med anledning av prop. 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen

Motion 1994/95:U10 av Sigrid Bolkéus och Per Erik Granström (s)

Jordbruk och fiske

Möjligheterna till ersättning till produktionsmetoder
inom jordbruket som skyddar miljön och bevarar
landskapet förstärktes inom EU i samband med CAP-
reformen. Syftet med ersättningen är att minska
jordbruksproduktionen och att bidra till en bättre miljö och
en skälig inkomst.

Miljöersättningsprogrammet skall genomföras som ett
flerårigt zonprogram för varje medlemsland utifrån landets
speciella behov. Medlemsländerna bestämmer inom vissa
ramar villkoren för att bevilja ersättning och beloppens
storlek.

EG-regler finns också på områden som anknyter till de
svenska miljöprogrammen för jordbruket, bl.a. åtgärder för
att minska näringsläckaget från jordbruksmarker och för
halvering av bekämpningsmedelsanvändningen. Sverige
har goda förutsättningar för att bedriva ett miljövänligt
jordbruk. Vårt klimat gör t.ex. risken för angrepp av
svamp, röta och insekter relativt liten och behovet av
bekämpningsmedel är därför litet jämfört med andra
länder.

Vi har kommit en bit på väg, våra stränga miljökrav har
gjort att användningen av växtgifter har minskat.
Kunskaper om ekologisk odling finns redan hos många
bönder, och ett intensivt arbete pågår bland odlare och
ekologer runt om i landet för att utöka kunskaperna om
ekologiskt jordbruk.

Den påbörjade utvecklingen mot en
ekologisk/kemikaliefri livsmedelsproduktion måste
fortsätta med målsättningen att genomföra en
genomgripande förändring av livsmedelsproduktionen.

Därför är det viktigt att göra en djupare analys av hur
skördeområden (11 klasser), kvotsystemet och
tvångsträdan påverkar de ekologiskt odlade gårdarna.

Vad gäller skördeområden, avkastningsbaserade
regioner, vore det kanske en möjlighet att jämföra med
Danmarks ''en-region''-system. Genom den typen av
system skulle incitamenten att expandera överskotten
minska. Samtidigt skulle fodersädsodling åter bli
ekonomiskt intressant för flera djurbönder i
skogsbygderna. Det styr mot biologiskt vettigare
växtföljder, ger bättre näringsbalans -- m.a.o. mindre
konstgödselanvändning och mindre stallgödselöverskott --
samt ger möjlighet till lägre djurtätheter med bibehållen
ekonomi.

Både tvångsträdan och kvotsystemet har införts för att
begränsa osäljbar överproduktion. Men för ekologiskt
lantbruk råder nu kraftig underproduktion -- för tillfället
klarar man inte efterfrågan på något produktområde.

Samtidigt har ekologiska gårdar redan lägre
genomsnittliga arealavkastningar, lägre spannmålsandel
och lägre djurtätheter än jämförbara konventionella gårdar,
främst på grund av hög självförsörjningsgrad på foder (hög
vallandel). Trädans och kvoternas syfte är med andra ord
redan uppfyllt.

Både av miljö- och rättviseskäl är det därför rimligt att
konsekvenserna av olika stöd för ekologisk odling får en
djupare analys innan stödformerna fastställs.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekologisk odling.

Stockholm den 18 oktober 1994

Sigrid Bolkéus (s)

Per Erik Granström (s)