med anledning av prop. 1992/93:98 Ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, m.m.

Motion 1992/93:N36 av Mikael Odenberg (m)

Regeringens proposition grundas på
utredningsbetänkandet (SOU 1991:95) Översyn av
lagstiftningen på kärnenergiområdet. Utredningen har
huvudsakligen behandlat lagen (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet.

Kärntekniklagen är en säkerhetslag, och utredningen
har sökt framhäva och renodla dess inriktning på
säkerhetsfrågor. Som en följd härav har utredningen
föreslagit slopande av 6 § kärntekniklagen, vari stadgas:
''Ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna
kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana
förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en
kärnkraftsreaktor.'' Utredningen konstaterar att nämnda
bestämmelse inte är motiverad av säkerhetsskäl och därför
inte hör hemma i kärntekniklagen. Motivet till
bestämmelsen har i stället varit att klargöra att riksdagens
beslut om avveckling av kärnkraften ligger fast, något som
dock redan är tillgodosett genom bestämmelsen i 5 § att
tillstånd till nya kärnkraftsreaktorer inte får lämnas.

''Tankeförbudet'' i 6 § kärntekniklagen har varit föremål
för stark kritik även från principiella utgångspunkter.
Företag som skulle vilja visa hur en ny kraftproduktion,
baserad på kärnteknik, skulle kunna tillföras det svenska
kraftsystemet får inte göra detta utan att den ansvarige
hotas med flera års fängelse. Det har ifrågasatts om det
överhuvudtaget är möjligt att -- utan lagbrott -- presentera
genomarbetade och kostnadsberäknade alternativ till
prövning i den energipolitiska debatten.

Förslag om slopande av 6 § kärntekniklagen har tidigare
avvisats av riksdagen, och utredningens förslag på denna
punkt följs heller inte upp av regeringen. Däremot har
regeringen valt att i praktiken skärpa bestämmelsen genom
att omotiverat föreslå en fördubbling av strafftiden för brott
mot ''tankeförbudet''. Detta framstår som utmanande med
hänsyn till de starka principiella invändningar som
framförts mot bestämmelsen.

Syftet med förbudet i 6 § kärntekniklagen är inte att
främja säkerheten, utan att markera att en energipolitisk
intention ligger fast. Att jämställa ifrågasättande av en
politisk intention med t.ex. illegal införsel av radioaktiva
ämnen i landet och straffa detta med en straffsats
motsvarande den som gäller för vållande till annans död ter
sig fullständigt orimligt. Vid ett fortsatt bibehållande av
bestämmelsen bör i stället straffsatsen slopas helt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att med ändring av 25 § lagen
(1984:3) om kärnteknisk verksamhet slopa straffansvaret
för brott mot 6 § samma lag.

Stockholm den 19 november 1992

Mikael Odenberg (m)