med anledning av prop. 1992/93:10 Film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verksamhet

Motion 1992/93:Kr2 av Göran Persson m.fl. (s, c)

Av landets drygt 1 150 biografer finns ca 700 på små och
medelstora orter. Ca 400 av dessa senare drivs praktiskt
taget helt idéellt i bygdegårdar, nykterhetslokaler och
Folkets Hus. Med några få undantag saknas varje
kommersiell förutsättning, och därmed kommersiellt motiv,
för dessa biografer. I stället är det intresset för
biografevenemanget och möjlighet till upplevelser för
ortens invånare som utgör grund för att det alltjämt finns
biografer på dessa platser.

Propositionen innehåller två huvuddelar: film- och
videoavtalet om finansiering av svensk filmproduktion
statens stöd till filmkulturell verksamhet.

En bra svensk filmproduktion är helt nödvändig för en
levande biografkultur. Men en lika viktig del i
biografkulturen är möjligheten att snabbt få tillgång till
filmkopior medan filmerna är färska, att kunna hålla god
kvalitet på teknik och biografmiljö och att kunna få del av
stöd för att kunna hålla en bred repertoar. För biografer på
små och medelstora orter är stöd som parallellkopior,
upprustningsstöd m.m. ett överlevnadsvillkor. Det är också
på så sätt att bransch- och visarorganisationer torde ha bäst
förutsättningar att avgöra hur biografstöd bör utformas och
fördelas för att få bästa effekt. Av detta följer att de medel
som kommer att finnas tillgängliga enligt propositionens
avsnitt 5.2, punkterna 1 och 2 lämpligen bör delas i
samförstånd med Film- och videobranschens
Samarbetskommitté till ovanstående och liknande
stödåtgärder.

Ur filmkulturellt perspektiv är det oundgängligen så att
biografkulturen står och faller med att lokalt engagerade
entusiaster ges möjlighet att få stöd, service, uppmuntran,
information och utveckling. Visarorganisationerna utgör
här det starkaste instrumentet för att uppnå detta. Andra
externa intressenter är de för import av kvalitetsfilm, barn-
och ungdomsverksamhet och stöd för lokala projekt,
filmfestivaler m.m. Alla dessa externa intressenters
engagerade arbete har mycket stor betydelse för ett
framgångsrikt filmkulturellt arbete. Av detta följer att vi
anser att minst 30 % av de beräknat tillgängliga 65,5 milj.kr.
skall avsättas till finansiering av från Svenska Filminstitutet
fristående verksamhet. Beloppet torde uppgå till ca 19,6
milj.kr. 50 % av dessa bör fördelas till
visarorganisationernas organisations-, service- och
utvecklingsverksamhet. Likaledes bör 50 % av 19,6 milj.kr.
fördelas till annan extern filmkulturell verksamhet, såsom
stöd för import och lansering, stöd till barn- och
ungdomsverksamhet, stöd för lokala filmfestivaler och stöd
till lokala projekt. Detta avser de externa delarna av
propositionens avsnitt 6.3 och 6.4. Det är viktigt att
fördelningen av dessa medel sker i nära samråd med
verksamma visarorganisationer och andra intressenter inom
det filmkulturella området. Ett sätt att lösa detta är att
styrelsen utser en visningsnämnd där de verksamma
organisationerna, med sin sakkunskap, finns
representerade.

För att det filmkulturella arbetet skall ha någon
långsiktighet är det nödvändigt att ge visarorganisationer
och andra möjlighet till planering som sträcker sig längre än
ett budgetår. Det rimliga torde vara att lägga fast
principerna för samma period som gäller för film- och
videoavtalet. På detta sätt uppnås eftersträvad långsiktighet
och utrymme skapas för aktiviteter som sträcker sig över
flera år för att nå full effekt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
behovet av att styrelsen för Stiftelsen Svenska filminstitutet
får direktiv avseende fördelningen av medel enligt film- och
videoavtalet på sätt som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att 30 % av medlen för filmkulturell verksamhet fördelas
såsom anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att visarorganisationerna och andra från Svenska
filminstitutet fristående intressenter ges möjlighet till ett
långsiktigt ekonomiskt planerings- och
verksamhetsmönster enligt vad som anförts i motionen.

Stockholm den 23 oktober 1992

Göran Persson (s)

Göran Magnusson (s)

Elving Andersson (c)