med anledning av prop. 1990/91:44 Ytterligare försöksverksamhet för förnyelse av den offentliga sektorn

Motion 1990/91:K6 av Ragnhild Pohanka och Kaj Nilsson (mp)

Sjukvården är i kris, landstingen har en skuld på
8 miljarder kronor och nya modeller inom
sjukvården finns det all anledning att pröva. Nu är
det ju inte så, att Sverige har exceptionellt hög
andel av BNP, som går till sjukvården. De senaste
åren har andelen t.o.m. sjunkit med några
tiondelar. Trots detta har de flesta landsting svåra
ekonomiska problem.

När Dalamodellen först skulle introduceras var
det tyngst vägande skälet man gick ut med, att det
skulle ge ekonomiska besparingar.

Den senaste ''siffran'', som lagts fram angående
kostnader för Dalamodellens genomförande är 47
miljoner. I denna siffra ingår ej de miljonbelopp,
som satsats på olika konsulter.

Miljöpartiet de gröna anser att det förslag om,
att betalningsansvaret ska läggas ut på Dalarnas 15
kommuner är positivt, likaså att kunna lämna över
primärvårdsuppgifter till kommunerna.

Men varför är det så bråttom? Varför anser
landstinget i Dalarna och socialministern att det är
så bråttom, att lagen måste ändras så, att man kan
avbryta mandatperioden och upplösa
sjukvårdsstyrelsen ett halvår före nästa val?
Miljöpartiet anser, att denna viktiga fråga om
sjukvårdens förändring i Kopparbergs län skulle ha
lagts fram, så att väljarna kunnat ta ställning i ett
val. Varför har det varit så bråttom, att personalen
varken hunnit tillfrågas eller informeras
tillfredsställande?

Miljöpartiet anser, att de ingående diskussioner
som propositionen redogör för, också skulle ha
innefattat personalen. Ett års senareläggning av
reformen hade möjliggjort, att både personal och
väljare fått deltaga.

Att representanter för pensionärs- och
handikapporganiationer ska få närvarorätt i
särskilda organ är ett steg i rätt riktning.

Delegeringsrätten ska utökas. Det ska finnas
långtgående möjligheter att delegera ärenden både
från landstinget till nämndnivå och från nämnderna
till de anställda och det ska inte enbart gälla
rutinärenden. Det finns i vidaredelegeringen en
risk för tjänstemannavälde, som inte ska förbises.

Med endast drygt ett halvår kvar till valet
upplöses de sex sjukvårdsstyrelserna och 15 nya
områdesstyrelser tillsätts, en för varje kommun.

Den nuvarande organisationen bör sålunda
bestå tills efter valet, vilket innebär att
lagändringarna inte bör träda i kraft före valet. Det
är därför lämpligt att genomförandet skjuts ett år
framåt i tiden.

Vad beträffar antalet ledamöter i
områdesstyrelserna har detta valts så att
småpartierna inte får delta av egen kraft utan
endast med det i dag dominerande partiets goda
minne. I praktiken hålls också småpartierna
utanför styrelserna, dock har v genom samverkan
med s fått plats i ett par styrelser. Miljöpartiet hålls
helt utanför. Väljarnas i val uttryckta vilja bör
respekteras. Dessutom strider det mot demokratins
grundläggande principer att skapa sådana styrelser
att vissa partier fråntas möjlighet till representation
i samtliga styrelser. Principen om samarbete som
hittills varit vägledande för landstingskommuner
och primärkommuner sätts nu åt sidan till förmån
för ett partis dominans.

En sådan utveckling bör inte godtas. Ett sätt att
förhindra maktmissbruk eller att begränsa att ett
visst intresse får ett alltför dominerande inflytande
är lagstiftning. Genom lagstiftning bör det således
vara möjligt att föreskriva att samtliga partier bör
vara representerade i exempelvis varje
områdesstyrelse eller i vart fall att sådan
representation bör eftersträvas. Regeringen bör ges
i uppdrag att utreda förutsättningarna för detta och
återkomma till riksdagen med förslag i så god tid att
lagändringen kan träda i kraft den 1 januari 1992.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att de med
propositionen avsedda lagarnas ikraftträdande
uppskjuts till den 1 januari 1992,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagändringar så att det i motionen framförda syftet
med representativa styrelser uppnås.

Stockholm den 26 oktober 1990

Ragnhild Pohanka (mp)

Kaj Nilsson (mp)