med anledning av prop. 1999/2000:42 Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.

Motion 1999/2000:Sf12 av Kerstin-Maria Stalin (mp)

Flyktingsituationen i världen

Den här propositionen behandlar hur Sverige ska ta emot utlänningar i en
massflyktsituation, när dessa ska folkbokföras samt rätten till sociala
förmåner. Tanken är, precis som man skriver i propositionen, att
merparten av dessa flyktingar ska återvända till sitt hemland när väl
krisen är över och situationen är stabil. Med anledning av detta väljer
man i propositionen att betrakta gruppen som ett kollektiv och inte ur ett
individperspektiv. Individens behov av trygghet inför framtiden får dock
inte nonchaleras anser miljöpartiet.

Propositionens förslag

Regeringens förslag:

Prövningen av en ansökan om flyktingförklaring eller resedokument för en
utlänning som beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 2 kap.
4 a § UtlL skall kunna skjutas upp så länge som det tidsbegränsade
uppehållstillståndet gäller, dock högst två år eller till den tidigare tidpunkt
då
uppehållstillståndet upphör att gälla.

Miljöpartiet anser att det är bra att sätta en bortre gräns för hur länge en
flykting enligt UtlL kan få vänta innan en prövning om flyktingförklaring
eller resedokument görs. Vi anser att det är viktigt att det klart och tydligt
framgår vilken maxtid man kan få vänta. Men vi anser att två år är för
lång tid att vänta innan en individuell prövning görs. Vi anser att den
som kommer som flykting även i ett läge av massflykt skall kunna
ansöka om söka asyl efter ett år.

Redan i SOU 1995:55 konstaterar man att en koncentrerad asylutredning
är väsentlig av flera skäl. För de asylsökande är det viktigt att snabbt få ett
besked. Oavsett om beslutet är positivt eller inte är det viktigt att inte
behöva
vänta för länge. Detta bör även gälla för utlänningar i en massflyktsituation.
Sverige bör begränsa tiden av ovisshet.

Anledningen till att regeringen nu anser sig kunna lämna detta förslag, som
man tidigare avvisat i ett förslag från Flyktingpolitiska kommittén, är att en
utveckling ägt rum på det internationella planet, och att det inom EU-staterna
förhandlats om en gemensam ordning för tillfälligt skydd i massflyktsitua-
tioner. I ivern att likrikta EU-ländernas flyktingpolitik blir, menar Miljö-
partiet, konsekvenserna att flyktingarnas skydd i en massflyktsituation
försämras.

Utlänningar i en massflyktsituation som beviljas tidsbegränsat
uppehållstillstånd

Regeringens förslag:

En utlänning i en massflyktsituation som med stöd av 2 kap. 4 a § UtlL
beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd som understiger två år - eller, i fall
då ett program för återvändande inletts, därefter beviljas ett förlängt
tidsbegränsat uppehållstillstånd som understiger ett år - skall vara berättigad
till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
Utlänningen skall under denna tid inte folkbokföras enligt folkbok-
föringslagen (1991:481). Han eller hon skall inte heller omfattas av de
bosättningsbaserade förmåner som följer av den nya lagstiftning på
socialförsäkringsområdet som träder i kraft år 2001. Om utlänningen beviljas
flyktingförklaring eller resedokument skall dock folkbokföringslagens
generella regler gälla. En utlänning som vistas här i landet med stöd av
tidsbegränsat uppehållstillstånd meddelat med stöd av 2 kap. 4 a § UtlL
föreslås inte ha rätt till lån till hemutrustning. För de utlänningar som
folkbokförs här skall ersättning hänförlig till boendet ges till kommunerna
inom ramen för den statliga ersättningen för flyktingmottagandet.

Miljöpartiet anser att de som befinner sig i landet bör ha ett fullgott
skydd vad det gäller hälso- och sjukvård, utbildning och rätt till att söka
arbete. Därmed ska inte utlänningar i en massflyksituation behöva vänta
upp till kanske tre år, som det kan ta innan de folkbokförs, och därmed
vara satta på undantag.

Våra argument bygger främst på ett barnperspektiv. Precis som BO skrev i
sitt remissvar över Ds 1997:42, menar vi att det strider mot barn-
konventionens artikel 2, om förbud mot diskriminering, att skapa särskilda
regler för barn som inte är folkbokförda men som beviljats tidsbegränsade
uppehållstillstånd. Denna artikel syftar till att ge lika rättigheter till barn
som
vistas legalt i ett land. En konsekvens av förslaget om barn inte blir
folkbokförda är att de får sämre rätt till sociala förmåner, jämfört med andra
barn som vistas legalt i landet. De berörda områdena är bland andra sämre
skydd vad det gäller högkostnadsskydd och läkemedel, rehabilitering och
rehabiliteringsersättning, vårdbidrag och handikappersättning, stöd och
service till vissa funktionshindrade och barnomsorg. Enligt barnkonven-
tionens artikel 2 skapar detta ett system där barn i Sverige har olika rättig-
heter.

En annan problematik är rätt till utbildning för barn med tidsbegränsade
uppehållstillstånd. Om barnen kommer att kunna befinna sig i Sverige upp
till kanske till och med fyra år utan att folkbokföras är frågan hur deras rätt
till utbildning garanteras. De regler som idag gäller för barn som inte är
folkbokförda är att de skall tas emot i grundskolan i den kommun de vistas i.
Men antalet timmar är begränsat enligt den särskilda förordningen om
undervisning för asylsökande barn. Dessa barn är idag garanterade
undervisning med minst 15 schemalagda veckotimmar. Vi anser att även
dessa barn ska ha en fullgod undervisning precis som de barn som är bosatta
i Sverige. Vi måste helt enkelt ta fram specialsydda lösningar för dessa barn.
I Sverige har vi skolplikt då vi anser att alla barn ska gå i skolan. Om det är
bra för barn bosatta här, r det även bra för barn som väntar på asyl eller
befinner sig i en massflyktsituation.

Barn som inte är folkbokförda och som är i behov av att gå i särskola har
inte heller samma rätt som svenska barn. Av 7 kap. 2 § specialförordningen
framgår att styrelsen får medge att ta emot sådana barn. Men barn som inte
är folkbokförda har således ingen rätt till utbildning inom särskolan.

Inte heller har ungdomar mellan 16 och 18 år samma rätt till utbildning
som barn bosatta i Sverige. Däremot har de rätt att delta i "studieverksamhet
som motsvarar gymnasieskolan".

Att som barn, dvs. alla under 18 år, riskera att få vänta upp mot tre fyra år
innan en riktig skolgång kommer till stånd är en katastrof vad det gäller
barnens skolgång och inlärning. Det är dessutom ett slöseri med barnens liv,
och de riskerar att deras utveckling försenas.

Lagrådet har också i sitt remissyttrande invänt mot förslaget och menar att
Sverige därmed inte lever upp till sina förpliktelser enligt Genève-
konventionens ordalydelse. Trots detta avstyrker inte Lagrådet den före-
slagna ordningen, vilket Miljöpartiet finner mycket underligt.

Lagrådet påpekar också att det kan förflyta upp till tre år innan social-
nämnden kan medverka till att faderskap fastställs, eftersom sådan
medverkan förutsätter att barnet är folkbokfört i kommunen. Denna
problematik ser även Miljöpartiet bekymmersamt på.

Statens invandrarverks kapacitet vid en massflyktsituation

Regeringens förslag:

Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ändras så att en
kommun inledningsvis skall svara för att den enskilde får det stöd som
bedöms skäligt till dess att Statens invandrarverk skyndsamt tar över
ansvaret. Invandrarverket skall i en sådan situation ersätta en kommun som
lämnat bistånd enligt den lagen. Därutöver skall en kommun få ersättning
från staten för andra kostnader som kommunen haft och som Invandrarverket
normalt skall stå för.

Miljöpartiet stödjer förslaget men vill göra några tillägg. Vi ser det som
viktigt att stödet flyter smidigt då det annars finns risk för vissa
konsekvenser. Det finns två problem. Det ena kan vara att om inte
Invandrarverket snabbt kan ersätta de kommuner som lämnat bistånd,
finns det risk för att det kan bli en tung ekonomisk börda för
kommunerna och därmed drabba den kommunala verksamheten. Det
andra problemet, som kan uppstå som en följd av det första, är att det på
ett negativt sätt kan drabba de asylsökande med negativa attityder från de
andra kommuninvånarna. För att alla asylsökande ska garanteras någon
form av kvalitet oavsett vilken kommun de hamnar i bör Invandrarverket
också utforma en kontrollmetod för att se att dessa verkligen erhåller en
god omvårdnad. Det bör utarbetas snabba, effektiva och säkra metoder
för de avsedda statliga ersättningarna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår förslaget om ändring i folkbokföringslagen,

2. att riksdagen avslår förslaget om ändring i 2 kap. 4 a § UtlL.

Stockholm den 9 februari 2000

Kerstin-Maria Stalin (mp)