med anledning av prop. 2000/01:121 Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.

Motion 2000/01:Sk37 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår proposition 2000/01:121 Vissa frågor inför den
allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om förändrad
fastighetstaxering i enlighet med vad i motionen anförs.

Under förutsättning av avslag på yrkandena 1 och 2:

3. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförs om reduktion av
antalet värdeområden.

4. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförs om att skilja på
taxeringen av fastigheter för fastboende och fritidsboende.

5. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförs om att
marknadsvärde skall beräknas med hänsyn till medianvärdet av det
referensförvärv som ligger i de mittre kvartilerna inom ett värdeområde.

6. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförs om införande av
förtroendevalda lokala fastighetstaxeringsnämnder.

7. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförs om att
treglasfönster, isolerglas och/eller värmepump inte skall medföra ökade
standardpoäng.

Motivering

Centerpartiet anser att människors boendekostnader är för höga. Därför
bör fastighetsskatten successivt sänkas. Att helt avskaffa fastighetsskatten
anser vi dock inte vara statsfinansiellt rimligt i konkurrens med andra
angelägna skattesänkningar. Centerpartiet prioriterar bland annat att sänka
inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare. Mot denna bakgrund är
det viktigt att åstadkomma ett taxeringsförfarande som möjliggör rättvisa
och rimliga taxeringsvärden. Detta är en viktig utgångspunkt eftersom
taxeringsvärdena inte bara har betydelse för fastighets- och
förmögenhetsskatt utan också för arvs- och gåvoskatt. Centerpartiet anser
att förmögenhetsskatten stegvis bör slopas. Sambeskattningen bör
omedelbart avskaffas.

Dagens system för fastighetstaxering ger inte rättvisa och rimliga
taxeringsvärden. Tyvärr har inte regeringen i föreliggande proposition tagit
tag i den grundläggande problematiken med dagens taxeringsförfarande. En
problematik som återigen kommit till ytan när frysningen av taxeringsvärdena
upphört från årsskiftet. Vid sidan av det allvarliga i att många människor
drabbas av kraftigt höjda boendekostnader är det synnerligen allvarligt att
regeringen verkar blunda för att de uppenbara orimligheter i
fastighetstaxeringen som låg till grund för beslutet att frysa taxeringsvärdena
på intet sätt har förändrats. Riksdagen bör därför avslå propositionen.

Riksdagen bör besluta att begära att regeringen lägger fram nytt förslag om
förändrad fastighetstaxering i enlighet med vad nedan anförs.

Ett grundläggande problem med dagens fastighetstaxeringsförfarande är att
antalet värdeområden är för stort, vilket leder till att få värdeområden uppnår
det antal (50 st) referensförvärv som behövs för att utgöra ett rimligt underlag
för fastställande av marknadsvärdet. Vid 1996 års allmänna fastighetstaxering
använde man sig av 7 300 värdeområden, vilket var ungefär en fördubbling
jämfört med tidigare. Beslutet att öka antalet värdeområden togs i tron om att
detta skulle leda till bättre precision och rättvisa. Centerpartiet anser att
det
blivit precis tvärt om. Vid 1996 års taxering var det mycket få värdeområden
som uppnådde de erforderliga 50 referensförvärven, varför man i stor
omfattning istället fick "låna" värden från andra värdeområden.
Förfaringssättet att "låna" referensförvärv från andra värdeområden har också
tillämpats vid den uppräkning som skedde då frysningen av taxeringsvärdena
upphörde vid årsskiftet. Detta förfaringssätt leder uppenbarligen till godtycke
och riktvärden som saknar verklig förankring.

Till vår förvåning angriper inte regeringen problemet med värdeområdenas
storlek och antal. Istället föreslår regeringen att en bestämmelse införs som
innebär att om det inom ett värdeområde inte har sålts några fastigheter eller,
har sålts för få fastigheter för att värdenivån med säkerhet skall kunna
bestämmas, får ledning hämtas från försäljningar av fastigheter inom andra
värdeområden, där förutsättningarna för prisbildning kan antas vara likartade.
I princip en kodifiering av nu gällande praxis att "låna" referensförvärv.
Centerpartiet avvisar införandet av en sådan bestämmelse, eftersom
bestämmelsen i sig är svår att tolka och därmed öppnar för och permanentar
det godtycke som vi redan nu kan se i taxeringsförfarandet. En omfattande
användning av referensförvärv inom andra värdeområden med stöd av den
föreslagna regeln i 5 kap.

5 a § skulle främja godtycke och fiskala intressen på rättvisans bekostnad,
som inte ens kommer att kunna överklagas eftersom ingen kommer att kunna
kontrollera hur ett värdeområdes riktvärde beräknats.

Den av regeringen föreslagna bestämmelsen är ett försök att angripa det
problem som uppstått efter det att antalet värdeområden ökades vid 1996 års
allmänna fastighetstaxering. Centerpartiet anser att det är bättre att åtgärda
problemet än att angripa symptomet. Antalet värdeområden bör därför
minskas från dagens 7 300 till cirka 2 000. Då skulle flertalet värdeområden
komma att uppfylla kravet på 50% referensförvärv. Riksdagen bör besluta om
att reducera antalet värdeområden till ca 2 000 stycken.

Ett annat grundläggande problem med nuvarande system för
fastighetstaxering är att personer som förvärvat fritidsfastigheter till
överpris i
attraktiva områden gynnas, medan den bofasta befolkningen i dessa attraktiva
områden missgynnas. Parallellt med en generell sänkning av skattesatsen är
det därför viktigt att ta hänsyn till de höga taxeringsvärden och därmed den
höga fastighetsskatt som drabbar människor som bor permanent i områden
som är attraktiva för fritidsboende. För att avhjälpa den speciella situation
som råder i attraktiva områden längs kusten med ständigt stigande
fastighetspriser anser Centerpartiet att taxeringen av fastigheter för
fastboende
och fritidsboende bör skiljas åt. Då slår inte högt upptrissade förvärv av
fritidsfastigheter igenom på de fastboende och det är möjligt för människor att
bo kvar i sina hem. Riksdagen bör besluta om att skilja på taxeringen av
fastigheter för fastboende och fritidsboende.

Dagens system för beräkning av taxeringsvärden baseras på ett
genomsnittligt värde av de referensförvärv som finns inom ett värdeområde. I
den beräkningen rensas låga köpeskillingar bort med motiveringen att de är
släktförvärv, medan höga köpeskillingar tas med. Detta förfaringssätt medför
att de genomsnittliga marknadsvärden som sedan ligger till grund för
taxeringsvärdena blir för höga. Centerpartiet anser att marknadsvärdena borde
beräknas med hjälp av ett medianvärde där köpeskillningar i den undre och
övre kvartilen regelmässigt räknas bort. Då skulle vare sig orimligt höga eller
orimligt låga köpeskillingar tillåtas att påverka marknads/taxeringsvärdet på
övriga fastigheter i värdeområdet. Riksdagen bör besluta att marknadsvärdet
skall beräknas med hänsyn till medianvärdet av de referensförvärv som ligger
i de mittre kvartilerna inom ett värdeområde.

En betydande del av dagens skevheter i taxeringsförfarandet grundar sig på
att den lokala kännedomen om skillnader mellan olika fastigheters standard
och belägenhet saknas. Alltför stor vikt har kommit att läggas på statistiska
data som hanteras av tjänstemän utan denna lokalkännedom. Centerpartiet
anser att ansvaret för taxeringsförfarandet bör åvila förtroendevalda lokala
taxeringsnämnder, vilka bör inrättas i varje värdeområde eller del därav. Detta
bör riksdagen besluta om.

Miljöinvesteringar som innebär att marknadsvärdet stiger bör inte tillåtas
slå igenom på basvärdet. Förekomsten av treglasfönster, isolerglas och/eller
värmepump bör således inte medföra ökad standardpoäng. Detta bör
riksdagen besluta om.

Stockholm den 2 maj 2001

Rolf Kenneryd (c)

Rigmor Stenmark (c)

Lena Ek (c)

Eskil Erlandsson (c)

Agne Hansson (c)