med anledning av prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.

Motion 1993/94:T27 av Margitta Edgren (fp)

Postverkets uppgift är att ombesörja att människor,
företag och organisationer får sin post. Och det är oerhörda
mängder post som cirkulerar under ett år. Naturligtvis
måste det i denna stora mängd post bli fel då och då. Fel,
som beror på att de som skickar post slarvar med att skriva
korrekt adress. På ett år flyttar två miljoner personer i
Sverige, dvs. de ändrar adress och postnummer. Dessutom
ändrar postverket själv postnummer i 1,5 miljoner fall varje
år p g a ändrade distriktsindelningar, nya kvarter m.m.

Kostnaderna för felförsändelser är mycket stora. Under
ett år uppskattas felen till ca 300 miljoner. Av feladresserad
post rättar brevbärarna direkt utifrån sin lokalkännedom ca
200 miljoner. Resten, ca 100 miljoner, måste på något sätt
hanteras och posten har i annat sammanhang beräknat att
dessa kostar ca 5 kr/st. För att underlätta uppgiften och
minska kostnaderna för felförsändelser har posten byggt
upp ett basregister över människor, företag och adresser i
Sverige. Detta ska innehålla alla postadresser och på sikt
finnas i lokala postkontors terminaler för automatiska
adresskontroller.

I Sverige lämnar 90 % av de som flyttar eller av olika skäl
byter adress en flyttningsanmälan till posten. Resterande 10
% lämnar själva adressändring direkt till olika myndigheter,
bl.a. folkbokföringsregistret. De uppgifter posten har i sitt
basregister, inklusive personnummer, tas från de inlämnade
flyttningsanmälningarna.

Posten levererar dessa ändringar till
folkbokföringsregistret men också till SPAR-registret. Båda
dessa register är beroende av att de får ändringarna snabbt
och läsligt.

Flyttningsanmälningar, postnummersystemet och
basregistret kan användas till annat än att garantera att post
kommer till rätt adress. Inom postverket har det t ex funnits
tankar på, och regionala/lokala försök har gjorts, att
använda de insamlade adressuppgifterna till att sälja
adresser. Efter en interpellationsdebatt 15 april 1991 med
kommunikationsminister Georg Andersson fick jag klart
för mig att de försöken var avbrutna. Däremot fick jag inte
svar på om posten då hade ett personregister eller inte.
Datainspektionen hade vid det tillfället inte lämnat tillstånd
till postens register och inte tillfrågats innan det startades.

Med anledning av ovanstående anser jag att, innan
riksdagen accepterar en bolagisering, det finns en rad frågor
att diskutera och villkor att ställa till Posten AB och dess
hantering av postnummersystemet och
flyttningsanmälningar. Detta utöver de villkor som nämns i
propositionen.

1. Det bör klart framgå vilka uppgifter som Posten AB
får registrera från en flyttningsanmälan som lämnas in på
posten.

2. Försäljning av adresser mm bör uttryckligen förbjudas
i avtalet.

3. Posten AB bör ha en skyldighet att samarbeta med
folkbokföringsregistret för att dit leverera nya postnummer
och flyttningsmeddelanden som människor sänt in. Dessa
uppgifter bör levereras i läsbar form och snabbt. Det är ett
nödvändigt villkor för att datakvaliteten i
folkbokföringsregistret ska kunna upprätthållas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vilka uppgifter från
flyttningsanmälningarna som Posten AB får registrera och
använda sig av i sin verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Posten AB inte har rätt att
sälja registrerade uppgifter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samarbete mellan Posten AB och
folkbokföringsregistret.

Stockholm den 8 november 1993

Margitta Edgren (fp)