med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Jo12 av Lars Ernestam (fp) och Lennart Brunander (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jol2

av Lars Ernestam (fp) och Lennart Brunander (c)
med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Miljöforskningen måste idag ha en mycket hög prioritet. Vi ser idag de skador
som människan orsakar i ekosystemen: den förväntade drivhuseffekten
med förändrade klimatförhållanden, höjning av havsnivån etc., försurningen
som slår ut djurlivet i våra sjöar, lakar ut tungmetaller, korroderar
byggnader och konstskatter. Skogsdöden som i vissa områden i Polen och
Tjeckoslovakien skapar stäppområden då nyplantering är omöjlig, är exempel
på förändringar i ekosystemet.

Människan har ungefär två miljoner kemiska ämnen i omlopp, vilket skapar
oförutsedda problem. Listan skulle här kunna göras mycket lång, men
som exempel kan nämnas PCB, DDT, dioxiner, PAH, kadmium-, bly-, och
kvicksilverföreningar, freon osv.

I detta panorama finns två processer som kraftigt ökar de miljöproblem vi
står inför. Det är dels utvecklingsländernas krav på ett ”modernt” samhälle,
dels befolkningsökningen som mycket kraftigt kommer att belasta ekosystemen
och de begränsade naturresurer vi har att tillgå.

Många människor är idag medvetna om dessa problem. Vi har ett krismedvetande
och det kan leda till två olika förhållningssätt. Antingen så blir
man passiv (”det spelar ingen roll vad jag gör”) eller så drivs man av att något
måste göras. En handlingskraft som felanvänds kan mycket lätt resultera i
”brända broar”. I beslutsyran kan felaktiga beslut fattas. Det är angeläget
att få fram så bra underlag för beslutsfattande som möjligt.

Det är idag inte bara viktigt att städa upp det vi för närvarande känner till
utan också att dra lärdom av gjorda misstag och använda de forskningsresultat
som tas fram på olika håll i världen för att kunna se in i framtiden. För
att våra resurser skall räcka till måste de beslut vi idag fattar leda in i resursuthållighet
och miljöanpassning. Strategiska miljöbeslut måste fattas inom
samhällets alla sektorer, inte bara i Sverige, utan i ännu högre grad i länder
som är mer tättbefolkade, har mindre naturresurser (t.ex. vatten), låg BNP,
dåligt utvecklad industri osv.

Vi vill här räkna upp ett antal aktiva aktörer inom miljösektorn: Massmedia,
enskilda personer, miljöorganisationer, organisationer med särintressen,
exempelvis motorförare, myndigheter, industrier och företag, forskare
och politiska partier.

Alla dessa grupper är mycket viktiga i miljöarbetet, var och en i sin sektor.
Det är dock enligt vår uppfattning angeläget att det skapas fler oberoende

organ som så långt möjligt obundet och opartiskt, med en helhetssyn också Mot. 1989/90

inkluderande etik och internationella kontakter, ger ett underlag för besluts- Jol2
fattandet.

Det som behövs är ytterligare ett organ där företrädare från olika specialområden
tvärvetenskapligt kan bearbeta olika miljöfrågor.

Denna funktion som kan tillskapas i form av ett forskningsinstitut måste
enligt vår uppfattning präglas av:

- OPARTISKHET i förhållande till myndigheter, politiska partier, näringsliv,
intresseorganisationer och enskilda.

- OBUNDENHET. Det skall t.ex. inte vara möjligt att påverka arbetet genom
att ge eller avslå anslag.

- VETENSKAPLIG BEDÖMNING av risker och hot mot miljö och människa.
Detta skall ske genom sammanställningar och utvärdering av befintlig
kunskap. Att kunna peka på områden som kräver ytterligare forskning blir
ett viktigt biresultat.

- HELHETSSYN. Inte bara en liten del av en probleminställning skall studeras
utan hela orsakssammanhanget. Denna helhetssyn får inte begränsas
av traditionella gränser mellan olika forskningsområden.

- ETIK styr människans bedömning av risker och hot och är därför en viktig
komponent i analysen.

- INTERNATIONELL REKRYTERING av såväl anställda som rådgivande
organ.

Under snart tre års tid har ett institut av beskriven karaktär formats. Den
juridiska formen är en stiftelse. Institutets namn är INSTRA, Internationella
institutet För Strategiska Miljöstudier, på engelska: The International
Institute for Strategic Studies On The Environment. En stiftelse har bildats
(med stiftelseurkund och stadgar som bas) och en interimstyrelse har under
1989 ersatt den tidigare INSTRA-gruppen.

Interimstyrelsens sammansättning, där var och en endast representerar sig
själv, är följande: Lennart Schotte (ordf), preses i Kungliga Skogs- och Jordbruksakademien.
Lars Nordberg (v ordf), för närvarande uppdrag inom FN,

Lennart Möller (VD), Karolinska institutet, Måns Collin och Hans Hammarström,
Nynäs Petroleum, Per Hansson, Regionplanekontoret/Stockholm.
Hans Herrlin, Gedda & Ekdahl Advokatbyrå, Olof Hörmander, f.d.
Kärnkraftsinspektionen, Catharina Nystedt, Fläkt AB samt Anders Wijkman,
SNF. Interimstyrelsen har sin funktion i att leda INSTRA till ett
förverkligande.

INSTRA har som målsättning, enligt ovan angivna beskrivning, att vara
oberoende och opartisk. Detta kan inte uppnås genom isolering utan genom
ett brett kontaktnät med självständighet, inte minst på den ekonomiska sidan.
INSTRA har som målsättning att upp till en fjärdedel av budgeten används
till att kommunicera resultaten i form av publikationer, möten med
avnämare, internationella möten osv. När INSTRA:s styrelse tillträder kommer
ett vetenskapligt råd på 50-70 personer att byggas upp bestående av utländska
såväl som svenska specialister inom olika områden.

För att fonden skall kunna uppfylla de krav som ställs på oberoende och
opartiskhet får inga villkor ställas på bidrag annat än att INSTRA följer sina

stadgar och sin programförklaring som har sammanfattats ovan. Kontroll- Mot. 1989/90

funktionen upprätthålles genom styrelsen, som i framtiden kommer att till- Jol2

sättas genom ett fullmäktigeförfarande. Fullmäktige kommer att bestå av representanter
från vetenskapliga akademier.

INSTRA:s fond måste ha en minimistorlek på 100 milj. kr. för att långsiktigt
kunna arbeta på angivet sätt inom angivet arbetsområde. Målet bör vara
högre. En nivå på 170 milj. kr. har bedömts som en nivå för att effektivt
kunna verka på det internationella planet, inkl. utvecklingsländer, samt att
på ett effektivt sätt kunna kommunicera resultaten till olika avnämargrupper.

Fondbeloppet skulle bl.a. erhållas på följande sätt:

- Riksdagen beviljar ett grundanslag på 20 milj. kr. så att INSTRA kan
börja att, om än i begränsad omfattning, fungera som ett institut.

- Riksdagen kan uppmana tillverkande företag att använda medel bundna
i Riksbankens investeringsfonder för sina respektive bidrag till INSTRA:s
fond, då det är angeläget att dessa medel utnyttjas för miljörelevanta ändamål.

- Samtliga medel som tilldelas INSTRA:s fond, tilldelas med förutsättning
att INSTRA uppfyller de angivna krav interimstyrelsen för INSTRA
har uppställt, nämligen att bedriva verksamheten på en grund som präglas
av opartiskhet, obundenhet, vetenskaplig bedömning, helhetssyn, inkludera
etik, genomföra arbetet nationellt och internationellt samt att verksamheten
ej överstiger fondens avkastning i kostnader. Ansvaret att kontrollera detta
ligger på INSTRA:s styrelse.

Vi bedömer att INSTRA kommer att fylla en viktig funktion både i Sverige
och internationellt genom att tillföra och sammanställa kunskap om
kommande risker och hot. Det är av stor vikt att både samhällets företrädare
och näringslivet bidrar till uppbyggandet av den fond, vars avkastning skall
driva INSTRA. Donerade medel är dessutom av engångsnatur och kommer
alltid att ligga kvar i fonden.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar tilldela INSTRA:s fond ett grundanslag på
20 milj.kr. för att möjliggöra att INSTRA kan börja att fungera som
ett forskningsinstitut,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utnyttjande av investeringsfonden för bidrag till INSTRA:s
verksamhet.

Stockholm den 20 mars 1990

Lars Ernestam (fp) Lennart Brunander (c)

12