med anledning av prop. 1987/88:95 om datapolitik för statsförvaltningen

Motion 1987/88:Fi16 av Anne Wibble m. fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Fil6

av Anne Wibble m. fl. (fp)

med anledning av prop. 1987/88:95 om datapolitik
för statsförvaltningen

Enligt folkpartiets mening är propositionen mest ord.

De förslag som framförs är ofta oprecisa. Vad innebär t. ex. den
samrådsskyldighet som åberopas ett antal gånger texten igenom? Vem fattar
beslut om myndigheterna inte kommer överens? Betyder det vetorätt för ena
myndigheten eller att frågan skall hänskjutas till regeringen?

Propositionen visar att man inte har klart för sig att nästan varje myndighet
har sin egen ADB-historia. En historia som ofta kan beskrivas som
lapptäcke, men som finns där. Varje diskussion med, inom, eller mellan
myndigheter måste starta utifrån den. T. ex. vad har myndigheten i dag av
samlade erfarenheter, personalkunskaper, hårdvaror/datorer och mjukvaror/program
och vad kommer myndigheten att behöva i framtiden i relation
till verksamhetens mål? En diskussion utifrån dessa premisser och detta
synsätt ger betydligt mindre utrymme för standardlösningar än vad propositionen
utgår ifrån.

Integritet

Folkpartiet anser att propositionen tar ”lätt” på integritetsfrågorna. Integritet
nämns i inledningskapitlet. Men i kapitlet om systemutveckling (2.2) talas
om hur man skall utnyttja informationen som gemensam resurs. Där nämns
inte ett ord om att detta gemensamma utnyttjande kan innebära risker för
intrång i medborgarnas personliga integritet.

Folkpartiet vill särskilt betona att det är nödvändigt att tidigt i problemanalysen,
systemarbetet och programutvecklingen lägga vikt vid integritetsaspekter.

Offentlighetsprincipen

Lika viktigt är, att man redan i inledningsskedet bestämmer sig för att främja
en aktiv allmänhetsinsyn i myndigheternas informationssystem. Det innebär
att system och program skall konstrueras utifrån tillgänglighet för medborgarna
enligt offentlighetsprincipen. Tillgängligheten okar inte av sig själv vid
en datorisering - man kan få det intrycket av texten - utan beror på hur
systemen planeras och programmen konstrueras från allra första början.
Folkpartiet anser att medborgarnas insyn i allmänna handlingar dvs.

tillgänglighet är dålig och oftast mycket omständlig och besvärlig. Vi anser att Mot. 1987/88

offentlighetsprincipen utifrån medborgarnas perspektiv inte poängteras Fil6

tillräckligt i denna proposition. Detta problemområde berörs även i KU:s
betänkande 1987/88:5.

Utbildning

Avsnittet om De anställda och ADB-tekniken ger en diskussion och
prioritering av vilka personalgrupper som skall stimuleras till ADB-kompetens.
I första hand krävs åtgärder för chefers och ledares utbildning. Därefter
kommer man fram till vad som kan göras för de anställda vars arbetssituation
radikalt förändras. Denna turordning är typisk för regeringens synsätt och
det gör att klyftan mellan högre tjänstemän (oftast män) och kortutbildade
(oftast kvinnor) kommer att öka. För folkpartiet är det i stället naturligt att
använda den motsatta ordningen, och låta resonemangen utgå från åtgärder
för flertalet av de anställda. Först därefter vill vi ta upp chefers kompetensutveckling,
eftersom vi inte önskar eller tror på ett samhälle där allt utgår från
toppen.

Bl. a. visade projektet - arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram för ny
teknik, arbetsorganisation och Arbetsmiljö - hur nödvändigt det är att ha ett
lärande på bredden och en bred kompetenshöjning vid förändringar. Utan
kompetenshöjning på bredden går förändringar mycket trögt eller är
omöjliga att genomföra på ett effektivt sätt. Självklart måste den enskilda
myndighetens behov styra de utbildningar som skall utnyttjas.

De utbildningsåtgärder, som föreslås i texten, skall enligt propositionen
genomföras av statens institut för personalutveckling (SIPU) och av statskontoret.

Enligt vår mening är det önskvärt att i hög grad anlita även privata,
utbildningsarrangörer och/eller olika specialkurser som universiteten erbjuder.

Den offentliga sektorn bör samverka och samarbeta med den privata, och
inte isolera sig. Det ger möjligheter till erfarenhetsutbyte på ett enkelt och
praktiskt sätt som båda har nytta av. Avsnitt 2.1.3. talar om att utveckla
datorstödd utbildning och utbildningspaket. Det är en lång och dyrbar
process att utveckla datorstödda utbildningspaket. På den svenska marknaden
finns flera utbildningsarrangörer som utvecklat sådana, deras erfarenheter
borde tas till vara och deras ”paket” borde kunna användas även av
svensk statsförvaltning.

Jämställdhet

Vi instämmer, nu som många gånger tidigare, i propositionens tankar om att
främja jämställdhet på arbetsplatserna genom att särskilt uppmärksamma
kvinnors möjligheter till avancemang från assistent- och biträdestjänster.

Men vi tror inte att ”uppmärksamma” räcker. Därför välkomnar vi
förslaget till att utarbeta en ”vägledning” för myndigheterna. Vi anser dock
att uppdraget till SIPU skall ges ett bestämt datum då det skall vara
genomfört.

Vi vill också vidga syftet med vägledningen. Den bör också handla om att Mot. 1987/88

ta till vara kvinnors goda praktiska erfarenheter av att arbeta med ADB. Fi 16

Erfarenheter som är tillgångar även vid organisationsutveckling, probleminventering,
systemutveckling, programmering och databaskonstruktion. Vägledningen
bör ta upp hur kvinnors praktiska erfarenheter kan tas till vara och
kvinnors möjlighet att avancera inom förvaltningarnas ADB-arbete.

Arbetsmiljö - bildskärmar

I avsnittet om Arbetsmiljö (2.3) sätts tidsmål för när statliga bildskärmar
skall ha vissa egenskaper. Folkpartiet utgår ifrån att dessa egenskaper också
bör gälla privata och kommunala bildskärmar. Hela frågan om ADButrustningens
egenskaper bör överlämnas till arbetarskyddsstyrelsen, eftersom
den har expertkunnandet och är expertmyndighet inom arbetsmiljön.

Speciella gränsvärden för statliga bildskärmar eller speciella regler för statligt
anställdas arbete vid datorer kan inte accepteras enligt vårt synsätt.

Datorstödda arbetsplatser för handikappade

I förslagen om datorstödda arbetsplatser för handikappade hänvisar man till
statskontoret, utan att avdela några pengar. En i sammanhanget naturlig part
är STU, som har pengar och kompetens för forskning och utveckling. Det
avtal som propositionen hänvisar till om tio arbetsplatser och åtta skolplatser
är enligt vårt sätt att se det blygsamt, ja, futtigt. Det har i flera år talats om hur
handikappade genom ADB-tekniken kan få tillträde till arbetsmarknaden
och med datoriserade hjälpmedel inte behöver uppleva sig som handikappade.
På flera orter i landet genomförs utbildningar med mycket goda resultat.

De handikappade med ADB-utbildning och datorstödda arbetshjälpmedel
är eftertraktade och får arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Det är då
önskvärt att STU i samverkan med industrin i ökande grad medverkar till att
initiera demonstrations- och utvecklingsprojekt kring datorstödda arbetsplatser
för handikappade. Det är viktigt att kunna visa fram de nya praktiska
möjligheter för handikappade som datatekniken möjliggör.

Säkerhet

I propositionen förs ett omfattande resonemang om åtgärder i samband med
förbättrad säkerhet och sekretess i offentliga datasystem. Förvånansvärt nog
betonas inte den kanske mest väsentliga generella åtgärden för att uppnå
förbättrad säkerhet, nämligen att decentralisera register och registerföring.

Att dela upp stora centrala datorsystem i mindre regionala är enligt
folkpartiets mening den bästa åtgärden för att stärka sekretessen och minska
säkerhetsriskerna. Även diskussionen om förnyelse och omprövning av
ADB-system i drift undviker på samma sätt att nämna begreppet decentralisering.

Folkpartiet har i partimotionen i januari 1988 om data och integritet
beskrivit hur vi vill att stora centrala dataregister skall delas upp geografiskt.

En uppdelning har positiva effekter för medborgarnas personliga integritet Mot. 1987/88

och för säkerheten i registren. I partimotionen hänvisar vi till försvarsutskot- Fil6

tets beslut om att ÖCB skall vara samordnande myndighet för säkerheten i
datasystem. Försvarsutskottet ansåg bl. a. att det fanns gemensamma
metodproblem för säkerhetsarbetet i fred såväl som i krig.

I proposition som nu behandlas ges statskontoret i uppdrag att utarbeta en
vägledning för säkerhetsarbetet inom olika statliga myndigheter. Det anges
att vägledningen skall arbetas fram i samråd med ÖCB.

Folkpartiet anser att detta är ett exempel på att regeringen inte har den
överblick i säkerhetsarbetet som den borde ha. Hösten 1987 fick nämligen
ÖCB samordningsansvaret av riksdagen. Nu våren 1988 ger regeringen
samma ansvar till statskontoret.

Den uppdelning som propositionen anger är dessutom oklar och överlappande;
statskontoret skall ha ”samordningsansvaret i fred inom civila
statsförvaltningen inkl. affärsverken”, ÖCBs ansvar ”bör inte gälla enskilda
ADB-system utan helheten, spec. uppmärksamhet på ADB-system som är
sammanbundna”.

Enligt vår mening är detta ett byråkratiskt försök att sitta på två stolar
samtidigt dvs. tillfredsställa alla parter och det kommer inte att gagna
säkerhetsarbetet i Sverige. Folkpartiet avvisar denna uppdelning och menar
att ÖCB har tilldelats ansvaret för säkerhetsarbetet av riksdagen hösten 1987
och skall ha det i fortsättningen.

Nya beslutsordningar för ADB-investeringar

Hela avsnittet är oklart. Texten tar upp många olika saker utan att klart
definiera vad som menas med vad. T rots noggrann läsning går det ej att förstå
vad propositionen egentligen menar att myndigheter själva skall få bestämma
och själva upphandla.

Folkpartiet anser att resp. myndighet bör ha det fulla ansvaret för
verksamhetens måluppfyllelse. I det ansvaret ligger att anskaffa de hjälpmedel
som verksamhetens art kräver. Databehandlingsutrustning (maskiner,
program, utbildning, konsultstöd m. m.) skall behandlas som andra investeringar
och föras fram i ordinarie petitaarbetet. Självklart kommer en
ansvarig myndighet att använda de hjälpmedel/kompetenser som står att få
när den skall välja utrustning, utifrån de krav som ställs på myndigheten från
statsmakten/medborgarna. En sådan kompetens är statskontoret, som har
överblick över marknaden och statliga datorsystem.

Olika myndigheter skall löpande utvärdera sin verksamhet emot uppställda
mål. I den löpande utvärderingen ingår egna ADB-rutiner.

Folkpartiet anser att det räcker om statliga myndigheter för fram sina
investeringsplaner vad gäller ADB-utrustning i petita utan anmälning till
statskontoret.

Forskning/utveckling

Beträffande forskning och utveckling för informationsteknologi i offentlig
verksamhet nöjer sig propositionen med att föreslå inrättande av ett tillfälligt

”utvecklingsråd” inom statskontoret. Folkpartiet anser att detta är en för Mot. 1987/88

passiv inställning. Det finns goda möjligheter att med hjälp av t. ex. medel Filö

från Informationsteknologiprogrammet (via STU eller televerket) starta
offentliga demonstrationssystem av allmänt intresse. Som exempel vill vi
nämna användning av s. k. intelligenta kort för sjukjournaler, prov med ökad
tillgång till samhällsinformation via hemterminaler, regionala lokala kommunikationssystem
m. m.

QZ

I propositionen föreslås att datorcentralen QZ skall omvandlas till bolag och
drivas på affärsmässiga grunder. Propositionen föreslår en samordning med
det statliga bolaget DAFA AB. Folkpartiet anser att QZ bör bolagiseras,
men vi anser att privata ägare bör kunna driva QZ i öppen regi.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om integritet och offentlighet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om samarbete med privata utbildningsarrangörer och
universitetens resurser,

3. att riksdagen hos regeringen begär att SIPU ges ett bestämt
datum när arbetet med jämställdhetsarbetet skall vara slutfört,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi i
motionen anfört angående att frågan om bildskärmars egenskaper
överlämnas till arbetarskyddsstyrelsen för ställningstagande,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om handikappades arbetsmöjligheter och datorstödda
arbetsplatser,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om ansvaret för säkerhetsarbetet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om att statsförvaltningens ADB-investeringar skall
behandlas som andra investeringar utan anmälning till statskontoret.

Stockholm den 5 april 1988
Anne Wibble (fp)

Lars De Geer (fp) Margitta Edgren (fp)

Lennart Alsén (fp)

16

gotab Stockholm 1988 14984