med anledning av prop. 1990/91:188 Riktlinjer för det fortsatta samarbetet vid omhändertagande av miljöfarligt avfall i Sverige och Norge

Motion 1991/92:Jo1 av Ingvar Eriksson (m)

I propositionen lämnas förslag om ett samarbete mellan
Sverige och Norge för att omhänderta miljöfarligt avfall.
Moderata samlingspartiet har i tidigare motioner på
avfallsområdet hävdat behovet av att minska det
miljöfarliga avfallet kraftigt genom ett ökat ansvar hos
tillverkare och genom användandet av ekonomiska
styrmedel till exempel pant.

En miljömärkning kan också öka konsumenternas
medvetenhet om en varas miljöegenskaper och därmed kan
konsumenterna medverka till att minska mängden
miljöfarligt avfall.

Ett samarbete mellan de nordiska länderna på detta
område är enligt min mening fullt i linje med
utgångspunkten att varje land har ansvar för det
miljöfarliga avfallet. De nordiska länderna har en hög och
likartad ambition på miljöområdet. Därmed kan en
specialisering på behandlingsområdet ske utan att
grundläggande miljökrav äventyras.

Tendensen tycks dock vara att det miljöfarliga avfallet
minskar och att behandlingsanläggningar i såväl Danmark
som Finland har överkapacitet. Enligt min uppfattning
gynnas utvecklingen på detta område bäst genom att företag
och kommuner får ett ökat ägaransvar i anläggningar av
SAKAB:s typ. Det finns ingen anledning för staten att ha
ägarmajoritet i SAKAB. Statens kontrollfunktion kan med
fördel renodlas. Detta sker bäst genom att staten lämnar
majoritetspositionen i SAKAB.

Mot bakgrund av det anförda bör riksdagen bemyndiga
regeringen att försälja statens aktier i SAKAB. En sådan
försäljning förutsätter att 13 § i lagen om kemiska produkter
upphävs.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att sälja statens
aktier i SAKAB samt som sin mening ge regeringen till
känna vad i motionen anförts om statens ägarandel i
SAKAB,

2. att riksdagen upphäver 13 § lagen om kemiska
produkter.

Stockholm den 7 oktober 1991

Ingvar Eriksson (m)