med anledning av prop. 1991/92:16 Forskning om den offentliga sektorn

Motion 1991/92:Fi2 av Daniel Tarschys (fp)

I huvudsak bör propositionen kunna bifallas. Några
risker för alltför stor snävhet i den planerade forskningen
bör dock påtalas.

Det är alltid viktigt att ramarna för samhällsvetenskaplig
forskning görs så oberoende som möjligt av korta
svängningar i de politiska och intellektuella
konjunkturerna. Under 80-talet har det talats mycket om
''förnyelse av offentlig sektor''. Denna förnyelse kommer
med all sannolikhet att fortsätta, men mycket talar för att
det under 90-talet inte enbart blir den ''inre'' förnyelsen av
offentlig sektor som kommer att stå i förgrunden. Även
gränserna mellan offentligt, privat, informellt och frivilligt
kommer att uppmärksammas. Det är därför angeläget att
forskningsområdet definieras på ett sådant sätt att studier
av dessa gränszoner inte utesluts. I många sammanhang har
samhällsstyrningen vidare karaktären av offentlig kontroll
eller påverkan av verksamhet som bedrivs inom privat
sektor. Även sådana frågor måste kunna studeras inom
ramen för den föreslagna satsningen.

I svensk samhällsforskning finns ett olyckligt drag av
provinsialism. Enligt utredarens beräkningar finns idag ett
50-tal professorer som helt eller delvis forskar om den
offentliga sektorn. Inemot hälften av dessa professorer
uppges ha sin forskning inriktad på förvaltning. Vad som
emellertid saknas är tjänster inriktade på andra länders
politiska, sociala och ekonomiska förhållanden.
Komparativ politik, som i många länder är ett väsentligt
forskningsområde, är i Sverige nästan ett vitt fält i vad avser
högre forskartjänster. Inte heller finns som i andra länder
professurer med inriktning på politisk filosofi och politisk
idéhistoria.

Dessa begränsningar kan bli ett allvarligt hinder när det
europeiska samarbetet nu intensifieras. Det försvårar också
uppbyggnaden av den svenska resursbasen för t.ex.
biståndsinsatser och handel med utomeuropeiska länder.

I propositionen påpekas med rätta att många av de
viktigaste förändringsimpulserna under 90-talet kan komma
ifrån den europeiska omgivningen. Den föreslagna
satsningen på Kollegiet för samhällsforskning i Uppsala
(SCASSS) kan också ses som en markering av vikten av
internationella kontakter. Inte desto mindre kan det finnas
skäl att ifrågasätta koncentrationen på inländskt orienterad
forskning i den nu föreslagna satsningen. I ett läge där
kommunförbunden redan har beslutat att satsa 35 miljoner
kronor på forskning om kommuner och landsting förefaller
inte ytterligare statliga pengar för samma ändamål
vara som mest angeläget.

Det är mot denna bakgrund angeläget att undvika en
alltför snävt nationell inriktning hos de forskningscentra
som nu föreslås inrättade i Stockholm och Göteborg. Likaså
är det angeläget att HSFR vid utformningen av sina
disciplinforskningsprogram överväger hur t.ex. forskning
inom utländsk och internationell politik samt politisk
filosofi och idéhistoria skall kunna uppmärksammas.

I propositionen påpekas att satsningen på de båda
centrumbildningarna bör vara långsiktig. Dessutom anförs
att universiteten i Stockholm och Göteborg själva skall
bestämma hur man organiserar sin verksamhet. Detta är
bra. Jag vill bara i det sammanhanget understryka att det
också borde stå universiteten fritt att, i det fall
centrumorganisationen inte är ändamålsenlig, ompröva hur
forskningsarbetet skall organiseras. Lämpligen borde en
sådan prövning kunna ske efter en period av sex år.

Förslaget att inrätta ett utvecklingscentrum för offentlig
verksamhet vid högskolan i Örebro föranleder inga
invändningar. Den angivna motiveringen att det behövs fler
kanaler för att föra ut forskningsresultat till de praktiskt
verksamma i offentlig sektor ter sig dock krystad. På sådana
kanaler råder ingen som helst brist. Den som har tid och råd
kan redan idag tillbringa varje dag på året på någon
konferens eller något seminarium där sådan information
förmedlas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning kring gränszonen
mellan offentlig, privat, informell och frivillig verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning kring karaktären av
offentlig kontroll eller påverkan av verksamhet som bedrivs
inom privat sektor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utländskt orienterad forskning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om universitetens möjlighet att
ompröva centrumorganisationen.

Stockholm den 15 oktober 1991

Daniel Tarschys (fp)