med anledning av prop. 1989/90:43 om kapitalkravet i banker och andra kreditinstitut
Motion 1989/90:N13 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Proposition 1989/90:43
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Näringsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1989-11-16
- Bordläggning
- 1989-11-17
- Hänvisning
- 1989-11-20
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Motion till riksdagen
1989/90: NI 3
av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m)
Mot.
med anledning av prop. 1989/90:43 om 1989/90
kapitalkravet i banker och andra N13-15
kreditinstitut
I den nyligen framlagda propositionen om kapitalkravet i banker och andra
kreditinstitut föreslås att kapitaltäckningsregler införs som innebär att kapitalkravet
för lån mot säkerhet i jordbruksfastigheter i praktiken blir 8%,
medan kapitalkravet för lån mot säkerhet i bostadsfastigheter är 4 %. Reglerna,
som föreslås träda i kraft den 1 januari 1990 och vara fullt utbyggda
den 1 januari 1993, gäller även hypoteksinstitut.
Landshypoteksorganisationen, som är kooperativt uppbyggd och
låntagarägd, har som sin hittillsvarande affärsidé haft att erbjuda sina
låntagare/delägare så fördelaktiga lånevillkor som möjligt snarare än att generera
största möjliga vinster. Anledning har därför saknats för Landshypoteksorganisationen
att bygga upp större egna reserver än vad som krävts enligt
lag eller eljest varit motiverat av solvens- och säkerhetsskäl. Nuvarande
landshypotekslagen stadgar att Hypoteksbanken skall ha reserver som uppgår
till minst 1 % av bankens skulder, medan landshypoteksföreningarna
skall ha reserver uppgående till lägst ett belopp som svarar mot 1 % av föreningarnas
skulder. Landshypoteksorganisationen har uppfyllt de lagstadgade
kraven på egna reserver.
Vid införande av de föreslagna kapitaltäckningsreglerna blir Landshypoteksorganisationen,
som framgår av propositionen, kraftigt underkapitaliserad
och är ett av de institut som kommer att drabbas hårdast av de nya kapitaltäckningskraven.
Kapitalutnyttjandegraden är enligt propositionen hela
194%.
Ett maximalt utnyttjande av möjligheten till upplåning mot förlagslån
nedbringar kapitalutnyttjandet till 129%, vilket är otillräckligt.
För att ge Landshypoteksorganisationen möjlighet att bygga upp sitt egna
kapital i tillräcklig omfattning behöver organisationen en längre övergångstid
än den föreslagna för att tillåta uppbyggnad av den breddade kapitalbasen
i en affärsmässigt sund takt. Övergångstiden bör därvid lämpligen ej understiga
sju år.
Om konkurrensneutrala villkor skall gälla på kreditmarknaden bör lån avseende
bostäder på jordbruksfastigheter åsättas samma kapitaltäckningskrav
som gäller för lån till bostadsfastigheter, dvs. 4%.
Utformningen av det svenska fastighetsbegreppet och panträttsreglerna
innebär att bostadshusen på jordbruksfastigheter i regel kommer att ingå i
1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr NI3-15
samma säkerhet som erbjuds för en kredit avseende jordbruket eller skogen. Mot. 1989/90
Det bör vara fullt möjligt att vid tillämpningen av den generella regeln med N13
krav på 8 procents kapitaltäckning vid belåning av jordbruksfastigheter göra
den jämkningen att kapitaltäckningskravet till den del säkerheten utgörs av
bostadshus skall vara 4%. Som underlag för den nödvändiga beräkningen
bör kunna tjäna taxeringsvärdena på hela den belånade jordbruksfastigheten
samt bostadsbyggnadsvärdets del av samma värde.
Av Landshypoteksorganisationens samlade krediter till det svenska lantbruket,
i dag närmare 25 miljarder kronor, avser ca 25 % lån för finansiering
av bostadsbyggnad på lantbruk.
Ett till 4 % reducerat kapitalkrav skulle motverka konkurrenssnedvridningen
och något underlätta Landshypoteks uppbyggnad av den otillräckliga
kapitalbasen.
Denna nödvändiga uppbyggnad tarvar som tidigare nämnts en längre
övergångstid som lämpligen inte understiger sju år. Dessa synpunkter på kapitalkravet
för lantbrukets bostäder och en längre övergångstid bör riksdagen
ge regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reducerat kapitalkrav för lantbrukets bostäder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en längre övergångstid vid uppbyggnad av en breddad
kapitalbas i Landshypoteksorganisationen.
Stockholm den 15 november 1989
Sven Eric Lorentzon (m)
Ingvar Eriksson (m) Ivar Virgin (m)
2
Yrkanden (4)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reducerat kapitalkrav för lantbrukets bostäder
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reducerat kapitalkrav för lantbrukets bostäder
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en längre övergångstid vid uppbyggnad av en breddad kapitalbas i landshypoteksorganisationen.
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en längre övergångstid vid uppbyggnad av en breddad kapitalbas i landshypoteksorganisationen.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
