med anledning av prop. 1996/97:155 Enhetlig registerlagstiftning på socialförsäkringsområdet, m.m.

Motion 1996/97:Sf41 av Ragnhild Pohanka (mp)

Inledning

Miljöpartiet gör liksom regeringen bedömningen att den
nuvarande uppdelningen av registerlagstiftningen inom
socialförsäkringen bör slås samman till en ny, enhetlig
registerlagstiftning. Detta är nödvändigt inte minst för att
socialförsäkringsadministrationen skall kunna utveckla ett
väl fungerande ADB-stöd och bedriva verksamheten på ett
effektivt och flexibelt sätt. Med en registerstruktur som
möjliggör logiskt samband mellan olika registrerade
uppgifter och lokalt upprättade register ges bättre
förutsättningar för att t ex kartlägga förekomsten av
arbetsskador och förebygga dessa. Miljöpartiets förslag till
lokal samverkan inom socialförsäkringen (se motion
1996/97:
Sf40) kommer att kräva en flexiblare ADB-hantering än vad
som idag är möjligt.

Vi kan emellertid inte ställa oss bakom propositionen, eftersom vi anser att
den brister i analysen av vilka persondata- och integritetsskyddsfrågor som
kommer att aktualiseras med den föreslagna ADB-utvecklingen. Eftersom
det pågår ett arbete med hur den framtida datalagstiftningen skall behandla
dessa aspekter, anser vi att riksdagen bör avvakta med beslut tills dess att ett
mer tillfredsställande underlag finns att tillgå.

Antagande om fusk stärker
kontrollmakt

Regeringen ser ett utvecklat ADB-stöd som en förutsättning
för att komma till rätta med fusket inom socialförsäkringen.
Man vill i lag precisera en myndighets rätt att få tillgång till
de uppgifter som behövs för att avgöra om en individ har rätt
till ett visst bidrag. Det kan t ex röra vilka övriga bidrag en
sökande uppbär och vilka uppgifter som personen där angett.
Miljöpartiet anser att regeringens ambition att minimera
felaktigt utbetalda ersättningar överbetonar fuskets förekomst
och att det är systembristerna som i första hand bör åtgärdas
(se motion 1996/97:Sf29). Vi anser inte att fuskets
omfattning är tillräckligt säkerställt för att kunna tas som
intäkt för införande av de kontrollsystem regeringen förordar.
Konsekvenserna för medborgarnas rätt till sekretess och
integritetsskydd kan bli förödande.

Elektroniska akter

RFV och försäkringskassorna föreslås få möjlighet att
använda sig av elektroniska akter. En elektronisk akt skall få
innehålla handlingar som kommit in eller framställts i ett
ärende, även om handlingen innehåller sådana känsliga
uppgifter som enligt lagens huvudregel inte får registreras.
Särskilda skyddsregler föreslås därför gälla för de
elektroniska akterna.

Vi vill starkt ifrågasätta om inrättande av elektroniska akter överhuvud
taget är förenligt med högt ställda krav på sekretess och integritet. Enligt
propositionen kan vissa handlingar som registrerats i akten undantas från
skyldigheten att lämna registerutdrag. Endast handlingens ärendebeteckning
anges. Det är således inte möjligt att söka fram uppgifter om en registrerad
som finns i andra akter än dem som avser personen själv. Om
försäkringskassan i t ex ett förskottsbidragsärende upprättat en handling om
fadern till ett barn och placerar denna handling i akten som rör modern till
barnet, har fadern ingen rätt att ta del av uppgifter som rör honom själv. Vi
anser att detta är oförenligt med det grundlagfästa kravet på skydd för den
enskildes personliga integritet vid dataregistrering av personuppgifter.

Orimlig EU-anpassning

Propositionen innebär enligt vår mening en forcering av
reformarbetet med registerlagstiftningen inom
socialförsäkringen. Regeringen hänvisar till EG-direktivet
95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på
behandling av personuppgifter och om det fria flödet av
sådana uppgifter. Medlemsstaterna skall enligt direktivet
sätta i kraft de lagar och andra författningar som är
nödvändiga för att följa direktivet senast tre år efter att det
antogs, dvs senast den 24 oktober 1998. Propositionen utgör
en anpassning av svensk lag till detta direktiv.

EG-direktivet medger att medlemsstaterna kan göra undantag från förbudet
mot att behandla känsliga personuppgifter, om det sker av hänsyn till ett
viktigt s.k allmänintresse. Detta direktiv har också behandlats i Datakom-
mitténs arbete med att utreda en ny persondatalag. Miljöpartiets representant
i Datakommittén ifrågasatte i sin reservation till SOU 1997:39 "huruvida den
lagtekniska konstruktionen överensstämmer med regeringsformen" och
hävdade "att bedömningen av vad som är ett viktigt allmänintresse
tillkommer riksdagen" (SOU 1997:139, s 674).

Miljöpartiets representant anförde vidare beträffande "den osäkerhet som
föreligger avseende offentlighetsprincipens förenlighet med EG:s data-
direktiv. Då vi inte med säkerhet kan bedöma EG-direktivets inverkan på den
svenska offentlighetsprincipen är det av stor vikt att kommande justeringar i
persondatalagen sker genom en sedvanlig lagstiftningsprocess. Riksdagen
bör därför inte ge regeringen ytterligare kompetens att efterhand detaljreglera
bestämmelser som kan komma att påverka offentlighetsprincipen" (SOU
1997:139, s 674).

Miljöpartiet anser att dessa aspekter på hur EG-direktivet relaterar till
regeringsform och offentlighetsprincip inte belysts tillräckligt i förslaget
till
ny, EU-anpassad socialförsäkringsregisterlag.

Kvalitetssäkring vid
lagkonstruktion

Slutligen vill vi rikta en generell kritik mot propositionens
ensidiga betoning av teknisk och juridisk systemintegration.
Perspektivet är otvetydigt statsmaktens behov av utökade
kontrollmöjligheter och myndigheternas behov av effektivare
organisation - hur uppgifterna skall registreras. Frågan om
kvaliteten i vad som registreras om medborgarna
problematiseras inte.

Forskning av kvaliteten på de utredningar som görs inom socialtjänsten har
visat att de ofta är av undermålig kvalitet - subjektiva värdeomdömen utan
analys eller källkritik har kunnat ligga till grund för myndighetsutövning.
Denna problematik är känd och de förslag att åtgärda dem som diskuterats på
politisk nivå rör t.ex. metodutveckling, förbättrad utbildning och yrkes-
legitimering.

När regeringen nu föreslår ändringar i registerlagstiftningen för
socialförsäkringen som i hög grad vidrör så väsentliga medborgarintressen
som sekretess och integritetsskydd, är det ytterst angeläget att analysera
behovet forskning, utbildning och kvalitetssäkring inom socialförsäkringens
administration. I enlighet med vad Miljöpartiets representant hävdade i
Datalagskommitténs betänkande leder bristande kvalitet hos personuppgifter
inte bara till integritetskränkningar utan också till fel vid beslut, till
uppkomst av eller till förvärrade konflikter, till onödiga processkostnader
och till fel vid användning av uppgifterna vid statistisk behandling och andra
vetenskapliga ändamål. Miljöpartiet anser att kvalitetsproblemet med
bedömning av personuppgifter måste uppmärksammas vid konstruktion av
registerlagstiftning.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1996/97:155 så vitt gäller förslaget till
socialförsäkringsregisterlag i avvaktan på att arbetet med en ny
datalagstiftning slutförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvalitetssäkring vid konstruktion av socialförsäkringens
registerlagstiftning.

Stockholm den 10 juni 1997

Ragnhild Pohanka (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Thomas Julin (mp)

Per Lager (mp)

Eva Goës (mp)