med anledning av prop. 1994/95:129 Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m.

Motion 1994/95:K13 av Anders Svärd (c)

I lagstiftningen har det tidigare inte funnits ett särskilt
medlemsbegrepp som avser alla som är folkbokförda i en
församling. Från Svenska kyrkans sida har förslag i den
riktningen tidigare aviserats och så är fallet även nu. Förra
årets kyrkomöte menade att det är nödvändigt att det i det
kyrkokommunala sammanhanget finna andra språkliga
uttryck än ''medlem''. Som underlag för kyrkomötets beslut
fanns bl a ett yttrande från dess läronämnd där följande sägs:
''Läronämnden finner att det är angeläget att undvika en
uppdelning i ett kyrkokommunalt medlemsbegrepp och ett
teologiskt motiverat kyrkotillhörighetsbegrepp. Således bör
de som utträtt ur Svenska kyrkan inte anges som medlem i
en församling.''

I sitt yttrande över Kyrkoberedningens delbetänkande
(SOU 1993:46) Vissa kyrkofrågor, invände också Svenska
kyrkans centralstyrelse mot införande av ett särskilt
kyrkokommunalt bestämt medlemsbegrepp i kyrkolagen.
Även Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund
satte i sitt yttrande vissa frågetecken för Kyrkoberedningens
förslag på denna punkt.

I propositionen pekas på att avsikten är att
religionsfrihetslagens bestämmelser om medlemskapet i
Svenska kyrkan skall ändras till att avse dem som ''tillhör''
kyrkan. Även om det förhoppningsvis snart kommer en
proposition innehållande kyrkomötets förslag om nya
tillhörighetsregler röjer det inte undan de problem som ett
särskilt kommunalrättsligt medlemsbegrepp medför. För det
mycket stora antal förtroendevalda runt om i landet som i
första hand har att förstå och tillämpa lagen är det nog inte
heller självklart att läsa vad som står i motiven till lagtexten.
Den bör i sig vara så klar och tydlig som möjligt. I
propositionens lagförslag används ''medlem'' dessutom i två
olika meningar. I 11 kap. 1--3 §§ liksom i 22 kap. 1 § avses
med medlem alla som är folkbokförda i församlingen. Det
är alltså på dessa ställen begreppet medlem får utgå. I 13 kap.
2 § talas om ''kyrkomedlemmar'' och då avses de som tillhör
Svenska kyrkan som trossamfund. ''Kyrkomedlem'' liksom
även ''medlem i Svenska kyrkan'' återfinns också på andra
ställen i kyrkolagen som nu inte föreslås ändrade. Det kan
inte råda någon tvekan om att det uppstår svårigheter att
förstå vad som avses när samma eller nästan samma begrepp
används med olika innebörd i en och samma lag.

Redan i den proposition som föregick 1961 års
församlingsstyrelselag avvisades införandet av ett särskilt
kyrkokommunalt medlemsbegrepp. Den motivering som då
gav av föredragande statsrådet står sig väl även idag.

Det kan således inte vara tillfredsställande att den som
utträtt ur Svenska kyrkan skall -- låt vara ur
kommunalrättslig synvinkel -- betraktas som
församlingsmedlem. Med församlingsmedlem avses i
dagligt tal endast fysiska personer som tillhör Svenska
kyrkan och genom kyrkoskrivning är knutna till
församlingen. På ett liknande medlemsbegrepp bygger också
reglerna om rösträtt och valbarhet. Å andra sidan måste ett
mera vidgat medlemsbegrepp gälla beträffande rätten att
anföra besvär. Här tillkommer de ekonomiska intressen, som
är knutna till skyldigheten att betala skatt till församlingen.
I betraktande av det sagda synes något entydigt
medlemsbegrepp inte böra anges för församlings
vidkommande. Hinder föreligger inte att för varje fall ange,
vilken krets av personer och andra som avses.

Begreppet medlem i 11 kap. 1--3 §§ och i 22 kap. 1 §
förslaget till lag om ändring i kyrkolagen bör bytas ut mot
''folkbokförd'' i lämplig form eller ändras på annat lämpligt
sätt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att begreppet medlem i 11 kap. 1--3 §§ och i 22 kap. 1 §
förslaget till lag om ändring i kyrkolagen (1992:399) ändras
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 20 januari 1995

Anders Svärd (c)