med anledning av prop. 1993/94:73 Förvaltningen av Svenska kyrkans finansförmögenhet

Motion 1993/94:K10 av Anders Svärd och Stina Eliasson (c)

Regeringens förslag beträffande den kyrkliga
finansförmögenhetens framtida förvaltning behandlades
vid l993 års kyrkomöte. Avsikten var då, enligt regeringens
skrivelse l993:l, att förändringarna skulle träda i kraft den l
januari l994. I den nu föreliggande propositionen till
riksdagen (sid 27) har regeringen emellertid konstaterat att
ett genomförande av reformen redan från l januari 1994
skulle medföra att det blev en mycket kort tid mellan
riksdagsbeslutet och genomförandet varför regeringen nu
föreslår att ikraftträdandet skjuts upp ett år till l januari
l995. Detta skulle, enligt regeringen, innebära att reformen
kan förberedas på ett bättre sätt.

Regeringens skäl till att uppskjuta ikraftträdandet ett år
är välgrundat främst med tanke på egendomsnämndernas
möjlighet att på ett bra sätt ta över förvaltningen av
löneboställenas jordbruk och pastoratens prästlönefonder.

Uppskjutandet av reformen medför emellertid att vissa
justeringar vad gäller beräkningen av den särskilda
kyrkoavgiften för år 1994 är nödvändiga inom ramen för nu
gällande lagstiftning.

Prästlönefonder

Lönetillgångar som utgörs av prästlönefonder och är
insatta i bank eller i andra räntebärande placeringar
belastas alltsedan kyrkofondslagen (1998:182) trädde i kraft
den 1 januari 1989 med en särskild kyrkoavgift om 8 %.
Föreskrifterna finns för närvarande i 42 kap. 15 §
kyrkolagen (1992:300).

Vid den tidpunkt då procentsatsen ursprungligen
bestämdes utgjorde diskontot, som anses avspegla det
allmänna ränteläget, 10,5 %. Detta innebar att pastoraten
vid denna tidpunkt hade att till kyrkofonden inleverera i
princip 76 % av den avkastningen på detta slag av
lönetillgångar (8:10,5=0,76).

Med det nu gällande ränteläget, när diskontot är endast
5 %, borde den särskilda kyrkoavgiften istället vara ca 4 %
(0,76 x 5=0,38) om de ursprungliga principerna om
fördelning av avkastningen mellan kyrkofonden och
pastoraten skall upprätthållas. Mot bakgrund av den
kraftigt fallande räntenivån framstår det som uppenbart att
pastoratens intäkter av lönetillgångar placerade i bank eller
motsvarande under den närmaste framtiden kommer att
understiga 8 % på årsbasis.

I ett sådant läge uppkommer den situationen att
pastoraten måste utdebitera skattemedel för att betala den
särskilda kyrkoavgiften eftersom denna kommer att
överstiga avkastningen.

Regeringens nu föreliggande förslag, dvs. att reformen
beträffande finansförmögenheten genomförs, men med ett
års fördröjning jämfört med den hittillsvarande
planeringen, medför att pastoraten om ingen åtgärd vidtas
har att betala särskild kyrkoavgift enligt de nuvarande
sedan år 1989 gällande reglerna.

För att denna oönskade effekt inte skall behöva
uppkomma är det angeläget att procenttalet för den
särskilda kyrkoskatten för prästlönefondsmedel placerade i
bank och motsvarande sänks. Lämpligen bör den, med
hänvisning till det ovan anförda, sänkas från 8 % till 4 %.
Kyrkolagens 42 kap. 15 § p 4 bör därför ändras i enlighet
härmed.

Fast egendom

För lönetillgångar som består av fast egendom med
undantag av skog skall pastoraten erlägga särskild
kyrkoavgift motsvarande 2 % av taxeringsvärdet (42 kap.
15 § p.1 kyrkolagen). Särskilda kyrkoavgiften på skogen
beräknas till 6 % av det taxerade skogsbruksvärdet.

Den nya fastighetstaxeringen kommer att fr.o.m. 1994
medföra att den särskilda kyrkoavgiften kraftigt höjs.
Därmed förändras, på ett sätt som inte torde vara avsett, de
ekonomiska förhållandena mellan pastoraten och
kyrkofonden.

Allmän fastighetstaxering skedde 1992 vad gäller
lantbruksenheter. Enligt uppgifter från kyrkofondens kansli
har detta medfört en förhöjning av det genomsnittliga
taxeringsvärdet i hela landet för den kyrkliga egendomen
med för jordbrukens del 35 %, medan skogsbruksvärdet har
ökat med hela 133 %.

Enligt 42 kap 16 § kyrkolagen skall underlaget för den
särskilda kyrkoavgiften bestämmas med hänsyn till
förhållandena den 31 december året före det år som
närmast föregår bidragsåret. Detta innebär att den särskilda
kyrkoavgiften för 1994 skall bestämmas med utgångspunkt
från de taxeringsvärden som gällde den 31 december 1992.
De nya taxeringsvärdena kommer därmed att slå igenom på
1994 års avgifter. Om någon ändring ej sker kommer
pastoratens kostnader för dessa avgifter att i genomsnitt öka
med de procenttal som motsvarar höjningen av de nya
taxeringsvärdena. Någon motsvarande intäktsökning för
pastoratens del är inte att förvänta. Detta kan givetvis få en
utdebiteringshöjande effekt för många pastorat vilket vore
mycket olyckligt.

För den särskilda kyrkoavgiften på löneboställenas skog,
som redan idag förvaltas av stiftelsens egendomsnämnder,
finns visserligen en spärregel i regeringens förslag (avsnitt
2,2 i propositionen). Detta innebär att den särskilda
kyrkoavgiften inte kan överstiga 80 % av intäkterna. Även
med beaktande av detta kan man dock -- med hänsyn till
den mycket högre genomsnittliga ökningen av
taxeringsvärdena -- räkna med att den särskilda
kyrkoavgiften på skogen kommer att öka kraftigt.

Mot bakgrund av det anförda är det angeläget att
åtgärder vidtas så att den särskilda avgiften på
löneboställenas jordbruk och skog inte radikalt höjs under
det sista året som det nuvarande systemet är i kraft.

Detta kan lämpligen ske genom att i lagen övergångsvis
ange att underlaget för den särskilda kyrkoavgiften för 1994
för egendom som taxeras enligt fastighetstaxeringslagen
skall bestämmas med hänsyn till de taxeringsvärden som var
gällande den 31 december 1991.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den särskilda kyrkoavgiften
för 1994 för bankmedel och andra fordringar skall sänkas till
4

%,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att underlaget för den särskilda
kyrkoavgiften för 1994 för egendom som taxeras enligt
fastighetstaxeringslagen skall bestämmas med hänsyn till de
taxeringsvärden som var gällande den 31 december 1991.

Stockholm den 27 oktober 1993

Anders Svärd (c)

Stina Eliasson (c)