med anledning av prop. 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling

Motion 1997/98:T37 av Erling Bager (fp)

1 Bättre lagstiftning mot trafikbuller

Buller är det miljöproblem som på det mest direkta sättet berör de flesta människor. Tyvärr är det emellertid svårt att i ett kort tidsperspektiv lösa detta problem för alla eller merparten av de utsatta. Bullerarbetet kräver därför en hög grad av långsiktighet och ständigt hög beredskap där varje tillfälle till åtgärder tas tillvara. Åtgärder mot buller är ofta billiga förutsatt att man sätter in åtgärderna i tid. Reparation av dålig bullermiljö i efterhand kan däremot ofta vara dyrt; ibland kanske 100 gånger dyrare än om åtgärderna vidtagits från början. Därför krävs en mycket långsiktig och konsekvent kamp mot buller för att tillvarata varje tillfälle till ekonomiska lösningar. Härav följer också att insatserna mot buller måste drivas med konstant hög prioritet så att bullerfrågan beaktas vid varje förnyelse eller utbyggnad av den byggda miljön med sin infrastruktur, arbetsplatser, etc liksom vid bevakningen av emissionsgränser för olika typer av maskiner och fordon.

Handlingsplan mot buller, SOU 1993:65, som den borgerliga regeringen lät genomföra och som lades till grund för en proposition med samma namn, 1993/94:215, präglades av denna långsiktighet. Långsiktigheten kräver kraftfull samordning och uppföljning. I propositionen lades det samordnande ansvaret på Naturvårdsverket.

Jag har flera gånger i motioner och frågor till ansvarigt statsråd kritiserat regeringen för otillräcklig kraft i bullerarbetet och fäst uppmärksamheten på Naturvårdsverkets klara ointresse för bullerfrågorna. Motionerna har inte lett till nämnvärt ökad takt i arbetet med bullret. Så sent som i mars i år har Hans Roland Lindgren, ansvarig tjänsteman på Naturvårdsverket, intervjuad av Svenska Dagbladet, konstaterat ”att man ligger lågt”. Han konstaterar också att det inte är fler än fyra fem som ”kan” buller men att alla dessa finns på annan avdelning än den som ansvarar för bullerfrågor. Min kritik har uppenbarligen ännu inte lett till rimliga åtgärder inom Naturvårdsverket. Jag finner heller inte att regeringen håller ett tillräckligt tempo i bullerarbetet eller sätter målen tillräckligt ambitiöst. I prop 1997/98:56 har ambitionsnivån sänkts relativt tidigare propositioner och regeringsuttalanden i riksdagen. Regeringen måste öka takten i bullerarbetet.

Ett långsiktigt mål som ofta anges för buller är en ekvivalent utomhusnivå om 55 dBA från marktrafik och s k flygbullernivå, FBN, för flygtrafik. Samtidigt som man tyvärr måste konstatera att det är en mycket långsiktig uppgift att överallt uppfylla denna målsättning skall man samtidigt ha klart för sig att 55 dB inte är en god miljö; det är långt ifrån tyst. I utredningen SOU 1993:65 definierades den goda miljön som en ekvivalentnivå om högst 40–45 dBA i urban bostadsbebyggelse. Vid riksdagens behandling av handlingsplanen instämde den dåvarande regeringens talesman i denna bedömning. ”I propositionens bakgrundsavsnitt, avsnitt 3.2, återges dock utredningens bedömning att en god yttre miljö i tätort innebär en medelljudnivå understigande 40–45 dBA. Därför kan man förutsätta att det är detta som avses med god ljudmiljö.”

Självklart är denna lägre nivå än svårare att nå ner till generellt, men dessbättre kan den ofta innehållas i bebyggelse som inte direkt vetter mot trafikleder. Detta bör komma till uttryck på ett tydligt sätt i det långsiktiga arbetet och då naturligtvis särskilt i en proposition som handlar om politik för en hållbar utveckling. Alldeles särskilt i de fall när man inte kan innehålla 55 dBA vid fasad mot trafikled av teknisk/ekonomiska skäl är det viktigt att tillse att de boende därför också får tillgång till en tyst sida med god ljudmiljö, dvs en ekvivalentnivå understigande 40–45 dBA. Den ger de boende en god ljudmiljö inom räckhåll i den egna bostaden. Det går bra att ha öppet fönster mot den tysta sidan utan att bullret blir särskilt besvärande; det går däremot inte vid ett utomhusbuller om 55dB. I propositionen 1993/94:215 Handlingsplan mot buller togs principen om den tysta sidan upp och den har tilldragit sig stort intresse både nationellt i Sverige och internationellt.

Det blir vidare alltmer ont om områden som är tysta och där människor således kan uppleva tystnad utomhus. En viktig aspekt av det långsiktiga bullerbekämpningsarbetet är därför att slå vakt om kvarvarande tysta områden; icke minst sådana som kan finnas i tätorternas närhet.

Vad gäller flygbuller gavs som resultat av handlingsplanen ett regeringsuppdrag till Naturvårdsverket, m fl att mer detaljerat granska flygbullergränserna och möjligheter att på olika lång sikt nå alltmer ambitiösa mål. Uppdraget redovisades i en slutrapport daterad 1995-06-30. I rapporten anges dels ett mål på kort sikt, dels ett 10 dB mer ambitiöst mål på något längre sikt. Åtskillnad görs ej mellan civilt och militärt flyg.

I regeringens infrastrukturproposition 1996/97:53 sätts som mål vad avser flygbuller de nivåer som angivits i nämnda rapport 1995-06-30. Den andra etappen med de lägre bullernivåerna vill man där försöka nå inom planperioden, dvs före 2007, men nu enbart vad avser civilflyget. Jag finner det anmärkningsvärt att denna ambitiösare målsättning inte längre återfinns i regeringens proposition om transportpolitik för en hållbar utveckling.

2 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öka takten i arbetet mot buller,

2. att riksdagen hos regeringen begär att Naturvårdsverket får ett tydligt, klart, långsiktigt, uppdrag att driva bullerfrågorna samlat på ett bättre sätt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att man vad avser buller från markbunden trafik, skall eftersträva att även ge boende tillgång till en god ljudmiljö, särskilt i bostadsbebyggelse vid trafikled där 55 dB-målet ej kan innehållas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ökad vikt läggs vid att bevara hittills tysta områden och miljöer,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bibehålla det i proposition 1996/97:53 satta målet med en andra etapp inom planperioden och att denna beträffande flygbuller även skall gälla det militära flyget.

Stockholm den 23 mars 1998

Erling Bager (fp)