med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidragen m.m.

Motion 1998/99:Bo13 av Owe Hellberg och Sten Lundström (v)

Propositionens
huvudsakliga innehåll

År 1997 infördes nya regler för bostadsbidragen.
Bostadsbidragen skall betalas ut löpande och preliminärt
utifrån den årsinkomst som den sökande gjort en
uppskattning av. Detta skulle då ge ett bostadsbidrag som
relaterade till årsinkomsten. Har det utbetalats ett för högt
eller för lågt bostadsbidrag skall det därefter regleras i
efterhand. Senare visade det sig att många hushåll p.g.a.
återbetalningskravet hamnar i en svår ekonomisk situation.

I propositionen vill nu regeringen öppna för möjligheten att åter-
betalningen avskrivs. Det gäller då hushåll med låga inkomster. Det är
försäkringskassorna som skall göra en bedömning om hushållet eller
personen i fråga under "överskådlig tid" kan fullgöra sin återbetalnings-
skyldighet. Om förutsättningen inte finns så skall återbetalningen inte behöva
göras.

Vänsterpartiets förslag

Vänsterpartiet ställer sig positivt till regeringens förslag, men
anser att detta inte är tillräckligt eftersom regeringen inte tar
någon som helst hänsyn till varför återbetalningskraven
uppstått. Många bidragstagare känner sig orättvist
behandlade och upplever att bostadsbidraget ändrat karaktär
från att vara ett bidrag till att vara ett tillfälligt lån.

Vi vill därför komplettera detta med införandet av en eftergiftsparagraf av
godtroskaraktär. En sådan paragraf har funnits i tidigare lagstiftning. Vi vill
också höja det belopp som skall betalas ut eller betalas tillbaka från 100
kronor till 1 000 kronor vilket skulle halvera antalet transaktioner och
underlätta försäkringskassans arbete. Till sist vill vi även ha en översyn av
vilket inkomstunderlag som skall användas vid beräkning av återkrav. Vi vill
att dessa förändringar skall gälla från 1 januari 1997.

Vänsterpartiets
ställningstagande

Det förslag som regeringen nu lämnat ger i princip inte mer
än hushåll och personer utan egen inkomst, eller med mycket
liten inkomst, möjligheten till eftergift. Det blir i stort sett de
som ändå inte kan betala tillbaka bidragen som får detta
verifierat av försäkringskassorna. Eftergiften förbehålls med
andra ord hushåll och personer som lever vid
existensminimum. Enda mätbara resultatet kommer att bli en
ökad arbetsbelastning på kassorna. Vi föreslår därför
ytterligare åtgärder.

En godtrosregel

I tidigare lag (1986:31) fanns ett regelsystem för eftergifter
när personer utan egen förskyllan drabbades av ett återkrav. I
föreskriften till dåvarande 20 § togs fyra olika fall upp när ett
för högt bostadsbidrag betalats ut:

1. Aktivt vilseledande, (både uppsåtligt och vårdslöst)

2. Passivt vilseledande (underlåtenhet)

3. Bedömningsfel, från myndighetens sida eller

4. Fel eller förbiseende vid beslutets utskrift.

Det första fallet fick i princip alltid föranleda återkrav.
Detsamma gällde i det andra fallet, men hänsyn skulle tas till
godtrosperspektivet. Det tredje fallet fick aldrig föranleda
återkrav. Det fjärde fallet kunde ge rätt till återkrav om felet
var uppenbart i den meningen att bidragsmottagaren insett
eller borde ha insett felet vid genomläsning av beslutet.

Den aktuella situationen som nu uppstått skall då bedömas i enlighet med
punkt tre, d.v.s. här finns på fler nivåer ett bedömningsfel från myndig-
heternas sida.

I samma lag fanns i 19 § en plikt för bidragsmottagaren att upplysa om när
det inträffade omständigheter som hade betydelse för rätten till
bostadsbidrag. Med hänvisning till 12 § stadgades det bl.a. att om inkomst
eller antalet barn ändrades så skulle bidraget ändras eller upphöra från
månaden efter det att förändringen skett. Skedde förändringen första dagen i
månaden skulle ändringen göras från denna månad.

Detta innebar att man både vid omprövning och återkrav tog hänsyn till
när under året en förändring inträffade. Om en bidragsmottagare kunde
styrka att inkomsten förändrats från en viss månad, kunde återkravet endast
gälla månaderna därefter.

I den nya lagen finns möjlighet att införa en sådan regel. I 21 § (1996:441)
står följande: "Bidrag lämnas från och med den månaden efter den då rätten
till bidrag har uppkommit samt till och med den månad då rätten till bidrag
har ändrats eller upphört dock längst tolv månader. Om rätten till bidrag har
uppkommit eller upphört den första dagen i en månad, skall dock bidraget
lämnas eller upphöra från och med den månaden." I 28 § som avser
återbetalning vill Vänsterpartiet ha infört en hänvisning till 21 § och i den få
ett förtydligande så att det öppnar för möjligheten att ta hänsyn till när under
året en inkomstökning inträffar. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

Ändring av ut- och
inbetalade belopp

I dag finns en 100-kronorsgräns när det gäller in- och
utbetalningar. Vänsterpartiet vill höja denna gräns till 1 000
kronor. Ändringen ska innebära att alla betalar upp till 1 000
kronor och att godtrosparagrafen gällde utöver detta belopp.
Vidare ska staten betala ut belopp som överskrider 1 000
kronor. En sådan höjning av betalnings- och
återbetalningsbeloppet kommer att avsevärt minska
arbetsbelastningen hos försäkringskassorna. Vi har räknat
med att detta halverar antalet handläggningar när det gäller
utbetalningar och återkrav. Ytterligare en effekt är att det
sänker kostnaden i budgeten för bostadsbidragen. Vi föreslår
därför att riksdagen ger regeringen tillkänna att ändringar
görs i 22 § lagen om bostadsbidrag så att gränsen när
tilläggsutbetalning sker sätts till 1 000 kronor. Vidare att
hushåll med en skuld till staten för utbetalda bostadsbidrag,
om denna överstiger 1 000 kronor, alltid skall återbetala
minst denna summa. Denna förändring tillför statskassan ca
300 miljoner kronor.

Om inkomstunderlaget

Det har varit en del problem när det gäller att beräkna
inkomstunderlaget för att få del av vissa förmåner.
Vänsterpartiet vill att problem undanröjs på så sätt att när
familjen har låsta tillgångar skall dessa vid beräkningar av en
återbetalningsskyldighet inte ingå i inkomstunderlaget.

I flertalet fall gäller det barns inkomster av kapital. Från den 1 juli 1995
finns inga spärrar för föräldrar att använda sina barns kapitalinkomster eller
själva kapitalet. Men det finns en del undantag:

? Om det finns angivet att pengarna är spärrade till en viss ålder att
användas till utbildning eller något annat.
?
? Om vårdnadshavarna har misskött barnens pengar. Är beloppet högre än
8 basbelopp (290 000 kronor) skall en årsräkning lämnas till över-
förmyndaren. Det har då hänt att föräldrar har köpt bil eller någon annan
kapitalvara till sig själva. Finns det då pengar kvar spärras kontot.
Spärren kan, med en viss restriktivitet, dock lyftas för t.ex. att bidra till
barnets del av hyran.
?
? Försäkringspengar efter avliden förälder sätts in på särskilt konto. Dessa
släpps dock av överförmyndaren till den kvarstående föräldern efter
några veckor.
?
Socialstyrelsen har dock, med stöd av överförmyndarna, gått
in till regeringen med en skrivelse där man önskar en
utredning om barns kapital och kapitalinkomster vad gäller
bostadsbidrag, försörjningsstöd, socialbidrag m.m.
Vänsterpartiet vill snarast ha en ändring när det gäller att
låsta medel av rubricerat slag ska ingå i ett
beräkningsunderlag när det gäller bostadsbidraget. Detta bör
riksdagen ge regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring till
införandet av en godtrosparagraf i lag om bostadsbidrag enligt vad i
motionen anförts om förändringar i 21 och 28 §§ lagen om bostadsbidrag,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till att en 1 000-kronorsnivå
när det gäller åter- och inbetalning av bostadsbidrag införs enligt vad i
motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att föreslagna förändringar skall gälla från den 1 januari 1997.

Stockholm den 24 mars 1999

Owe Hellberg (v)

Sten Lundström (v)