med anledning av prop. 1995/96:152 Beskattning av förmån av utbildning och andra åtgärder vid personalavveckling, m.m.

Motion 1995/96:Sk34 av Michael Stjernström m.fl. (kds)

Inledning

Genom skattereformen 1990 slopades undantaget från
skatteplikt för fria resor för anställda i reseföretag, och sedan
1991 har en schabloniserad beskattning tillämpats.
Schablonmodellen bygger på en värdering av de samlade
reseförmånerna delat med antalet anställda som utnyttjat
förmånerna. Modellen har fungerat tillfredsställande och
uppfattas som rättvis av de anställda.

För tredje gången på knappt tre år presenteras nu ett förslag till individuell
beskattning av reseförmånerna. I december 1993 begärde skatteutskottet att
riksdagen skulle avslå förslaget till individuell beskattning och uttalade att
en
ny lagstiftning borde utformas enligt gällande provisorium (dvs. schablon-
metoden):

En ny lagstiftning bör utformas i enlighet med nuvarande provisorium. Hur
detta kan lösas tekniskt bör i första hand prövas av regeringen. Utskottet
utgår från att nuvarande regler kan tillämpas på samma sätt som hittills i
avvaktan på ett nytt förslag från regeringen. (Skatteutskottets betänkande
1993/94:SkU10)

I en socialdemokratisk kommittémotion, med anledning av
proposition 1993/94:90, undertecknad av bl a skatteutskottets
nuvarande ordförande (s), framfördes följande:

Vi anser, att dessa regler blir mycket krångliga för både arbetsgivare och
arbetstagare. För arbetsgivarna blir de dessutom dyra att administrera. För
skattemyndigheterna leder de till ökade kontrollproblem. Vi föreslår därför,
att nuvarande regler görs permanenta.

Det ska bli intressant att se om skatteutskottets ordförande
(s) står fast vid dessa ståndpunkter idag.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets begäran (rskr. 1993/94:104).
Regeringen fick därmed i uppdrag att föreslå en permanentad schablon-
beskattning.

Samtidigt tillkallades en särskild utredare att se över förmånsbeskattningen.
I mars 1995 presenterade regeringen en lagrådsremiss där en individuell
beskattningsmodell återigen föreslogs.

Till följd av protester mot en individuell beskattningsmetod, lade
regeringen inte någon proposition som enligt planerna skulle ha presenterats
för riksdagen under våren 1995. Motivet var det administrativa merarbete och
den kontroll över varje anställds resande som en individuell modell skulle
innebära.

Ett nytt förslag till schablonbeskattning presenterades för Lagrådet i
oktober 1995. Men utformningen av lagtexten blev enligt Lagrådets mening
svårförståelig och komplicerad. Därför avslog Lagrådet förslaget, men
passade samtidigt på att bifoga ett alternativt förslag till lagtext i sitt
yttrande,
"som enligt Lagrådets mening bättre klargör innebörden av det tänkta
systemet".

Men istället för att presentera en ny lagrådsremiss enligt Lagrådets
alternativa lagtext, lade regeringen i mars 1996 fram förslaget om individuell
beskattning för tredje gången.

Regeringen har uppenbarligen inte tagit fasta på Lagrådets förslag till
alternativ text för schablonbeskattning. Efter att förslaget om en individuell
beskattning redan avslagits två gånger och trots att riksdagen beställt en
schablonmodell, är det mycket märkligt att förslaget till individuell
beskattning presenteras igen.

Reseförmåner beträffande
flygresor

I propositionen hänvisar regeringen till Lagrådet för att
motivera den individuella modellen. Men Lagrådet
förespråkar i sitt yttrande den 25 oktober 1995 inte en
individuell beskattningsmodell:

I avsaknad av närmare upplysningar om hur ett individuellt beskattningssy-
stem lämpligen skulle kunna utformas och vilka problem av saklig eller
praktisk natur som skulle kunna uppstå kan Lagrådet inte yttra sig mera
bestämt i denna fråga. Lagrådet anser emellertid att förslaget bör övervägas
ytterligare.

De argument som föranledde regeringen att dra tillbaka
förslaget om individuell beskattning av varje anställds
resande är fortfarande giltiga.

Att kontrollera och redovisa varje anställds resande innebär stora
administrativa svårigheter och merkostnader. För de mindre bolagen, dvs
utländska flygbolags verksamheter i Sverige och mindre svenska flygbolag,
är det många gånger helt omöjligt att genomföra.

De mindre bolagen saknar dessutom resurser att ta fram ett marknadspris
för de företagna resorna. Det är en omfattande process, med tanke på det
reseutbud som finns och hur priserna varierar, både från dag till dag och
beroende på resevillkoren.

Schablonbeskattningen innebär däremot att bolaget kan påföra den
anställde beskattningen i samband med att denne avser att företa sin första
resa, t ex genom att den anställde utkvitterar det kort som berättigar till att
lösa biljetter. Schablonmodellen fungerar idag tillfredsställande hos flyg-
bolagen. Skall bolaget kontrollera varje resa, krävs omfattande förändringar i
datasystemen.

Utredningen SOU 1994:98 visar att övergången till en individuell beskatt-
ningsmodell inte innebär någon vinst för den svenska staten. Intäkterna
beräknas vara oförändrade. Om anställda i utländska flygbolag köper sina
biljetter utomlands, vilket är omöjligt för bolagen i Sverige att kontrollera,
kan statens intäkter minska istället för att vara oförändrade. Därigenom kan
den anställde undvika förmånsbeskattning i Sverige. Den hittills använda
schablonmodellen medger däremot inte samma möjlighet att undslippa skatt,
eftersom schablonbeskattningen är oberoende av den anställdes enskilda
resande.

Kristdemokraterna anser med hänvisning till ovanstående att det finns flera
tunga argument mot regeringens förslag. Vi föreslår istället att den
provisoriska schablonbeskattningen på flygresor permanentas. Lagrådets
förslag från den 25 oktober 1995 kan ligga till grund för nödvändiga
lagändringar.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen med avslag på regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att permanenta den
provisoriska schablonbeskattningen på flygresor.

Stockholm den 26 april 1996

Michael Stjernström (kds)

Holger Gustafsson (kds)

Göran Hägglund (kds)