med anledning av prop. 1988/89:47 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.

Motion 1988/89:Fi7 av Hans Nyhage (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:Fi7

av Hans Nyhage (m)

med anledning av prop. 1988/89:47 om vissa
ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.

I proposition 1988/89:47 har regeringen anfört att en fullständig avreglering
av restriktionerna för tekoimporten bör genomföras den 31 juli 1991. På ett
utrymme av en halv sida aviseras en fundamental omläggning av de senaste
tjugo årens handelspolitik på tekoområdet, som med stöd av internationella
regler anslutit till andra i-länders politik på detta område. Under senare år
har en liberalisering inletts och att döma av alla tidigare uttalanden från den
socialdemokratiska regeringen har avsikten varit att fullfölja den politiken
gradvis samtidigt som Sverige internationellt skall verka för vidare liberalisering
av världshandeln med tekoprodukter.

Motiven för denna plötsliga omläggning är fragmentariskt beskrivna och i
hög grad diskutabla. Det gäller effekterna på konsumentpriserna - där
regeringen inte ens givit sig tid att avvakta resultatet av en 1988-09-08 beställd
utredning hos SPK - och på det svenska samhällets inflationstakt. Det gäller
vidare de förmenta positiva effekterna för utvecklingsländerna, åtminstone
för de fattigare u-länderna i ett än hårdare konkurrensklimat på den svenska
marknaden. Inte heller är det aktuellt att tala om ett stabilt läge med
förbättrad lönsamhet för flertalet tekoföretag hösten 1988.

Från riksdagens synpunkt finns alltså starka skäl att med propositionens
underlag ifrågasätta en så snabb och långtgående omläggning av tekopolitiken
som föreslagits. I sammanhanget bör noteras, att regeringen uppskjutit
diskussionen om mål och riktmärke för den inhemska tekopolitiken.
Riksdagen har uppdragit åt regeringen (NU 1987/88:29) att redovisa dessa
senast under våren 1989.

Genom att förelägga höstriksdagen förslaget om en ensidig och total
svensk avveckling av tekobegränsningarna har regeringen uppenbarligen
också spelat bort möjligheten att binda genomförandet till tekofrågans
lösning i GATT:s Uruguayrunda eller till en öppning av andra marknader för
svensk export.

Den allvarligaste invändningen gäller dock att regeringen så totalt
negligerat frågan om ett samarbete och en harmonisering med EG i frågan
om handelspolitiken och dess liberalisering på en så utpräglat konkurrensutsatt
sektor som teko.

Såväl regeringens proposition (1987/88:66) om Sverige och den västeuropeiska
integrationen som utrikesutskottets betänkande (UU 1987/88:24,
s. 21) satte som huvudmål att bredda och fördjupa samarbetet med EG på
varje område så långt detta är förenligt med neutralitetspolitiken. Inget
område bör, hette det, vara undantaget från förhandlingar.

Genom sin tystnad om förslagets EG-aspekter lever regeringen inte ens Mot. 1988/89
upp till sina egna kommittédirektiv 1988-06-22 i förhållande till riksdagen. Fi7

Det torde t.o.m. inte kunna uteslutas, att man inom EG med hänvisning
till de förväntade konsumentpriseffekterna kan komma att uppfatta åtgärden
som riktad mot EG:s tekoexport till Sverige. Den uppgick 1987 till ca 11
miljarder kronor. En tidigare total avreglering i Sverige jämfört med EG kan
självfallet öka EG:s vaksamhet och kontroll av att svensk tekoexport inte
utgörs av EG-reglerade tredjelandsvaror.

Ytterst handlar harmoniseringsfrågan om att ge den svenska tekoindustrin
samma chans till rätt plats i vår industristruktur som EG väljer för sin del.

Mot denna bakgrund och i avvaktan på de förslag som regeringen har i
uppdrag att återkomma till riksdagen med angående tekopolitiken i övrigt
bör ett principbeslut nu i riksdagen om handelspolitiken på tekoområdet avse
en successiv och målmedveten anpassning till och harmonisering med EG.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om tekopolitiken,

2. att riksdagen beslutar att liberaliseringen av handelspolitiken på
tekoområdet skall anpassas till EG:s regler.

Stockholm den 15 november 1988

Hans Nyhage (m)

9