med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor

Motion 1990/91:Jo156 av Ingvar Eriksson (m)

Regeringen hävdar i propositionen att Sverige inte har
för avsikt att ensidigt sänka gränsskyddet i syfte att öka
importen och inte i övrigt vidtaga åtgärder inom detta
område, utan att andra länder på motsvarande sätt öppnar
sina marknader för svenska produkter.

Vidare sägs i propositionen att den s.k. anpassningen av
gränsskyddet inte syftar till att öka tillträdet till den svenska
marknaden för import utan endast till att upprätthålla
nuvarande nivå.

Utfästelserna i det livsmedelspolitiska beslutet från juni
1990 var klart inriktat på att omställningen av jordbruket
skulle ske. Avreglering och anpassning till marknadens krav
och den internationella utvecklingen avses ske under en 5-
årsperiod. Det hela skulle ske inom ramen för nuvarande
gränsskyddssystem.

Utskottet fastslog också att förändringar i gränsskydd
och exportstöd ska ske ömsesidigt och i takt med andra
länder. Förändringar skulle även vara beroende av de
resultat GATT-förhandlingar leder till. Dessa väntas
tidigast i slutet av året.

Trots detta föreslår regeringen ensidigt neddragningar
av gränsskyddet med 10 %.

Effekterna
för de olika produktslagen innebär i
praktiken ytterligare sänkta produktpriser och sämre
lönsamhet. Självfallet kommer ett ökat tryck att uppstå
inom de sektorer där import förekommer, om gränsskyddet
sänks. Redan nu är läget pressat. Risken är stor att
omställningsprocessen och strävan att uppnå
produktionsbalans äventyras.

Endast nuvarande rörliga gränsskyddssystem kan
accepteras innan GATT-överenskommelse träffats. Annat
skulle strida mot förra årets livsmedelspolitiska beslut.

Nämnda korrigeringar har fortlöpande genomförts av
statens jordbruksnämnd i syfte att upprätthålla rimliga
konkurrensförhållanden mellan import och inhemskt
producerat. Uppgiften bör framöver skötas av statens
jordbruksverk som fr.o.m. 1 juli tar över efter statens
jordbruksnämnd. Ett restitutionsförfarande i enlighet med
det livsmedelspolitiska beslutet bör vara ett tillräckligt
instrument för korrigeringar.

Jordbrukets produktpriser sjönk 1990 med 5 %,
medan kostnaderna ökade med 7 %.
Trots detta ökade konsumentpriserna med 6 %.
Orsak till detta är inte minst skatte- och
avgiftstrycket. Exempel på att svårigheter uppstår vid en
ensidig gränsskyddssänkning är att producenterna av
potatis för stärkelseproduktion får sänkt pris med ca 5,5 öre
per kg, troligen större genom ökade löner m.m. Därmed
ligger producentpriset lägre än i Danmark. Den svenska
odlingen av fabrikspotatis utsätts därför nu för oskäligt
hårda villkor, inte minst mot bakgrund av att
producentpriset för potatis till stärkelse legat stilla i sex år.
Kraftfulla satsningar görs inom denna näring som i EG-
perspektivet utgör en fullt konkurrenskraftig
framtidsbransch.

En annan produkt som drabbas är ostsidan. Redan idag
ökar importen av ost, och med sänkt gränsskydd kommer
den att öka än mer. Självklart drabbar detta
mjölkproducenterna och deras strävan att uppnå balans i
produktionen.

De ekonomiska konsekvenserna av nya bestämmelser på
djurskydds- och miljöområdet

Riksdagen beslutade 1988 om en ny djurskyddslag
(prop. 1987/88:93). Vad gäller kompensation för
kostnadsökningarna till följd av de nya bestämmelserna
innebar beslutet att denna fråga skulle lösas inom ramen för
prisöverläggningarna på jordbrukets område.

På basis av den s.k. miljöpropositionen (prop.
1987/88:128) fattade riksdagen under 1988 beslut om
miljöförbättrande åtgärder. De flesta av åtgärderna skall
genomföras under en övergångstid. Kostnadsökningar och
intäktsförändringar som uppstår för producenterna bör
enligt beslutet behandlas i prisöverläggningarna, i den takt
de uppstår, och registreras.

Enligt de båda refererade riksdagsbesluten bör
jordbrukarna sålunda ersättas för de ekonomiska
konsekvenserna av de nya bestämmelserna. Det kan dock
konstateras att jordbruksdepartementet ej heller nu lägger
förslag om hur näringen bör ersättas.

Statens jordbruksnämnd (JN) och lantbruksstyrelsen
(LBS) presenterade i september 1990 en översyn angående
miljö- och djurskyddsbestämmelsernas effekt på
jordbruket. Vissa kostnadsberäkningar har skett i de fall
reglerna trätt i kraft och där jordbrukarna vidtagit åtgärder
med anledning av dessa. Detta gäller ökad lagringskapacitet
för stallgödsel, måttbestämmelser för burhöns samt
utevistelse/rastgård för mjölkkor.

Det är mot bakgrund av refererade riksdagsbeslut samt
JNs/LBS utredning angående miljö- och
djurskyddsbestämmelserna angeläget att klarhet snarast
skapas kring de ekonomiska konsekvenserna av dessa nya
regler. Det är vidare viktigt att ställning tas till frågan om
hur ersättning till jordbruket skall ske. Frågan kan inte lösas
genom prisöverläggningar/prispåslag, då sådana
förhandlingar ej längre kommer att ske. Det är också
orealistiskt att tro på prispåslag i nuvarande
marknadssituation.

Exporthantering

Regeringen skriver angående exporthanteringen att
överskott, utöver vad som kan säljas inom landet, direkt
skall påverka lönsamhet och priser inom de företag som
producerar överskott. Samtidigt försvåras möjligheten för
näringen att också avsätta t.ex. årsmånsberoende eller
säsongsmässiga överskott.

För att de s.k. säljbolagen skall kunna fungera enligt
intentionerna i det livsmedelspolitiska beslutet måste
system skapas, så att tillfälliga överskottsvolymer kan köpas
upp på marknaden och exporteras via säljbolagen.

De volymer som hanteras inom bolagen bör kunna
begränsas så att de motsvarar en normal utbyteshandel och
så att den säsongsmässiga och årsmånsberoende variationen
i jordbruksproduktionen kan hanteras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande gränsskyddet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande knytning till GATT-
förhandlingarna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande de ekonomiska
konsekvenserna på grund av beslut om vissa bestämmelser
kring djurskydd och miljö,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande exporthanteringen.

Stockholm den 13 maj 1991

Ingvar Eriksson (m)