med anledning av prop. 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare,

Motion 1989/90:Ub6 av Karin Starrin (c)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Proposition 1989/90:41
Motionskategori
-
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1989-11-16
Bordläggning
1989-11-17
Hänvisning
1989-11-20

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

av Karin Starrin (c)

med anledning av prop. 1989/90:41 om
kommunalt huvudmannaskap för lärare,

Mot.

1989/90

Ub6-9

skolledare, biträdande skolledare och
syofunktionärer

Centerpartiet har — i en partimotion - yrkat avslag på propositionen med
hänvisning till att regeringen med den föreslagna beslutsordningen åstadkommit
en olycklig sammanblandning av de politiska besluten och den pågående
avtalsrörelsen. Jag delar självfallet den uppfattningen.

I propositionen aktualiseras också frågan om ett nytt statsbidragssystem
för skolan. Jag menar att detta är en mycket viktig fråga som måste lösas på
ett sådant sätt att vi verkligen kan nå upp till målet att garantera alla elever
en likvärdig utbildning - oavsett var i landet de bor.

Skolans verksamhet är speciell i sä måtto att det föreligger en lagstadgad
plikt för alla barn mellan sju och sexton år att gå i skolan och det föreligger
en skyldighet för föräldrarna (vårdnadshavarna) att se till att barnen kommer
till skolan. Denna skolplikt svarar mot en rättighet att få tillgång till utbildning
på likvärdiga villkor. Samhället har således en skyldighet att se till
att eleverna erbjuds en god och likvärdig undervisning inom rimligt avstånd
från hemmet.

En fortsatt decentralisering mot ett ökat kommunalt ansvarstagande kan
inte på något sätt frita staten från det yttersta ansvaret att med ekonomiska
resurser bidra till skolans kostnader på ett sådant sätt att alla kommuner ges
tillräckliga och likvärdiga förutsättningar att bära sitt ansvar. Med hänsyn till
de stora utgifter som kommunerna redan har för skolväsendet finns det skäl
att ytterligare öka driftbidragets kostnadsrelatering och därmed ge kommunerna
en mera likformig kostnadstäckning. Statsbidraget skall även i fortsättningen
vara specialdestinerat till skolan. Vidare måste kommunerna få
full kompensation för de kostnadsökningar som kan bli följden av de förhandlingar
om löner och anställningsvillkor inom skolområdet som nu pågår.
Ett nytt statsbidragssystem får således inte innebära någon ytterligare kostnadsövervältring
på kommunerna.

Det nuvarande statsbidragssystemet medverkar till en betydande skatteutjämning
mellan olika kommuner. Enligt min mening har detta en stor betydelse
för möjligheterna att upprätthålla en likvärdig utbildningsstandard.
Denna utjämningseffekt måste således bibehållas även i ett nytt statsbidragssystem.

1

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ub6-9

Hemställan Mot. 1989/90

I_Jb6

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utformningen av ett nytt statsbidragssystem.

Stockholm den 16 november 1989

Karin Starrin (c)

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av ett nytt statsbidragssystem.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 1
    att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av ett nytt statsbidragssystem.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.