med anledning av prop. 1999/2000:63 Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.
Motion 1999/2000:N25 av Eva Flyborg m.fl. (fp)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Proposition 1999/2000:63
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Näringsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 2000-03-08
- Bordläggning
- 2000-03-09
- Hänvisning
- 2000-03-10
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Principiella utgångspunkter för energipolitiken
Folkpartiet har en väsentligt annorlunda syn på energipolitiken än regeringen. Folkpartiet anser att en rationell energipolitik bäst främjas genom fri handel och produktion av energi. Staten har den fundamentala uppgiften att uppställa krav beträffande säkerhet och miljö, att kontrollera att kraven uppfylls samt främja forskning och utveckling på energiområden som syftar till att ersätta fossilbaserad energiproduktion och - på sikt - kärnkraft med förnybara energikällor samt att biologiska, särskilt genetiska, effekter av kärnkraftshantering uppmärksammas och att forskning på dessa områden främjas.
Oenighet råder om den rimliga tolkningen av utgången av folkom- röstningen om kärnkraft 1980, numera också mellan de partier som stod bakom den segrande Linje 2. Hänvisningar till folkomröstningen bör därför inte läggas till grund för de beslut som nu behöver fattas. Svenska kärnkraftverk skall inte avvecklas genom årtalsbestämda politiska beslut. De skall stängas om kompetent myndighet konstaterar att de ej längre uppfyller gällande säkerhets- eller miljökrav. Den s.k. tankeförbudslagen (6 § kärn- tekniklagen) skall avskaffas. Sverige bör, liksom andra länder i vår region, bidra till ansträngningarna att höja säkerheten i militära och civila kärn- anläggningar i det forna sovjetväldet, så att dessa uppfyller internationella krav eller, om detta inte går, till att stänga dem.
Det finns idag en påtaglig risk för globala klimatförändringar till följd av alltför stora utsläpp av växthusgaser. Denna risk måste tas på allvar. Den viktigaste metoden att minska skadliga utsläpp är att avgiftsbelägga dem.
Folkpartiet motsätter sig därför den förtida avvecklingen av kärnkraften genom nedläggningen av Barsebäck.
Eftersom Folkpartiet motsätter sig den förtida avvecklingen har vi ingen anledning acceptera regeringens förslag om godkännande av de avtal som reglerar denna avveckling. Även om vi självfallet anser att drabbad part skall ha ersättning i fall som dessa finns det ingen anledning för oss att godkänna avtal som bygger på en felaktig politik.
Kostnaderna för nedläggning av den första reaktorn
Staten drar genom nedläggningen av Barsebäck på sig kostnader med ett nuvärde om mer än 8 miljarder kronor bara genom nedläggningen av reaktor 1. Kostnadernas inriktning och fördelning över tiden framgår av följande tabell.
Tabell: Statsfinansiella kostnader på grund av avvecklingen av Barsebäck 1, dels per år under perioden 2000-2017, dels den totala kostnaden i nuvärde, miljoner kronor, 1999 års prisnivå.
Tabell 1: (Skulde- brev B1 Singel-drift B2 Service-drift B1 Bolags- skatt Punkt- skatt Summa )
1 En nuvärdesberäkning innebär att man med hjälp av ett antagande om en given räntenivå räknar om framtida betalningsflöden till ett motsvarande belopp idag.
Källa: prop. 1999/2000:63 och riksdagens utredningstjänst
Med skuldebrev B1 avses ersättning till Vattenfall för de kostnader som uppstår till följd av att Vattenfall avstår från ägarandel i Ringhals till Sydkraft som ersättning för reaktor 1. Denna kostnad är nettoberäknad i två avseenden. Dels är skuldebrevsbeloppet beräknat netto efter 28 procents bolagsskatt, dels avräknas det från Vattenfalls utdelning till staten. Med singeldrift B2 avses ersättningen för de merkostnader som uppstår vid driften av reaktor B2 till följd av att driften av B1 inte längre bidrar till att täcka vissa gemensamma kostnader. Med servicedrift B1 avses ersättning för de merkostnader som uppstår till följd av att B1 hålls i ett vänteläge inför slutlig avveckling och rivning längre än som varit fallet om reaktorn ställts av först efter 40 års drift.
Skatteeffekter
Till de direkta kostnaderna för avstängningen av reaktor B1 kommer skattemässiga effekter. Elproduktionen minskar och därmed minskar underlaget för bolagsskatt och produktionsskatt. Nuvärdet av detta skattebortfall beräknas till 1 respektive 1,39 miljarder kronor. Årligen beräknas bortfallet vara 210 miljoner kronor under de närmaste åren. Detta skattebortfall utgör en statsfinansiell kostnad för avvecklingen som också måste beaktas, se tabellen. Bortfallet av punktskatt har beaktats i budgetpropositionen.
Avvecklingen leder i sig till ett antal transaktioner som annars inte skulle ha ägt rum. Dessa transaktioner vill regeringen nu göra skattefria. Vid fortsatt drift skulle dessa inte ägt rum och inte givit upphov till några skatteintäkter. Det uppstår därmed inte något skattebortfall av att dessa görs skattefria, om man jämför stängning och fortsatt drift. Om dessa görs skattefria påverkas visserligen inte de statsfinansiella kostnaderna netto, men utan skattefrihet hade regeringen rimligen varit tvungen att ersätta parterna även för dessa skattekonsekvenser, något som ytterligare ökat den synliga bruttonotan för regeringens avvecklingspolitik.
Regeringen försöker nu minska konsekvenserna vad gäller utgifter under utgiftstaket genom att göra ersättningarna enligt avtalen skattefria. Detta är ingen förenkling av reglerna, som klart framgår av propositionen, utan ökar i stället komplexitetsgraden. Regeringen erkänner själv att alla konsekvenser inte kan överblickas.
Tillkommande kostnader
Utöver de ovan angivna kostnaderna med ett nuvärde på över 8 miljarder kronor ligger de betydande belopp som regeringen lagt ut på olika energiersättningsprojekt, med högst diskutabla resultat.
Vidare tillkommer genom regeringens energipolitik den framtida kostnaden för ersättning för den eventuella avstängningen av reaktor 2. Regeringen säger sig avse redovisa kostnaderna först i budgetförslaget för 2001. Eftersom riksdagens tidigare bemyndigande att träffa och genomföra avtal avseende avvecklingen av Barsebäck 1 inte omfattade Barsebäck 2 vill regeringen än en gång skaffa sig ett sådant bemyndigande att träffa nya för staten kostnadskrävande avtal utan att riksdagen får möjlighet att i förväg pröva dessa. Folkpartiet motsatte sig det bemyndigande som avsåg Barsebäck 1 och motsätter sig självfallet det nya bemyndigandet.
Brott mot principerna för budgetbehandlingen
Regeringens proposition innebär dessutom att man bryter mot grundläggande principer för budgetbehandlingen. Själva grundtanken i propositionen är att undgå de krav som det statliga utgiftstaket ställer genom att nettoberäkna de utgiftskrav som regeringen tagit på sig genom att tvingas ersätta Vattenfall och Sydkraft för nedläggningen av reaktor 1 i Barsebäck.
Det framgår både av budgetlagen och av senare uttalanden av Finans- utskottet att statens utgifter skall redovisas brutto. Regeringen försöker nu krypa undan denna princip som man själv stött och accepterat genom att nettoredovisa transaktionerna omkring Barsebäcksavvecklingen.
Vi förutsätter att Finansutskottet får möjlighet yttra sig i frågan om propositionens förslag och dess förenlighet med budgetbehandlingens principer.
Den statsfinansiella kostnaden i år kommer att uppgå till 1,3 miljarder kronor. Statens utgifter under utgiftstaket kommer att öka med 430 miljoner kronor, de resterande 870 miljonerna redovisas som minskade inkomster. Regeringen erkänner själv i propositionen att kostnaderna redan i år blir så stora att särskilda åtgärder krävs. Inte minst eftersom kostnaderna under det löpande budgetåret således blir betydande, och bara till en mindre del redovisades i budgeten, hade det varit rimligt att regeringen nu redovisat finansieringen, men så är inte fallet. Detta är inte acceptabelt och bör ges regeringen till känna.
Folkpartiets slutsats
Eftersom vi motsätter oss denna uppläggning av energipolitiken finns det ingen anledning att ta ställning till enskildheter i propositionen. Den bör avvisas i sin helhet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1999/2000:63,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om propositionens oförenlighet med principerna för bruttoberäkningar inom budgetbehandlingen.
Stockholm den 8 mars 2000
Eva Flyborg (fp)
Runar Patriksson (fp)
Yvonne Ångström (fp)
Yrkanden (4)
- 1att riksdagen avslår proposition 1999/2000:63.
- Behandlas i
- 1att riksdagen avslår proposition 1999/2000:63.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om propositionens oförenlighet med principerna för bruttoberäkningar inom budgetbehandlingen.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om propositionens oförenlighet med principerna för bruttoberäkningar inom budgetbehandlingen.
- Behandlas i
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.