med anledning av prop. 1997/98:47 Ändring i minerallagen (1991:45)

Motion 1997/98:N9 av Margareta Andersson (c)

Propositionen om ändring i minerallagen föreslår flera förändringar av mest administrativ karaktär som är till nytta för den som vill undersöka malmförekomst eller till skydd för tredje man vid gruvbrytning. Dessa förslag har jag inget emot och tillstyrker.

Förslaget att avskaffa Bergsstatens distriktsindelning anser jag dock inte vara av värde för den som vill ha service av myndigheten. Att huvudkontoret skall ligga i Luleå är helt naturligt med hänsyn till att en stor del av gruvdriften förekommer i Norrland. Att däremot en nedläggning av distriktskontoret i Falun om än på sikt skulle innebära bättre service kan inte vara försvarbart. Man säger att det skulle innebära besparingar och förbättringar men redovisar inte vilka de i så fall skulle vara. För dem som undersöker malmförekomster och vill börja gruvdrift i södra Sverige är det mer än dubbelt så långt till Luleå som till Falun. En hel del verksamhet förekommer dessutom fortfarande i Bergslagen och tillsynen av denna måste försvåras av att man lägger ner distriktskontoret i Falun.

Även i Götaland förekommer en hel del undersökningar av malmförekomster i både Småland, Dalsland och andra delar. För dessa skulle en nedläggning inte underlätta arbetet. Av regionalpolitiska skäl sett över hela landet och med mer än myndighetens intresse för ögonen måste en nedläggning av Falukontoret leda till sämre service och ökade kostnader för dem som ska använda Bergsstatens service.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen avslår förslaget att på sikt avskaffa Bergsstatens distriktsindelning och lägga ned distriktskontoret i Falun.

Stockholm den 23 januari 1998

Margareta Andersson (c)