med anledning av prop. 1991/92:110 Ändring i jordabalken m.m.

Motion 1991/92:L15 av Mikael Odenberg (m)

I propositionen föreslår regeringen ändring av
jordabalkens regler rörande köpeskillingens angivande vid
överlåtelser av fast egendom. Förslaget innebär att en
oriktig uppgift om köpeskillingen i en köpehandling inte
längre skall medföra att köpet är ogiltigt, utan att parterna
istället skall vara bundna vid den köpeskilling som finns
angiven i köpehandlingen.

Dagens formkrav om korrekt angiven köpeskilling
tillkom för att förhindra olika former av vilseledande av
tredje man eller myndigheter samt för att skapa ordning och
reda i fastighetsrättsliga förhållanden.

Samtidigt innebär den nuvarande ordningen betydande
nackdelar, både vad gäller det inbördes förhållandet mellan
parterna och skyddet för tredje man. I propositionen pekar
regeringen på hur ogiltighetspåföljden kan utnyttjas för
påtryckningar och hur en lagfaren ägare kan förlora en i god
tro förvärvad fastighet på grund av oriktig uppgift om
köpeskilling i ett tidigare säljled. Jag anser att den av
regeringen föreslagna lagändringen innebär en fungerande
lösning på de problem som den nuvarande ordningen har
visat sig innefatta.

Vid avtal om överlåtelse av bostadsrätt genom köp finns
idag ett formkrav som innehållsmässigt anknyter till vad
som gäller vid överlåtelse av fast egendom. Regeringen har
emellertid avstått från att föreslå motsvarande ändring i
bostadsrättslagen.

Enligt min uppfattning finns samma skäl för ordning och
reda vid bostadsrättsöverlåtelser som i fastighetsrättsliga
förhållanden. Detta understryks ytterligare av att det med
regeringens förslag kommer att gälla olika formkrav mellan
å ena sidan överlåtelser av andelslägenheter och å andra
sidan överlåtelser av bostadsrätter och andelar i
bostadsföreningar.

Det synes rimligt att bostadsrättslagstiftningen
innehåller samma incitament till korrekt angivande av
köpeskillingen, som jordabalken. Till skillnad från
regeringen anser jag att detta också har betydelse för tredje
man. Bostadsrätt kan visserligen inte intecknas men har
successivt kommit att till- erkännas ett betydande
pantvärde. Liksom vid inteckning av fast egendom är det
olyckligt med en ordning där panthavarens pant i efterhand
kan visa sig värdelös till följd av ogiltighetspåföljden.

Det av regeringen föreslagna regelsystemet bör därför
utvidgas att gälla även för bostadsrätter genom att
motsvarande tillägg införs i bostadsrättslagen. Därigenom
skulle 6 kap. 4 § bostadsrättslagen ges följande lydelse:

Ett avtal om överlåtelse av bostadsrätt genom köp skall
upprättas skriftligen och skrivas under av säljaren och
köparen. I avtalet skall den lägenhet som överlåtelsen avser
samt köpeskillingen anges. Motsvarande skall gälla vid byte
eller gåva.

Om säljaren och köparen, vid sidan av köpehandlingen,
har träffat överenskommelse om annan köpeskilling än den
som anges i köpehandlingen, är den överenskommelsen
ogiltig. Mellan säljaren och köparen gäller i stället den
köpeskilling som anges i köpehandlingen. Denna
köpeskilling får dock jämkas om det med hänsyn till
köpehandlingens innehåll, omständigheterna vid avtalets
tillkomst, senare inträffade förhållanden och
omständigheterna i övrigt är oskäligt att den köpeskillingen
skall vara bindande.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att 6 kap. 4 § bostadsrättslagen
(1991:614) skall ha den lydelse som angivits i motionen.

Stockholm den 25 februari 1992

Mikael Odenberg (m)