med anledning av prop. 1999/2000:71 Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken

Motion 1999/2000:N30 av Sten Tolgfors (m)

En god näringspolitik måste utgå från ambitionen att skapa ett gott
generellt företagsklimat, med låga och konkurrenskraftiga skatter, enkla
regelverk, sund finanspolitik för låga räntor, god tillgång till utbildad
arbetskraft och medlemskap i den gemensamma valutan.
Det svenska företagsklimatet är belastat med svåra brister i dessa och
andra avseenden. Regeringens så kallade "superdepartement" har hittills bara
visat sig kapabelt att prata om företagens förutsättningar, men inkapabelt när
det gäller att prestera förslag om konkreta förbättringar för företagandet.

I propositionen föreslår regeringen att delar av NUTEK och ALMI:s
moderbolag slås samman och formas till en ny myndighet. ALMI:s regionala
bolag berörs ej.

Utgångspunkten för en förändring bör vara ett konstaterat problem hos den
verksamhet man vill förändra, alternativt en förändring i ambitionsnivån för
verksamheten. Regeringens förslag har dock inte föregåtts av en utvärdering
av berörda verksamheter, som gett vid handen att organisationen bör
förändras. Regeringens förslag hänger därför i luften.

Propositionen bör avfärdas som ännu ett försök att skapa en illusion av
handlingskraft, snarare än rationella förslag till förbättringar för företagen.

ALMI Företagspartner

ALMI Företagspartner består idag av ett moderbolag och 21 regionala
bolag. Moderbolaget är helägt av staten. I de regionala bolagen är staten
delägare, tillsammans med regionala aktörer som landstingen.

ALMI Företagspartner skapades för att hjälpa små- och medelstora företag
att växa och utvecklas. Affärsrådgivningen, i form av tillhandahållandet av
en kombination av kompetens och kapital, är styrkan med dagens ALMI-
konstruktion.

ALMI skall inte konkurrera med privat konsultverksamhet, utan utgöra ett
komplement på delar av marknaden där inga privata aktörer finns, samt
verka genom att initiera utveckling hos företagen. Detta kan leda till
samarbete med privata konsulter och till att nya uppdrag skapas för dessa.

De senaste åren har det dock verkat som regeringen velat förvandla ALMI
till mer och mer av en arbetsmarknadspolitisk och regionalpolitisk projekt-
aktör, vilket strider mot grundtanken med ALMI-konstruktionen.

När ALMI bildades var tanken att det skulle få karaktären av företagar-
folkrörelse, både vad gäller ägande, ledning och verksamhet. Det går att
konstatera att denna ambition inte till fullo har uppfyllts. Ägandet är alltjämt
offentligdominerat. Vissa regionala bolag har styrelser med god företagar-
representation, vissa har istället styrelser som tillsatts av mer politiska
skäl.

Företagarnas riksförbund nominerar 3 ledamöter till de regionala styrelser-
na. Landstingen nominerar 4 personer och moderbolaget 1 person.

Arbetet med att ge ALMI Företagspartner karaktären av företagarfolkrörel-
se bör fortsätta.

Resultat av verksamheten

I mer verksamhetsinriktade avseenden har ALMI-konstruktionen blivit
mer lyckosam. I de gamla Utvecklingsfonderna var det kapital som
kunde lånas ut regionalt fördelat. I de län där verksamheten fungerade
bra kunde det därför snart uppstå brist på kapital. I andra län, där
verksamheten inte var lika lyckosam kunde pengar läggas på hög. När
ALMI bildades skapades därför en central lånefond, vilket gjorde att
kapital kunde fördelas på ett mer effektivt sätt över landet.

ALMI:s lån är tänkta att ge ett riskavlyft, både genom att ALMI tar
topplånen och att ALMI har kompetens att bedöma företag, vilket gör det
lättare för företagen att därefter få låna i bank. Varje krona som lånas ut från
den centrala lånefonden uppges idag ge en utväxling med faktor 3,2 i kapital
som tillgängliggörs företagen.

Ett annat sätt att mäta de näringspolitiska insatsernas nyttoeffekt är att se
hur nöjda kunderna, det vill säga de berörda företagarna, är.

ALMI:s kunder verkar bli allt nöjdare. Analysföretaget CMA menar att
siffrorna ligger på samma nivå som i privata industriföretags kundmätningar.
Kunderna är med andra ord lika nöjda med ALMI som med företag på
konkurrensutsatt marknad, vilket måste vara målsättningen.

År Kundvärde (5 max)

96 3.64

97 3.77

98 3.79

99 3.93

Ett annat sätt att utvärdera de näringspolitiska insatserna är att mäta
kundnyttan. SCB har jämfört hur de företag som sökt hjälp hos ALMI
utvecklats jämfört med olika kontrollgrupper.

Från 1994 till 1998 växte ALMI:s kundföretag med i snitt 70 procent, sett
till omsättningsökningen. Räknas nyföretagarna bort var siffran 50 procent.
SCB:s kontrollmätning gjordes på företag som etablerades samma år som
ALMI-företagen. Den gruppen växte i snitt med 30 procent under samma
period.

Ser man till företag som var aktiva i samma branscher som ALMI-kund-
företagen, så växte kontrollgruppen med under 20 procent under perioden.

Den nya myndigheten

Regeringen föreslår alltså att delar av NUTEK och ALMI:s moderbolag
slås samman och formas till en ny myndighet. Man problematiserar dock
inte förslaget på något vis i propositionen. Trots att det alls inte är
okomplicerat.

ALMI:s moderbolag är just ett bolag - inte en myndighet. Det finns
anledning att förmoda att tilliten till ALMI:s verksamhet bland företagare
skulle försämras om övergången till myndighetsform genomfördes. Före-
tagare känner i allmänhet skepsis inför kommersiellt samarbete med myn-
digheter.

Regeringens formulering om att "skapa en myndighet med stark närings-
livsförankring", innebär därför en ren självmotsägelse. T.ex. kommer före-
tagarrepresentationen i moderbolagets styrelse att försvagas jämfört med
idag, om myndighetsformen väljs.

Likaså kan problem med offentlighetsprincipen och liknande frågor
uppstå. Sekretess är ett nyckelord för allt samarbete på detta område.

ALMI:s regionala bolag kommer att förbli just bolag. Regeringen skall
återkomma till riksdagen vid ett senare tillfälle om hur näringspolitiken
organisatoriskt skall bedrivas på regional nivå. Redan nu står det därför klart
att verksamheten under överskådlig tid kommer bli en hybridorganisation,
där regionala bolag samverkar med en central myndighet.

Man kan inte undandra sig reflektionen att regeringens förslag bottnar i en
vilja att näringspolitiken i framtiden skall göras utbudsstyrd, till skillnad
från
idag då ALMI:s verksamhet i hög grad är efterfrågestyrd, d.v.s. styrd av
kundernas önskemål.

Man kan heller inte undandra sig uppfattningen att den nya myndigheten
skall användas för att uppifrån trycka ut regeringens näringspolitik i landets
regioner. Styrningen kommer att bli hårdare, liksom politiseringen av
verksamheten.

En myndighet kan inte som ett bolag - om än offentligägt - ge råd till
kundföretagen. En myndighet kan bara jobba med att ge information till
företagen. Rådgivning är förenat med ett stort mått av ansvar. Det är också i
propositionen oklart om rådgivningsverksamheten alls skall vara kvar.

90 procent av de anställda i ALMI kommer från det privata näringslivet.
Det är mycket tveksamt om de accepterar att placeras in i en myndighet. Det
föreligger en betydande risk för kompetensflykt från ALMI, om förslaget om
att ombilda verksamheten till myndighet accepteras.

Summa summarum framstår regeringens förslag som ett steg tillbaka i
tiden för näringspolitiken.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen avslår proposition 1999/2000:71.

Stockholm den 6 april 2000

Sten Tolgfors (m)