med anledning av prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering

Motion 1999/2000:Ub30 av Karin Svensson Smith och Stig Eriksson (v)

Propositionen har vissa principiella utgångspunkter som är lätta att dela.
För en god utveckling är det avgörande att Sverige förmår att generera
samt tillgodogöra sig kunskap och omsätta den i strukturer, produkter
och resurser som nyttiggörs av näringsliv och övriga delar av samhället.
Politiken måste verka sektorsövergripande. Det är samspelet mellan god
infrastruktur, väl fungerande institutioner och människors kunskap och
drivkrafter som skapar en god utveckling. Utvecklingen måste ske med
hänsyn till människors arbets- och livsvillkor, miljön och den långsiktiga
tillgången på naturresurser. Ungefär så är det uttryckt i propositionen.

Regeringens allmänna ambition att samla forskningsresurserna till ett
begränsat antal instanser underlättar för överblickbarhet, minskad
administration och en mer ändamålsenlig prioritering av de medel som står
till buds. Tyvärr fullföljs inte denna ambition. Beträffande trafikverken läggs
inga förslag fram till förändring. Dessa får således behålla medel till
Forskning och Utveckling. Den kunskapsutveckling som är relevant för
framtida transporter är emellertid huvudsakligen trafikslagsövergripande. För
att de av riksdagen antagna trafikpolitiska målen ska nås krävs en övergång
från de transportslag som är särskilt miljö- och olycksbelastande till
transporter vars effekter i förhållande till miljö- och trafiksäkerhetsmålen är
bättre. Av naturliga skäl finns det inom respektive trafikverk en egen kultur
som sätter en expansion av det egna trafikslaget i centrum. Detta fenomen är
redovisat bl.a. i SOU 1998:137 Slutrapport från Tunnelkommissionen. Ska
kunskaperna vad gäller integrering av transporter och volymminskning av
transporter kunna utvecklas bör denna uppgift läggas på ett organ som inte
företräder ett särskilt trafikslags intressen.

Kommunikationsforskningsberedningens verksamhet har hög vetenskaplig
kvalitet, vilket visats bl.a. i internationella utvärderingar. Det är tack vare
KFB som Sverige får tillbaka väsentligt större andel av EU:s
trafikforskningsmedel i förhållande till vad Sverige betalar in. KFB är
tillräckligt stort för att kunna utgöra den kreativa och prövande miljö som
behövs för att forskningen ska vara innovativ. Propositionen föreslår att
Kommunikationsforskningsberedningen läggs ner samtidigt som de olika
trafikverken ska behålla sin FoU-verksamhet. Mot bakgrund av de ovan
redovisade argumenten hade det varit naturligt att göra tvärtom.

I den utredning som genomförts av Anders Flodström påpekas vikten av
att hålla ihop transportforskningen. Detta förslag återfinns inte i
propositionen. Förvisso sägs att myndighetens FoU-verksamhet bör byggas
upp kring ett antal programområden som ska utformas för tidsperioder på
upp till sex år. Men trafik och transporter nämns inte explicit.

Regeringen avser att tillsätta en organisationskommitté med uppgift att
lämna förslag beträffande ansvar och omfattning samt resurstilldelning till
den nya myndigheten.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inom ramen för det uppdrag den nya
organisationskommittén får skall ingå ett specifikt program för hela
trafik- och transportforskningen,

2. att regeringen återkommer med ett förslag om hur de olika
trafikverkens FoU-ansvar och motsvarande medel skall flyttas över till
ett specifikt program för trafik- och transportforskning.

Stockholm den 5 april 2000

Karin Svensson Smith (v)

Stig Eriksson (v)