med anledning av prop. 1999/2000:49 Utökat skydd för kodade tjänster

Motion 1999/2000:K23 av Ewa Larsson (mp)

Propositionen innehåller många av de förslag som undertecknad med
flera tidigare motionerat om i riksdagen. Detta är tillfredsställande. Att
nu ge ökade lagliga redskap, så att konsten med att stävja handeln med
piratkort lyckas, är en mycket angelägen fråga. Stora samhälleliga
intressen står på spel.

Omfattningen av pirakortsverksamhet är självfallet svår att bedöma. Enligt
branschens uppskattade siffror rör det sig totalt om 500 000 sålda piratkort.
Enligt föreningen Stops nordiska sonderingar beräknas Sverige för
närvarande ha 200 000 piratkort på marknaden, Danmark 250 000, Norge
60 000 och Finland 30 000 kort. De två senaste länderna har infört förbud
mot innehav av piratkort vilket skulle kunna förklara deras lägre siffror. En
kriminalisering fungerar preventivt gentemot kunden som inte vill vara
kriminell. Dock kan också konstateras att nämnda länder har ett lägre
invånarantal. Nu planerar även Danmark att förbjuda privat användning av
olovlig avkodningsutrustning vilket innebär att vi, i ett Nordiskt samman-
hang, ensamma står utanför. Detta är oacceptabelt.

I dag är det förbjudet att kopiera datorprogram och det kommer att bli
förbjudet att bryta kopieringsskyddet vad gäller videokassetter. Det finns
inget rimligt skäl till att just brytande av skyddssystem för radio- och TV-
sändningar ska vara tillåtet. Därför bör regeringen redan nu ta det lite större
greppet och förbjuda användning av illegalt kopierade programkort.

Detta bör ges regeringen tillkänna.

Regeringen borde här mer beakta alla synpunkter som kommit in från olika
remissinstanser så som STOP, Canal Digital, SENDA, Svenska Kabel-TV-
föreningen, Centrala antennföreningen, Copyswede, KLYS, STIM, Sveriges
Television AB, Teracome, Viasat AB och Tele 2 som alla vill att eget
innehav ska vara otillåtet.

Om regeringen trots det väljer att inte löpa linan ut redan nu så föreslår jag
en liten utvärdering om den nya lagens effektivitet om tre år. Pågående
utveckling i det digitala marknätet och en allt mer ökad användning av
kodade programkort kommer att visa om också piratkopieringen ökar, med
alla dess ekonomiska konsekvenser när intäkter uteblir för levererande
programbolag.

Detta bör ges regeringen tillkänna.

En annan synpunkt som jag utgår ifrån att regeringen snyggar till redan nu
är en bättre definitionen av vad delade eller tomma kort är för något,
eftersom flera remissinstanser påtalat risk för tolkningstvist. Riksåklagaren
har också anfört att bevissvårigheter kan uppkomma t ex på grund av att
olika delar säljs separat. Här behövs ett klarläggande.

En text med lydelsen "Med avkodningsutrustning avses utrustning eller
programvara som utformats, är avsedd eller anpassats för en tjänst ..." skulle
underlätta juridisk bedömning. Det otillåtna är ju på vilket sätt avkodnings-
utrustningen är avsedd att användas, därför underlättas självklart den lagliga
hanteringen av att det också står i själva lagtexten.

Detta bör ges regeringen tillkänna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen begär att regeringen kompletterar sitt förslag till
utökat skydd för kodade tjänster till att även omfatta förbud mot
innehav av olovligt kopierat kort,

2. att riksdagen begär att regeringen - om inte ett innehavsförbud
föreslås nu - återkommer till riksdagen med en utvärdering om tre år
för att visa om piratkopieringen minskat i Sverige,

3. att riksdagen beslutar om följande ändring i föreslagen lagtext:
"Med avkodningsutrustning avses utrustning eller programvara som
utformats, är avsedd eller anpassats för en tjänst - - -".

Stockholm den 9 februari 2000

Ewa Larsson (mp)