med anledning av prop. 1999/2000:63 Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.

Motion 1999/2000:N25 av Eva Flyborg m.fl. (fp)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Proposition 1999/2000:63
Motionskategori
-
Tilldelat
Näringsutskottet

Händelser

Inlämning
2000-03-08
Bordläggning
2000-03-09
Hänvisning
2000-03-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Principiella utgångspunkter för energipolitiken
Folkpartiet har en väsentligt annorlunda syn på energipolitiken än
regeringen. Folkpartiet anser att en rationell energipolitik bäst främjas
genom fri handel och produktion av energi. Staten har den fundamentala
uppgiften att uppställa krav beträffande säkerhet och miljö, att
kontrollera att kraven uppfylls samt främja forskning och utveckling på
energiområden som syftar till att ersätta fossilbaserad energiproduktion
och - på sikt - kärnkraft med förnybara energikällor samt att biologiska,
särskilt genetiska, effekter av kärnkraftshantering uppmärksammas och
att forskning på dessa områden främjas.
Oenighet råder om den rimliga tolkningen av utgången av folkom-
röstningen om kärnkraft 1980, numera också mellan de partier som stod
bakom den segrande Linje 2. Hänvisningar till folkomröstningen bör därför
inte läggas till grund för de beslut som nu behöver fattas. Svenska
kärnkraftverk skall inte avvecklas genom årtalsbestämda politiska beslut. De
skall stängas om kompetent myndighet konstaterar att de ej längre uppfyller
gällande säkerhets- eller miljökrav. Den s.k. tankeförbudslagen (6 § kärn-
tekniklagen) skall avskaffas. Sverige bör, liksom andra länder i vår region,
bidra till ansträngningarna att höja säkerheten i militära och civila kärn-
anläggningar i det forna sovjetväldet, så att dessa uppfyller internationella
krav eller, om detta inte går, till att stänga dem.
Det finns idag en påtaglig risk för globala klimatförändringar till följd av
alltför stora utsläpp av växthusgaser. Denna risk måste tas på allvar. Den
viktigaste metoden att minska skadliga utsläpp är att avgiftsbelägga dem.
Folkpartiet motsätter sig därför den förtida avvecklingen av kärnkraften
genom nedläggningen av Barsebäck.
Eftersom Folkpartiet motsätter sig den förtida avvecklingen har vi ingen
anledning acceptera  regeringens förslag om godkännande av de avtal som
reglerar denna avveckling. Även om vi självfallet anser att drabbad part skall
ha ersättning i fall som dessa finns det ingen anledning för oss att godkänna
avtal som bygger på en felaktig politik.
Kostnaderna för nedläggning av den första reaktorn
Staten drar genom nedläggningen av Barsebäck på sig kostnader med ett
nuvärde om mer än 8 miljarder kronor bara genom nedläggningen av
reaktor 1. Kostnadernas inriktning och fördelning över tiden framgår av
följande tabell.
Tabell:   Statsfinansiella kostnader  på grund av avvecklingen av
Barsebäck 1, dels per år under perioden 2000-2017, dels den totala
kostnaden i nuvärde, miljoner kronor, 1999 års prisnivå.
Tabell 1: (Skulde- brev B1 Singel-drift B2 Service-drift B1 Bolags-
skatt Punkt-
skatt Summa )
1 En nuvärdesberäkning innebär att man med hjälp av ett antagande om en given
räntenivå
räknar om framtida betalningsflöden till ett motsvarande belopp idag.
Källa: prop. 1999/2000:63 och riksdagens utredningstjänst
Med skuldebrev B1 avses ersättning till Vattenfall för de kostnader som
uppstår till följd av att Vattenfall avstår från ägarandel i Ringhals till
Sydkraft som ersättning för reaktor 1. Denna kostnad är nettoberäknad i två
avseenden. Dels är skuldebrevsbeloppet beräknat netto efter 28 procents
bolagsskatt, dels avräknas det från Vattenfalls utdelning till staten.  Med
singeldrift B2 avses ersättningen för de merkostnader som uppstår vid driften
av reaktor B2 till följd av att driften av B1 inte längre bidrar till att täcka
vissa gemensamma kostnader. Med servicedrift B1 avses ersättning för de
merkostnader som uppstår till följd av att B1 hålls i ett vänteläge inför
slutlig
avveckling och rivning längre än som varit fallet om reaktorn ställts av först
efter 40 års drift.
Skatteeffekter
Till de direkta kostnaderna för avstängningen av reaktor B1 kommer
skattemässiga effekter. Elproduktionen minskar och därmed minskar
underlaget för bolagsskatt och produktionsskatt. Nuvärdet av detta
skattebortfall beräknas till 1 respektive 1,39 miljarder kronor. Årligen
beräknas bortfallet vara 210 miljoner kronor under de närmaste åren.
Detta skattebortfall utgör en statsfinansiell kostnad för avvecklingen som
också måste beaktas, se tabellen. Bortfallet av punktskatt har beaktats i
budgetpropositionen.
Avvecklingen leder i sig till ett antal transaktioner som annars inte skulle
ha ägt rum. Dessa transaktioner vill regeringen nu göra skattefria. Vid
fortsatt drift skulle dessa inte ägt rum och inte givit upphov till några
skatteintäkter. Det uppstår därmed inte något  skattebortfall av att dessa görs
skattefria, om man jämför stängning och fortsatt drift. Om dessa görs
skattefria påverkas visserligen inte de statsfinansiella kostnaderna netto, men
utan skattefrihet hade regeringen rimligen varit tvungen att ersätta parterna
även för dessa skattekonsekvenser, något som ytterligare ökat den synliga
bruttonotan för regeringens avvecklingspolitik.
Regeringen försöker nu minska konsekvenserna vad gäller utgifter under
utgiftstaket genom att göra ersättningarna enligt avtalen skattefria. Detta är
ingen förenkling av reglerna, som klart framgår av propositionen, utan ökar i
stället komplexitetsgraden. Regeringen erkänner själv att alla konsekvenser
inte kan överblickas.
Tillkommande kostnader
Utöver de ovan angivna kostnaderna med ett nuvärde på över 8 miljarder
kronor ligger de betydande belopp som regeringen lagt ut på olika
energiersättningsprojekt, med högst diskutabla resultat.
Vidare tillkommer genom regeringens energipolitik den framtida
kostnaden för ersättning för den eventuella avstängningen av reaktor 2.
Regeringen säger sig avse redovisa kostnaderna först i budgetförslaget för
2001. Eftersom riksdagens tidigare bemyndigande att träffa och genomföra
avtal avseende avvecklingen av Barsebäck 1 inte omfattade Barsebäck 2 vill
regeringen än en gång skaffa sig ett sådant bemyndigande att träffa nya för
staten kostnadskrävande avtal utan att riksdagen får möjlighet att i förväg
pröva dessa. Folkpartiet motsatte sig det bemyndigande som avsåg
Barsebäck 1 och motsätter sig självfallet det nya bemyndigandet.
Brott mot principerna för budgetbehandlingen
Regeringens proposition innebär dessutom att man bryter mot
grundläggande principer för budgetbehandlingen. Själva grundtanken i
propositionen är att undgå de krav som det statliga utgiftstaket ställer
genom att nettoberäkna de utgiftskrav som regeringen tagit på sig genom
att tvingas ersätta Vattenfall och Sydkraft för nedläggningen av reaktor 1
i Barsebäck.
Det framgår både av budgetlagen och av senare uttalanden av Finans-
utskottet att statens utgifter skall redovisas brutto. Regeringen försöker nu
krypa undan denna princip som man själv stött och accepterat genom att
nettoredovisa transaktionerna omkring Barsebäcksavvecklingen.
Vi förutsätter att Finansutskottet får möjlighet yttra sig i frågan om
propositionens förslag och dess förenlighet med budgetbehandlingens
principer.
Den statsfinansiella kostnaden i år kommer att uppgå till 1,3 miljarder
kronor. Statens utgifter under utgiftstaket kommer att öka med 430 miljoner
kronor, de resterande 870 miljonerna redovisas som minskade inkomster.
Regeringen erkänner själv i propositionen att kostnaderna redan i år blir så
stora att särskilda åtgärder krävs. Inte minst eftersom kostnaderna under det
löpande budgetåret således blir betydande, och bara till en mindre del
redovisades i budgeten, hade det varit rimligt att regeringen nu redovisat
finansieringen, men så är inte fallet. Detta är inte acceptabelt och bör ges
regeringen till känna.
Folkpartiets slutsats
Eftersom vi motsätter oss denna uppläggning av energipolitiken finns det
ingen anledning att ta ställning till enskildheter i propositionen. Den bör
avvisas i sin helhet.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1999/2000:63,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om propositionens oförenlighet med principerna för
bruttoberäkningar inom budgetbehandlingen.

Stockholm den 8 mars 2000
Eva Flyborg (fp)
Runar Patriksson (fp)
Yvonne Ångström (fp)


Yrkanden (4)

  • 1
    att riksdagen avslår proposition 1999/2000:63.
    Behandlas i
  • 1
    att riksdagen avslår proposition 1999/2000:63.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om propositionens oförenlighet med principerna för bruttoberäkningar inom budgetbehandlingen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om propositionens oförenlighet med principerna för bruttoberäkningar inom budgetbehandlingen.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.