med anledning av prop. 1992/93:130 Vissa jordbrukspolitiska frågor

Motion 1992/93:Jo10 av Harry Staaf och Ulf Björklund (kds)

Under lång tid har svenskt politiskt arbete handlat om
förberedelse för EES-avtalets ikraftträdande. De
jordbrukspolitiska frågorna berörs inte av EES-avtalet. De
konkurrensfördelar som andra näringar kan hoppas få
genom avtalet kommer jordbruket först att kunna få vid ett
medlemskap i EG. Då får svenskt jordbruk möjlighet att
konkurrera på likvärdiga villkor med det europeiska
jordbruket.

Vår uppfattning är att man i Europa ser jordbruket som
en tillgång i den regionalpolitiska utvecklingen. Det innebär
att jord- och skogsbruket bör räknas som positiva faktorer i
en landsbygdsutveckling.

Under kampanjen ''Hela Sverige ska leva'' fick vi många
bevis på både viljan och förmågan att utveckla landsbygden.
Vårt öppna landskap är en mycket positiv faktor för
turistnäringen. Den förändrade syn på jordbruket som kom
till uttryck i omställningsprogrammet hotar stora delar av
åkern i skogs- och mellanbygderna. Kommer denna
åkerareal att beskogas förändras förutsättningarna för
turistnäringen.

De lantbrukare som nu hävdar de öppna markerna har
begränsade möjligheter att tillgodogöra sig intäkter av
turistnäringen. En möjlighet för lantbrukarna att få del av
dessa intäkter vore genom ett arealbaserat direktstöd från
staten. Arealersättningen bör utformas så att den förutom
den brukade åkern även omfattar ängsmark och betad
hagmark.

I skogs- och mellanbygderna har många
lantbrukshushåll inkomster från annat håll än jordbruket.
Detta innebär att man med en ringa stödinsats medverkar
till att en levande landsbygd bevaras. En ytterligare
avfolkning kan medföra att nu nödvändig service avvecklas
och försvinner. Sysselsättningssituationen är nu sådan att
varje möjlighet bör tas tillvara att bevara och utveckla
arbetstillfällen.

Den globala försörjningssituationen motiverar att
Sverige upprätthåller en hög beredskap för en ökad
livsmedelsproduktion. Detta talar för att inte låta
åkermarken beskogas.

Med en samordnad marknadsföring av
livsmedelsprodukter på Europamarknaden bör det finnas
förutsättningar att avsätta produkter till den del av
marknaden, som efterfrågar livsmedel som odlats med
minimala insatser av bekämpningmedel och konstgödsel.
Med den samverkan som skett mellan staten och jordbruket
är det naturligt att staten fullföljer samarbetet och
medverkar till att svenska livsmedel etableras på
Europamarknaden.

Mot bakgrund av Sveriges ansökan i EG är det rimligt
att söka uppnå likformighet på exportområdet särskilt med
tanke på jordbruksproduktionens årsmåns- och
säsongsvariationer. EG tillämpar ett system med
exportsubventioner.

Företrädare för näringen menar att en EG-anpassning
redan nu skulle medföra sänkta livsmedelspriser. Sänkta
spannmålspriser klaras genom ett införande av ett
arealbidrag. Kristdemokraterna har länge hävdat att ett
arealstöd till den brukade arealen är att föredra eftersom
det ger förutsättningar för att större delen av stödet
kommer lantbrukarna till del.

I propositionen anförs att sedan EG våren 1992
beslutade om en reformering av den gemensamma
jordbrukspolitiken, som bl a innebär införandet av ett
arealbidrag med trädeskrav inom vegetabilieodlingen,
framstår det som uppenbart att 1990 års beslut om
livsmedelspolitiken i sig är otillräckligt för att åstadkomma
den anpassning som krävs till förhållandena inom EG.
Enligt vår uppfattning innebär EG:s regler ett försteg i
jämförelse med de villkor som gäller för den svenska
spannmålsodlingen.

En jämförelse med de regler som finns inom EG ger vid
handen att drygt hälften av EG:s jordbruksareal inryms i
nuvarande regler för regionala stödprogram. Ett
överförande av dessa regler på svenska förhållanden kunde
medföra att inte bara det norrländska jordbruket får särskilt
stöd utan även jordbruket i Götalands och Svealands
skogsbygder. Ett särskilt arealstöd för dessa arealer skulle
innebära både ett stöd för jordbruket i dessa bygder och ett
stöd till animalieproduktionen.

Propositionen föreslår att prisregleringsavgiften på
handelsgödsel och bekämpningsmedel avskaffas. Kvar blir
miljöavgifterna. Miljöavgiften på bekämpningsmedel är
viktbaserad under det att regleringsavgiften på
bekämpningsmedel varit dosbaserad. Ur miljösynpunkt
synes den dosbaserade avgiften vara att föredra. Ett
borttagande av regleringsavgiften på handelsgödsel och
bekämpningsmedel ger ett visst utrymme för en höjning av
miljöavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel.

Med det gränsvärde vi kommer att få för kadmium i
handelsgödsel är det befogat med en miljöavgift på
kadmium.

En förändring av miljöavgifterna borde kunna
accepteras av näringen under förutsättning att hela
miljöavgiften återgår till jordbruket i form av arealstöd. I
nuläget används drygt 100 miljoner kronor av avgiften för
olika objekt som borde finansieras direkt av statsmedel.

Ett effektivt arealstöd bör ligga minst i nivå med
omställningskommissionens förslag. Miljöavgifterna kan
delfinansiera detta stöd.

Propositionens förslag om en minskning av
direktbidragen till jordbruket motiveras av allmänt kärva
tider, eftersom de flesta nu drabbas av olika
inkomstminskningar eller ökade finansiella kostnader.
Även lantbrukare drabbas av ökade kostnader när räntorna
varit höga. Man kan räkna med att flera tusen
lantbruksföretag hotas av konkurs vid en ytterligare
lönsamhetssänkning. Lägg därtill att skörden i år blivit
väsentligt lägre än normalt. Detta talar för att jordbruket
för året bör få behålla samma direktstöd som förra
budgetåret.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införandet av arealstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en förändring och omläggning av
miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel och
att dessa avgifter i sin helhet skall gå tillbaka till jordbruket
genom arealstödet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om marknadsföringsstöd för och
exportfinansiering av jordbruksprodukter.

Stockholm den 18 november 1992

Harry Staaf (kds)

Ulf Björklund (kds)