med anledning av prop. 1998/99:137 Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.

Motion 1998/99:N23 av Inger Strömbom (kd)

Bakgrund
I propositionen föreslås vissa ändringar i ellagen (1997:857) som syftar till
att möjliggöra undantag från grundprincipen om timvis mätning för vissa
elanvändare.
För dessa elanvändare kommer istället schablonberäkning att tillämpas.
Förbrukningsgränsen för schablonberäkning föreslås bli 200A för kunder
med säkringsabonnemang och 135 kW för lågspänningskunder med effekt-
abonnemang. Vidare föreslås att regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer bemyndigas att utfärda de nya föreskrifter som
kommer att gälla vid schablonberäkning. Förändringarna skall träda i kraft
den 1 november 1999.
När schablonberäkning införs ökar konkurrensen i praktiken på elmark-
naden. Av detta skäl föreslår regeringen att systemet med leveranskoncession
avskaffas i samband med att det nya regelverket träder i kraft.
Byte av elleverantör skall enligt förslaget ske den första dagen i varje
månad och den nya elleverantören skall underrätta innehavaren av nätkon-
cession om bytet senast en månad innan leveransen skall påbörjas. För byte
den 1 november krävs att anmälan gjorts till nuvarande elleverantör senast
den 30 april 1999 och att anmälan till nätkoncessionsinnehavaren om vem
som skall vara ny elleverantör görs senast den 31 augusti 1999. För byte den
1 december 1999 krävs att elanvändaren senast den 31 augusti 1999 anmäler
detta till nuvarande elleverantör och att anmälan görs till nätkoncessions-
innehavaren om vem som skall vara ny elleverantör.
Nu gällande regler beträffande nätkoncessionsinnehavarens rätt att debitera
enskilda elanvändare kostnaden för utrustning för timvis mätning avskaffas.
Vidare i propositionen föreslår regeringen att ansvaret för att det finns en
balansansvarig i en elanvändares uttagspunkt flyttas över från elanvändaren
till elleverantören. Regler för leveransskyldigheten för samtliga elleveran-
törer införs.
Slutligen redovisas regeringens ställningstaganden till vissa övriga frågor
kopplade till leveranskoncessionssystemet.
2 Utgångspunkter
Riksdagen fattade i juni 1997 beslut om en ny energipolitik. Beslutet innebar
bland annat att en reaktor vid Barsebäcks kärnkraftverk skulle stängas före
den 1 juli 1998. Den andra reaktorn vid kärnkraftverket skulle stängas före
den 1 juli 2001 under förutsättning att bortfallet av elenergi kan kompenseras
genom tillförsel av ny elenergi eller minskad användning av el. I besluten
ingick också ett omfattande program för åtgärder som tar sikte på att stimule-
ra en effektivare energianvändning och användning av förnybara energislag.
Kristdemokraterna anser att den grundläggande förutsättningen för energi-
politiken skall vara att skapa förutsättningar för en effektiv energianvändning
och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan
på hälsa, miljö och klimat. Det är viktigt att energipolitiken skapar goda
förutsättningar för effektiva energimarknader och främjar omställningen av
energisystemet. En väl fungerande energimarknad och en fungerande
elmarknad främjar både den internationella konkurrenskraften hos svenskt
näringsliv samt en effektivare energiförsörjning. Det är också viktigt att
Sveriges elmarknad anpassas till vad som nu gäller i och med medlemskapet
i EU. EU har genom el- och gasmarknadsdirektiven skapat förutsättningar
för en gemensam energimarknad. Under de närmaste tio åren ska EU-län-
dernas el- och gasmarknader öppnas för konkurrens, vilket ger en effektivare
handel med el och fossilgas.
3 Schablonbaserad beräkning m.m.
Kristdemokraterna har arbetat för att de fördelar som den fria elmarknaden
innebär också skall komma hushållen till del. Genom det hittillsvarande
mätarkravet som kopplats till byte av leverantör har tröskelkostnaden för
hushållen varit sådana att det för hushållen inte gått att räkna hem investe-
ringen i mätare trots att takkostnaden för mätaren varit 2 500 kr. Vidare har
den långa uppsägningstiden medverkat till att rörligheten bland konsumen-
terna varit låg. Kort sagt har avregleringen av elmarknaden nästan enbart
varit till fördel för företag och andra storkonsumenter. Genom näringsut-
skottets initiativ har en motvillig regering tvingats att lägga förslag om av-
skaffande av mätarkravet, kortare uppsägningstid och kostnadsfria byten av
leverantör. Detta kommer att medföra dramatiskt sänkta elpriser också för
normalkonsumenten. Redan omedelbart efter utskottets beslut började också
prisnivåerna sjunka och producenterna, och för den delen andra aktörer, att
tävla med varandra om kunderna som inom kort fritt kan välja leverantör.
Vi kristdemokrater hälsar nu med tillfredsställelse regeringens förslag om
att konsumenten gratis kan byta elleverantör samt att uppsägningstiden
begränsas till en månad. Vi anser vidare att områdesmodellen är lämpligast
för utformningen av den schablonmässiga beräkningen och fördelningen
mellan elleverantörerna för att uppskatta elanvändarnas elförbrukning. I
inledningsskedet är förbrukningsgränsen för schablonberäkning för kunder
med säkringsabonnemang på 200A och för lågspänningskunder med
effektabonnemang på 135 kW en väl avvägd gräns.
En klar nackdel med modellen är dock att en för högt fastställd gräns för
schablonavräkning kan resultera i en orättvis kostnadsfördelning mellan
kundkategorierna. En för hög gräns för schablonberäkning kan innebära att
småförbrukare får betala för mycket för den mängd el de använder om de bor
i ett nätområde där det finns många storförbrukare. Det nya beräknings-
systemet kräver att dessa effekter tidigt utvärderas och beredskap finns för en
justering mot lägre säkringsnivåer så att träffsäkerheten för den enskilde
konsumenten blir bättre.
4 Vissa frågor kring timmätning
Regeringen föreslår att de elanvändare som vill ha mer avancerad mätning
skall debiteras merkostnaden för detta. De som nu har ingått ett avtal skall
dock inte påföras kostnaden medan avtalet löper. För att tvister angående
kostnaden för timmätare inte skall uppstå när nuvarande avtal löper ut anser
vi det rimligt att de som vill behålla timtidmätningen anmäler detta till nät-
ägaren.
5 Konsekvenser när leveranskoncessionssystemet
upphör
När schablonberäkning införs öppnas hela elmarknaden för konkurrens. Det
kommer att medföra lägre priser för hushållskunderna och en ökad samhälls-
ekonomisk effektivitet.
Förutsättningarna för de företag som idag är leveranskoncessionärer för-
ändras dramatiskt. Schablonberäkning kan förväntas medföra ökad kon-
kurrens, prispress och minskade marginaler i elbranschen. Större försälj-
ningsvolym kommer att utgöra grunden för den långsiktiga överlevnaden.
För vissa leveranskoncessionärer kan särskilda problem uppstå till följd av
att man har tecknat långsiktiga avtal för anskaffning av den kraft man
planerat att leverera till sina leveranskoncessionskunder. Avtalen kan
innehålla fasta såväl volym- som prisvillkor.
Många små elbolag, ofta kommunalägda, har sådana långa avtal med sina
kunder vilket gör att dessa bolag riskerar att slås ut. Vi kristdemokrater ser
det inte som en självklarhet att kommuner skall äga kraftbolag. Vi kon-
staterar nu att det finns en risk att vissa bolag kommer att kosta kommun-
innevånarna en hel del pengar, pengar som borde användas till kommunal
kärnverksamhet.
6 Vissa övriga konkurrensfrågor
El, fjärrvärme och fossilgas skall konkurrera på lika villkor när det gäller
uppvärmning. Idag finns hinder för nätinnehavaren att övergå från fjärrvärme
eller gas till el. Några regler om skydd mot konkurrens från el inom områden
där fjärrvärme eller fossilgas distribueras eller avses att distribueras skall
enligt regeringen inte förekomma i fortsättningen.
Konkurrensverket har uppmärksammat att en kraftproducent som både
producerar fjärrvärme och el har erbjudit rabatter på fjärrvärme när kon-
sumenten också köpt in hela sitt behov av el från företaget. Energiföretag
som säljer både fjärrvärme och el kan således, genom att använda
rabattvillkor, få en betydande fördel i förhållande till ett konkurrerande före-
tag som bara säljer el. En viktig förutsättning för effektiv resursanvändning
på elmarknaden är att det så långt som möjligt råder konkurrensneutrala
villkor för berörda parter. Idag finns det ingen myndighet som sköter
prisövervakningen av fjärrvärme vilket gör att det idag inte går att urskilja
om kostnader från den konkurrensutsatta elen vältras över på fjärr-
värmekunderna i de bolag som producerar båda energislagen. Vår uppfatt-
ning är att en befintlig myndighet behöver utses med ansvar för prisöver-
vakning, både för fasta installationer samt för själva energikostnaden.
Ordentliga beräkningar av kostnadsfördelningen bör redovisas då elektricitet
och fjärrvärme produceras i samma anläggningar för att undvika risken att
kostnader övervältras mellan energislagen.
Hushållen har redan kunnat se att ett flertal elbolag sänkt eller meddelat att
de kommer att sänka sina elpriser. I vissa fall har priset sjunkit med 30
procent eller mer. Men hushållens totala kostnad kommer dock inte att
sjunka i motsvarande grad eftersom elkostnaden bara är cirka en tredjedel av
den totala elräkningen. Förutom skatt betalar man en fast nätavgift, en avgift
som varierar högst väsentligt mellan olika nätområden.
NUTEK har tidigare visat att det finns en rationaliseringspotential i
nätverksamheten som skulle kunna medge en betydande tariffsänkning för
glesbygdskunder utan motsvarande höjning av tätortstarifferna.
Enligt Konkurrensverket har energiföretagen idag stora möjligheter att
kompensera sänkta elpriser med ökade nätavgifter. För att undvika att
vinsterna på nätavgifter används till att subventionera försäljningen av el
skall elförsäljningen och distributionen ligga i separata bolag. Det har visat
sig att detta i princip är en papperskonstruktion eftersom det är vanligt att
personalen är anställd för att syssla med båda verksamheterna. Vi krist-
demokrater kräver att reglerna skärps och tillsynen förbättras så att man kan
komma till rätta med detta för att renodla konkurrensen och sänka
totalkostnaderna för hushållen.
7 Skydd för de små elproducenterna
Det är svårt att förstå grunderna för regeringens ställningstagande i denna del
av propositionen. När systemet med leveranskoncession avskaffas upphör
också det nuvarande skyddet för den småskaliga elproduktionen. Mottag-
ningsplikten för el från små producenter görs om till ett frivilligt åtagande
t.o.m. utgången av år 2000. Regeringen menar att genom anbudsprocessen
erhålls en marknadsmässig värdering av den småskaliga elproduktionen där
såväl systematiska aspekter som möjligheter till marknadsprofilering vägs in
i priset. Härigenom erhålls ett tillförlitligt underlag som sedan kan ligga till
grund för en bedömning av behovet av ytterligare skyddsåtgärder för olika
kategorier av mindre produktionsanläggningar. Vid användandet av detta
förfaringssätt menar regeringen att stödbehovet för de små producenterna
kan begränsas i väsentlig omfattning. Med resultatet av upphandlingen som
underlag avser regeringen att redan i höstens budgetproposition redovisa sin
bedömning av det framtida behovet av skyddsåtgärder för de små producen-
terna.
Vi kristdemokrater ställer oss frågande till hur regeringen redan nu anser
sig kunna göra en noggrann bedömning av detta eftersom systemet avses
träda i kraft den 1 november, alltså efter att budgetpropositionen presenterats
och erfarenheter av det nya systemet saknas. Det är nödvändigt med fasta
spelregler på elmarknaden, särskilt angeläget är detta för de små elprodu-
centerna. Vi kristdemokrater anser att man med fasta spelregler främjar
utvecklingen av förnybar energi och därmed gynnar framförallt de små
elproducenterna.
Vi förstår inte heller det logiska i att samtidigt som Sverige har som mål
att avveckla kärnkraften vill regeringen försvåra för den förnybara små-
skaliga energiproduktionen.
Vi kristdemokrater anser att om regeringens förslag genomförs kommer
framtiden för de små producenterna att bli mörk och detta kommer på många
sätt att bli till skada för den framtida svenska energiproduktionen och för
miljön.
Det finns många motiv till varför vi bör uppmuntra och stödja småskalig
produktion av förnybar energi, bland annat EU:s mål om en fördubbling av
andelen förnybar energi inom EU fram till år 2010, samt de åtaganden som
fastställdes vid klimatkonferensen i Kyoto. Vi måste höja den industriella
kompetensnivån i Sverige inför det förväntade ökade internationella behovet
av utrustningar för förnybar energiproduktion. För närvarande går utveck-
lingen bakåt inom vattenkraftsektorn. Om denna trend fortsätter kommer
Sverige att vara åskådare när världsmarknaden för småskalig vattenkraft
lyfter och vi kommer kanske till och med att få svårt att modernisera vårt
eget bestånd av vattenkraftverk, där många anläggningar idag har hög ålder.
Idag har vi cirka 1 200 små vattenkraftverk och cirka 400 vindkraftverk,
till detta kommer vissa kraftvärmeverk. Den småskaliga produktionen utgör
omkring 1,5 procent av landets totala elproduktion eller knappt 2 TWh. Av
detta svarar vattenkraften för cirka 1,5 TWh och vindkraften för cirka 0,4
TWh. Det är naturligt att de småskaliga elproducenterna inte kan agera lika
kraftfullt på elmarknaden som de stora producenterna. Detta gör det viktigt
att skapa goda förutsättningar för den småskaliga och miljövänliga
produktionen. Regeringen bedömer att för att skapa stabila villkor för de små
producenterna krävs någon form av enhetliga inköpsvillkor samt en bibe-
hållen rimlig prisnivå åtminstone t.o.m. år 2000.
Vi kristdemokrater ser en fara i vad som kommer att hända med de små
elproducenterna efter år 2000. Om en stängning av Barsebäck går igenom
innebär detta ett stort bortfall av Sveriges elproduktion, därför är det extra
viktigt att verka för att de små kraftverken fortsätter sin drift samt att det
etableras nya. Många bäckar små blir till en stor å. Vi har inte råd att förlora
de små kraftverken och därför måste de små elproducenternas situation ses
över. Scenariot kommer troligtvis att bli att de små producenterna får stå
tillbaka för de stora bolagen.
I LEKO-utredningens analys av vad som kommer att hända om ersätt-
ningen till de små producenterna sjunker markant framgår att inom en
relativt kort tidsperiod efter sänkningen kommer många små kraftverk att
tvingas stänga. Situationen kommer att bli särskilt allvarlig för de
producenter som nyligen investerat och fortfarande bär på stora kapitalkost-
nader samt för dem som har äldre verk och som står inför valet mellan för-
nyelse eller nedläggning. Problemet är något mindre för vindkraft-
producenter än för vattenkraftproducenter då de förstnämnda har relativt nya
verk byggda med investeringsbidrag samt ett statligt produktionsstöd, miljö-
bonus. För småskalig vattenkraft är läget ett annat. De saknar miljöbonus.
Flertalet har tillkommit utan investeringsbidrag och många står inför en
omfattande förnyelse på grund av sin höga ålder och ett fortsatt stöd är
nödvändigt. Inga nya projekt startas idag upp inom den småskaliga vatten-
kraften mycket på grund av att investeringsbidraget är fryst. Det är viktigt att
framhålla att det krävs ekonomiska incitament för att garantera en fortsatt
drift i de äldre kraftverken.
Enligt undersökningar av både SIFO och SERO anser många leverans-
koncessionärer att de idag inte kan uppehålla erforderlig kompetens att verka
som aktör på elmarknaden och går därför samman med andra inköps- och
försäljningsbolag eller låter sig köpas av någon annan. För små fristående
producenter är det ännu svårare att hävda sig på en allt tuffare elmarknad.
Om regeringens önskade utveckling av förnybar elproduktion infrias och
man vill förhindra att små vattenkraftverk läggs ned är det angeläget att stöd
utgår till alla ägare av små produktionsanläggningar oberoende av ägar-
kategori.
Vi kristdemokrater anser att regeringen tar för lätt på problematiken för de
små producenterna. I likhet med remissinstanserna anser vi att det krävs en
ordentlig utredning om de små producenternas situation och att underlaget
för det förslag som ligger i denna del av propositionen är alldeles för svagt.
Vi förutsätter att de små elproducenternas situation kommer att ges särskild
uppmärksamhet när effekterna av de nya reglerna börjar kunna utvärderas.
Regeringens förslag om att mottagningsplikten skall etableras på enbart
marknadsmässiga grunder kan vid ett första påseende förefalla rimligt. Men
effekten torde bli den att marknadspriserna hamnar långt under de nivåer
som motsvarar produktionskostnaderna för de små och nya producenterna till
följd av stora kapitalkostnader. Detta kommer att effektivt bromsa
utvecklingen av nya alternativ och ny teknik. Det finns skäl att anta att
priserna på elmarknaden kommer att stiga under de kommande åren till följd
av miljömässiga krav och en internationell anpassning. Att i det läget slå ut
småskalig och i vissa fall ny teknik synes oklokt.
För att undanröja den mest påträngande osäkerheten som kommer att råda
för småskalig elproduktion, och som effektivt kommer att förhindra
utvecklandet av ny teknik och alla nyinvesteringar, måste under ett
övergångsskede ett bättre skydd än det föreslagna gälla. En garanterad
ersättningsnivån till de små producenterna bör därför ligga på 26 öre/kWh.
Mottagningsplikten bör överföras från leverenskoncessionärerna till Svenska
Kraftnät. Finansiering kan ske genom en höjning av stamnätsavgiften.
8 Avsaknad av miljöaspekten i propositionen
Propositionen tar inte hänsyn till miljöaspekten. De ökade koldioxidutsläpp-
en med påföljande växthuseffekt är det enskilt största hotet mot vår livsmiljö.
Energipolitiken bör inriktas på att åstadkomma breda politiska uppgörelser
och långsiktigt stabila spelregler för aktörerna på elmarknaden. Utgångs-
punkten skall vara att genom eleffektivisering samt utveckling och infasning
av förnybar elproduktion fasa ut kärnkraften och så småningom energisystem
som bygger på fossila bränslen. Målet är ett omställningsarbete som syftar
till att bygga ett ekologiskt uthålligt energisystem utan drastiska prisföränd-
ringar, risk för elbrist och därmed ytterligare påfrestningar på välfärd och
sysselsättning. Industri och hushåll skall garanteras säkra elleveranser till
fortsatt konkurrenskraftiga och rimliga priser. Vår uppfattning är fortfarande
att den första kärnkraftsreaktorn skall fasas ut först när motsvarande mängd
el kan tillföras och/eller sparas bort. Att nu stänga Barsebäck 1 innebär att
svensk elförsörjning, miljö, ekonomi och industriklimat försämras. Åtgärden
saknar dessutom stöd hos det svenska folket. Den el som skall ersätta bort-
fallet kommer till största delen att importeras från koleldade kraftverk i
Danmark, men det kan lika gärna bli att vi importerar brunkolsproducerad el
från Polen genom den nya kabeln eller el från Ignalina.
EU satsar på en stor kampanj för miljövänlig energi från vindkraft,
solfångare och vattenkraft. I Sverige lägger regeringen fram förslag som
riskerar att försvåra möjligheterna till utbyggnad av den miljövänliga elen,
och indirekt stoppar man all expansion inom bland annat vindkraften. Exakt
vilken situation som kommer att utvecklas efter den 1 november återstår att
se men om inte hänsyn tas till de ändrade förutsättningarna för de små
producenterna kommer Sverige att få en mycket begränsad produktion av
miljövänlig el. Konsekvensen kan bli att vi tvingas att i större utsträckning än
idag importera el som producerats med utsläpp av höga halter av koldioxid
eller som producerats i mindre säkra kärnkraftverk. Vi kristdemokrater är för
en effektiv gränsöverskridande handel med el, men det svenska agerandet får
inte leda till att vi lägger ner miljövänliga energianläggningar för att
istället
göra oss beroende av import av oren el. För att detta inte skall hända har vi
kristdemokrater länge arbetat för att införa ett investeringsbidrag till vind-
kraft och småskalig vattenkraft. Omställningsprogrammets vattenkrafts-
bidrag har omgetts av oklara regler vilka nu tycks vara klarlagda och medlen
förhoppningsvis tas i anspråk för ny investeringar för elproduktion. Vidare
bör värmepumptekniken utvecklas så att mer av spillvärme kan tas till vara.
Industriellt mottryck kommer att bli än mer betydelsefullt för energibalansen
när utfasningen av kärnkraft påbörjas. Skattelagstiftningen måste utformas så
att det blir fördelaktigare att öka produktionen av el på detta sätt. Det kan
vara möjligt att via bonussystem eller andra skatteåtgärder stimulera denna
utveckling ytterligare.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en löpande utvärdering av effekterna
av det nya schablonavräkningssystemet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beredskap för att om behov finns snabbt justera
mot lägre säkringsnivåer för bättre överensstämmelse mellan förbruk-
ning och kostnad för den enskilde konsumenten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utse en myndighet för tillsyn och prisöver-
vakning beträffande fjärrvärme,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att få till stånd en rationalisering och
sänkning av kostnaderna för nätverksamheten samt en nätavgiftsut-
jämning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skärpta regler och förbättrad tillsyn för att för-
hindra att vinster från nätverksamhet används för att subventionera el-
försäljningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning av de små elproducenternas situa-
tion och förutsättningar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om mottagningsplikt och ersättning till små elprodu-
center.

Stockholm den 10 augusti 1999

Inger Strömbom (kd)

Göran Hägglund (kd)
Harald Bergström (kd)
Mikael Oscarsson (kd)
Stefan Attefall (kd)
Maria Larsson (kd)
Magnus Jacobsson (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Mats Odell (kd)
Kenneth Lantz (kd)
Per Landgren (kd)
Desirée Pethrus-Engström (kd)
Holger Gustafsson (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)