med anledning av prop. 1988/89:60 om kontroll genom teknisk

Motion 1988/89:N15 av Per Gahrton (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:N15

av Per Gahrton (mp)
med anledning av prop. 1988/89:60 om kontroll genom teknisk
provning och om mätning

Nej till EG-anpassning på miljöns och hälsans bekostnad

I regeringens proposition 1988/89:60 föreslås en ny lag om kontroll genom
teknisk provning och mätning, samt riksdagens godkännande av en EFTAkonvention
om ömsesidigt godtagande av provningsresultat, m.m.

Ja till internationellt samarbete för bättre miljöskydd

Miljöpartiet de gröna ställer sig positivt till internationellt samarbete i syfte
att stärka skyddet för människors, djurs eller växters liv och hälsa och en god
miljö. Vi har heller inget emot en praktisk anpassning mellan olika länders
tekniska standarder så länge detta inte indirekt medför risk för försämrat
miljö- och hälsoskydd.

Tyvärr är det uppenbart att regeringens proposition icke alls är föranledd
av något behov av förstärkt internationellt samarbete i syfte att stärka
skyddet för miljö och hälsa; i stället har förslaget tillkommit enbart som ett
led i strävan att inför en åsyftad EG-anpassning undanröja s.k. tekniska
handelshinder. Eftersom det är uppenbart att förslagen endast utgör ett
första steg på vägen mot uppluckring av det svenska konsument- och
miljöskyddet yrkar miljöpartiet de gröna avslag på propositionen och
hemställer om förnyad utredning med en klar och detaljerad redogörelse för
vilka praktiska anpassningar av tekniska standarder som kan ske utan risk för
menliga effekter på konsument- och hälsoskydd.

Nej till försämrat miljö- och hälsoskydd

Regeringens grundsyn på det omfattande regelverk som syftar till att göra
varor riskfria, hälsoriktiga och miljötrygga präglas tyvärr av ett kommersiellt
betraktelsesätt. Det heter t.ex. att den ”förhandskontroll som görs av farliga
produkter” framför allt har ”betydelse ur handelshindersynpunkt” (s. 11).

Formellt handlar propositionen endast om formerna för produktkontroll.
Men, som utredaren framhåller och regeringen bekräftar, för att harmonisering
av produktkontrollens former skall vara meningsfull gäller att ”produktkraven
måste vara harmoniserade mellan länderna” (prop. s. 15). Det heter
också uttryckligen i propositionen att ”en allmän utgångspunkt måste vara
att svenska produktkrav i möjligaste mån skall harmoniseras med dem som
gäller i Västeuropa”.

Alltså: Utgångspunkten är inte att harmonisera produktkrav för att stärka

Mot.
1988/89
NI5-20

1 Riksdagen 1988189. 3sami. Nr NI5—20

Rättelse: S. 13 rad 2 Står: 1988/89:20 Rättat till: 1988/89:N20

miljö-, hälso- och konsumentskydd, utan att harmonisera produktkrav för Mot. 1988/89
att rasera s.k. handelshinder. De kvalitativa aspekterna ges genom § 27 i den
föreslagna lagen en andrarangsposition. Konsumentverket och KF har i
remissyttranden varnat för att resultatet ”blir säkerhetskrav på en lägre nivå
än den svenska”. Vi instämmer i dessa farhågor liksom i påpekandet att de
standardiseringsorgan som enligt propositionen skall få ökad makt domineras
av näringslivsintressen.

Miljöpartiet de gröna kan inte godta harmonisering av produktkrav om det
inte garanteras att syftet och resultatet är att stärka miljö- och hälsoskyddet.

Nej till privatisering av produktkontrollen

Det erkänns i propositionen att ”inom EG kan man se en medveten strävan
att begränsa de offentligrättsliga inslagen i sådan provning och kontroll som

föregår marknadsföring av produkter statlig generell 'förhandskontroll’

innan produkterna förs ut på marknaden skall undvikas".

I Sverige har tendensen på senare år varit den motsatta. Under trycket av
en växande miljörörelse har de centrala kontrollinstanserna (livsmedelsverket,
kemikalieinspektionen etc.) i allt större utsträckning funnit lämpligt att
själva genomföra produktkontroller i stället för att enbart lita till företagens
egna uppgifter. Fall av direkt felinformation från företagen har förekommit.

Trots detta föreslår regeringen nu en svensk anpassning till EG:s principer!

Detta skall bl.a. ske genom ett ackrediteringssystem, som i praktiken innebär
att storföretagens egna laboratorier i ökad utsträckning skall godtas som
provningsanstalter. Dessutom skall gälla att alla produkter som provats vid
sålunda ”ackrediterade” laboratorier var som helst inom EFTA/EG-området
automatiskt skall betraktas som godkända för marknadsföring i Sverige.

Någon självständig svensk ytterligare kontroll får enligt propositionen icke
ske. De undantag som beskrivs i § 27 i den föreslagna lagen och konventionens
art. 3.2 ändrar inte helhetsbilden, eftersom de begränsas av art. 3.3 som
fastslår att miljögrundade undantag inte får "innebära någon förtäckt
begränsning av handeln".

Liksom riksrevisionsverket motsätter sig miljöpartiet de gröna regeringens
förslag att offra etablerade och beprövade svenska offentliga kontrollmetoder
för ett internationellt samarbete som enbart syftar till att underlätta
handel, men icke på något sätt motiveras med behovet av internationellt
samarbete för bättre miljö- och hälsoskydd.

Nej till ökat hemlighetsmakeri

Den förskjutning enligt EG-modell av produktkontrollen från offentligrättsligt
reglerade myndigheter till privata "ackrediterade" storföretagslaboratorier
som regeringen föreslår riskerar, utöver riskerna för kvalitetsförsämringar,
att leda till minskad offentlig insyn i kontrollverksamheten. Medan
trenden i Sverige under trycket av den växande miljörörelsen nu går mot
ökad offentlighet kring kontrollmetoder och kontrollresultat, skulle regeringens
förslag medföra det motsatta, vilket tydligt framgår av förslaget till
sekretessregler (§ 20). I en tid då lex Bratt vållar intensiv debatt och en ny
utredning tillsatts om ökad offentlighet också om storföretagens inre liv, 2

föreslår alltså regeringen här ökat hemlighetsmakeri! Detta kan miljöpartiet Mot. 1988/89
de gröna inte godta. N15

Nej till domsrätt för EG-domstolen över svenska miljöregler

En olöst punkt i propositionen är frågan om hur tvister skall lösas. Ett förslag
läggs fram om tvistelösning mellan EFTA-stater. Men propositionens
uttalade syfte är att förslaget skall utgöra underlag för EG-harmonisering.
Inom EG är det EG-domstolen som avgör tvister, t.ex. om en nationell
särregel kan godkännas som miljöskyddsregel enligt § 27 eller underkännas
som förtäckt handelshinder. Sveriges Mekanstandardisering frågar i remissyttrande:
Kommer EFTA-länderna att godta beslut i EG-domstolen där man
inte har säte? Frågan är motiverad, inte minst sedan statssekreterare Carl
Johan Åberg offentligt har sagt att han anser att EG-domstolen på något sätt
bör få jurisdiktion också i Sverige. Detta kan miljöpartiet de gröna inte
godta. Beslutsbefogenheter som tillkommer Sveriges riksdag och regering
kan inte utan grundlagsändring överföras till internationellt överstatligt
organ.

Nej till urholkning av den svenska arbetsmiljölagen

Arbetarskyddsstyrelsen påpekar i remissyttrande att ett bifall till propositionen
nödvändiggör ändringar i arbetsmiljölagen. Det har i regeringens
EG-proposition i våras påpekats att svenska arbetsmiljöförhandlingar eventuellt
inte är förenliga med EG-anpassning. Bakgrunden är EG-synen på
ansvar, som i högre grad än den svenska synen kopplar ansvar till
produkttillverkaren än till arbetsgivaren. Hur skall svenska fackföreningar
på sedvanligt sätt kunna förhandla om arbetmiljöfrågor om ansvaret inte
längre ligger hos företaget utan hos en avlägsen maskintillverkare? I
propositionen sägs: ”För att undvika missförstånd vill jag framhålla att ett
utvidgat EFTA/EG-samarbete inom området kontroll genom teknisk provning
inte behöver (kursiv här) påverka Sveriges möjligheter att upprätthålla
regler till skydd för arbetsmiljön.”

I denna mening avslöjas följande:

- Det är inte tal om att propositionens förslag skulle leda till bättre
arbetsmiljö.

- Det är bara tal om att det inte är nödvändigt att förslagen leder till sämre
arbetsmiljö.

- Men det finns ingen absolut garanti för att så trots allt inte blir fallet;
propositionen erkänner att dess förslag kan leda till sämre arbetsmiljö!

Detta kan miljöpartiet de gröna inte acceptera. Vår strävan är internationellt
samarbete för att förbättra arbetsmiljön, inte för att försämra den.

Ja till nordiskt samarbete om produktkontroll

I propositionen ges en redogörelse för det nordiska samarbetet kring
produktkontrollen. Här föreslås ingen lagstiftning. Grundtanken är att
likheten mellan länderna gör att ett mer flexibelt samarbetsmönster överlag
är till fyllest. Det heter i propositionen att ”avvägningen mellan hänsyn till fri

varuhandel och hänsyn till säkerhet, hälsa, miljö- och konsumentskydd m.m. Mot. 1988/89
normalt inte bör ge upphov till svårigheter på grund av den stora överens- N15
stämmelse som finns i de nordiska ländernas syn på dessa frågor”.

Miljöpartiet de gröna instämmer i dessa synpunkter. Det nordiska
samarbetet bygger på två fundament som fördelaktigt skiljer det från
EG-samarbetet:

1) Det nordiska samarbetet sker mellan länder som i stort sett genomgått
en likartad social och teknisk utveckling; det medför att harmoniseringar av
regelverk inte behöver medföra väsentliga påtvingade förändringar från
någon stats sida.

2) Det nordiska samarbetet har företrädesvis en funktionell karaktär och
sker i flexibla former, utan formaliserad överstatlighet, vilket gör att
motsättningen mellan nordiskt samarbete och nationellt eller regionalt
självstyre blir minimal.

Miljöpartiet de gröna kan således godta regeringens redogörelse för det
nordiska samarbetsprogrammet för undanröjande av tekniska handelshinder.

Hemställan

Mot bakgrund av ovanstående hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1988/89:60 vad avser godkännande
av konventionen mellan EFTA-länderna om ömsesidigt godtagande
av provningsresultat och bevis om överensstämmelse samt protokollet
rörande tillämpningen av konventionen avseende furstendömet
Liechtenstein,

2. att riksdagen avslår proposition 1988/89:60 vad avser förslaget till
lag om kontroll genom teknisk provning och mätning,

3. att riksdagen avslår proposition 1988/89:60 vad avser riktlinjerna
för statens mät- och provråds verksamhet, organisation och finansiering,

4. att riksdagen godkänner regeringens redogörelse för genomförandet
av det nordiska samarbetsprogrammet för undanröjande av
tekniska handelshinder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en förnyad utredning om internationellt
samarbete rörande kontroll genom teknisk provning och mätning
med huvudsyftet att stärka skyddet för miljö och hälsa.

Stockholm den 12 december 1988
Per Gahrton (mp)

4