med anledning av prop. 1991/92:9 Jakt och viltvård

Motion 1991/92:Jo11 av Britta Bjelle (fp)

Propositionen innebär att möjligheterna att få ersättning
för skada som viltet orsakar på bl a trädgårdsodlingar
upphör. Enligt den motivering som dåvarande statsrådet
Hellström ger måste trädgårdsodlarna låta riskerna för
viltskador bli en del av trädgårdsföretagets normala
riskbedömning.

Det finns idag ca 6 000 trädgårdsföretag i landet.
Åtskilliga drabbas varje år av varierande viltskador, såväl
sådana skador för vilka det för närvarande utgår
viltskadeersättning, som skador av fåglar och småvilt vilka
inte heller idag motiverar generell ersättning.

Jag delar propositionens uppfattning att
trädgårdsodlarna själva bör ta ansvar för att skydda sina
odlingar mot angrepp från smådjur. Emellertid anser jag att
det är orimligt att trädgårdsnäringen skall förutsättas
vidtaga åtgärder för att också utestänga älg, kronhjort och
dovhjort. De stängselanläggningar som då krävs är i
praktiken så kostsamma att flertalet odlare inte har
möjlighet att genomföra dem. Denna uppfattning delas
också av lantbruksstyrelsen i dess remissvar.

För att erbjuda trädgårdsodlingen rimliga villkor måste
därför nuvarande ersättningsregler finnas kvar. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
viltskadeersättning även framdeles skall utgå till
trädgårdsodlingen.

Stockholm den 15 oktober 1991

Britta Bjelle (fp)