriges konsumenter i samverkan bör få ekonomiskt stöd för verksamheten även i fortsättningen. Stödet är dock alldeles för lågt för att de skall kunna leva upp till de förväntningar som konsumenterna ställer på dem att hålla en hög kvalitet i sina undersökningar och sin opinionsspridning. Stödet bör därför på sikt öka.

Stockholm den 20 september 2001
Anita Johansson (s)	Christina Axelsson (s)