med anledning av prop. 1997/98:81 Föräldraledighetsdirektivets genomförande i Sverige

Motion 1997/98:A61 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd)

Rådets direktiv 96/34 av den 3 juni 1996 om ramavtalet om föräldraledighet, undertecknat av UNICE, CEEP och EFS innehåller regler om rätt till föräldraledighet och rätt till ledighet av trängande familjeskäl.

1 Föräldraledighet

Vad avser föräldraledighet gör regeringen bedömningen att Sverige uppfyller direktivets regler om föräldraledighet i föräldraledighetslagen. För närvarande har föräldrar rätt till ledighet för vård av barn till dess barnet är 18 månader.

Kristdemokraterna menar dock att Sverige borde lagfästa om rätt till föräldraledighet i tre år. Under de allra första levnadsåren är barnets behov av trygghet och närhet störst. Då sker identifikationen med omvärlden, då grundläggs i bästa fall tilliten till och respekten för andra människor. Då grundläggs den etik och moral som kommer att prägla individen. För att den processen ska fungera bra behöver barnet i första hand omges av ett fåtal personer. Föräldrarna och familjen är då den viktigaste, mest självklara och naturliga ”lilla gemenskapen” för barnet.

Det är oerhört angeläget att de föräldrar som så önskar har rätt att vara hemma under de allra första åren. Vidare är det också viktigt att barnen får en väl fungerande vardagskontakt med båda föräldrarna. Det är därför eftersträvansvärt att föräldrarna utnyttjar möjligheten att dela på föräldraledigheten, så att också pappan tidigt får chans till en nära relation med sitt barn. Detta är bra för barnen, för föräldrarna och för jämställdheten i föräldrarnas relation.

2 Rätt till ledighet för anhörig

I propositionen föreslås bland annat att rätt till ledighet av trängande familjeskäl lagfästs. Lagen föreskriver att en arbetstagare har rätt till ledighet av trängande familjeskäl som har samband med sjukdom eller olycksfall.

Kristdemokraterna har tidigare motionerat i frågan om rätt till ledighet för vård av anhörig och anser att detta är ett välkommet förslag. En anhörigs roll i en svår situation kan aldrig överskattas. Det skapar trygghet och närhet. När svåra situationer, som sjukdom eller olycksfall i familjer, uppstår blir allt annat mindre viktigt. För den som drabbas är då möjlighet till vård och omsorg och en nära kontakt med anhöriga en huvudfråga. Även för den anhörige är det av stor vikt att få vara delaktig. Men för att kunna vara närvarande och utgöra den enorma trygghetsfaktor som närstående är, så krävs rätt till ledighet. Det är därför ett viktigt förslag som regeringen lagt.

Under senare år har det blivit möjligt för alltfler svårt sjuka som så önskar att vårdas i hemmiljö. Det är mycket positivt. Strukturförändringar har också skett i sjukvården, vilket bland annat inneburit att antalet vårdplatser reducerats kraftigt. Det betyder att allt större vårdinsatser måste utföras i hemmet av vårdpersonal. Anhöriga har en stor vilja att hjälpa till i vården. Den insats som utförs av anhöriga är i verkligheten en förutsättning för att den sjuke ska kunna vara hemma. Därför bör också viss ersättning utgå.

Rätten till tjänstledighet innebär också att samhället ger erkännandet att rollen som anhörig är viktig. Avslutningsvis vill vi anföra att det ska vara möjligt med ledighet på deltid om den enskilde så önskar. Många upplever att det är viktigt att både hålla kontakt med arbetsplatsen och delta aktivt i en närståendes svåra situation. Då måste det finnas möjlighet även för en sådan lösning.

3 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt till tjänstledighet för vård av anhörig.

Stockholm den 20 mars 1998
Chatrine Pålsson (kd)
Dan Ericsson (kd)	Åke Carnerö (kd)
Inger Davidson (kd)	Holger Gustafsson (kd)
Ingrid Näslund (kd)	Fanny Rizell (kd)
Tuve Skånberg (kd)	Rolf Åbjörnsson (kd)