med anledning av prop. 1988/89:47 om vissa ekonomiskpolitiska

Motion 1988/89:Fi18 av Lahja Exner och Berndt Ekholm (båda s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Fil8

av Lahja Exner och Berndt Ekholm (båda s)
med anledning av prop. 1988/89:47 om vissa ekonomiskpolitiska
åtgärder, m.m.

I rubricerade motion föreslår regeringen bland annat en fullständig avveckling
av importrestriktionerna för tekovaror fr.o.m. 1991.

Vi hyser viss tveksamhet till om resultaten av en sådan avveckling fullt ut
får de positiva konsekvenser för konsumenterna och samhällsekonomin som
propositionen förutsätter. Att vi trots detta är beredda acceptera förslaget
beror på följande. De nuvarande restriktionerna berör jämförelsevis få
varugrupper som tillverkas i Sverige. Restriktionerna är inte heller effektiva
beroende bland annat på att de kan kringgås genom reexport. Det tycks
dessutom vara så, att en del av de varor som genom restriktionerna ej kan
importeras från de s.k. lågprisländerna istället redan nu kommer från vissa
europeiska länder exempelvis Portugal.

För att möta de påfrestningar som förslaget kan innebära vill vi understryka
vikten av vissa i detta sammanhang mycket viktiga frågor.

Risker finns, enligt vår mening, för att en avreglering inte helt slår igenom
på prisnivån i konsumentledet. Om våra farhågor skulle besannas skulle
effekterna ej bli de avsedda för konsumenterna och den allmänna prisnivån.
Därför bör SPK få uppdrag att speciellt följa prisutvecklingen i branschen
och om så är nödvändigt vidta speciella åtgärder.

Efter en avveckling av importrestriktionerna blir behovet av ursprungsmärkning
ännu större än för närvarande om konsumenterna skall ha reella
möjligheter att göra ett val med hänsyn till var varan är tillverkad. De
nuvarande reglerna är ej tillräckligt effektiva och kan därför kringgås.

I olika internationella organ bör regeringen aktivt verka för att också andra
länder vidtar motsvarande åtgärder som Sverige bl.a. för att påfrestningarna
på den svenska marknaden ej skall bli för stora. Ytterligare en åtgärd som är
viktig är, att om det ej är möjligt, att i internationella avtal få acceptans för en
s.k. socialklausul bör regeringen arbeta för att i varje fall direkt barnarbete
förbjuds och att facklig verksamhet accepteras och uppmuntras i de s.k.
lågprisländerna.

Många tecken tyder på att tekobranschen, som sägs i propositionen, efter
en djupgående strukturomvandling nu står jämförelsevis starkare. Vi vill
dock peka på att det finns stora skillnader mellan de olika delbranscherna.
Såvitt kan bedömas är det i första hand i delbranschen textil som de stora
förbättringarna skett.

Vi instämmer därför i att det behövs fortsatt konsolidering och offensiva
åtgärder för branschen. De förslag som aviseras och som har till syfte att öka
förmågan hos de svenska tekoföretagen att möta ökad konkurrens måste

vara kraftfulla. Vi har inga invändningar mot att åtgärderna speciellt inriktas Mot. 1988/89

mot export- och rationaliseringsbefrämjande insatser och stöd till produktut- Fi 18

veckling och vissa utbildningsåtgärder. Vi vill dock understryka vikten av att
stödåtgärderna utformas så att även små och medelstora företag på ett
effektivare sätt får del av stödet. Vi vill särskilt peka på lönsömnadsföretagens
speciella situation. Dessa är oftast små och har särskilda problem bl.a.
vad gäller rationaliseringar.

Även om de ovan berörda åtgärderna vidtas, finns det risk att de områden
av landet där tekobranschen fortfarande utgör den industriella basen,
exempelvis Sjuhäradsbygden, utsätts för påfrestningar när genomslag av de
borttagna restriktionerna kommer. Det finns alltså starka skäl för en mycket
hög arbetsmarknadspolitisk beredskap i dessa delar av landet, för att kunna
sätta in erforderliga motåtgärder.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en noggrann övervakning av
prisutvecklingen i branschen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en effektivare ursprungsmärkning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att i internationella sammanhang
verka för de i motionen aktualiserade frågorna om socialklausul,
förbud mot barnarbete m.m.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att ett kommande branschprogram
utformas så att utvecklingen främjas också i mindre företag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en hög arbetsmarknadspolitisk
beredskap i regioner där tekoindustrin är strategiskt viktig och/eller
har stor betydelse för sysselsättningen.

Stockholm den 16 november 1988

Lahja Exner (s) Berndt Ekholm (s)

11